Stora vinster med diagnosuppföljning

Överläkare Anna Winberg är allergolog vid barn- och ungdomskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I mer än 20 år har hon arbetat för att förbättra situationen för barn med allergi- och lungsjukdom. Ett särskilt intresse finns för barn med överkänslighetsreaktioner mot födoämnen, ett ämne som hon doktorerade på för ett par år sedan.
Anna Winberg betonar att barn inte ska äta elimineringskost om det inte är nödvändigt.
– Att utesluta vissa livsmedel kan ge näringsmässiga konsekvenser och till exempel leda till sämre längdtillväxt och minskad bentäthet, menar hon.
Hon förklarar också att förhållandet till mat kan påverkas negativt om barnet särbehandlas vid matbordet.
– Detta begränsar livet på många sätt. Om matsituationen präglas av rädsla, finns en risk att barnet inte vill pröva nya rätter och kanske inte vågar äta på främmande platser. Det speciella förhållandet till mat kan hänga med upp i åldrarna, och det kan också finnas en koppling till ätstörning, säger hon.

Allergi eller intolerans

Att uppvisa oväntade reaktioner på mat och dryck är vanligt bland små barn. Omkring vart femte barn mellan 0 till 3 år har sådana reaktioner någon gång. De flesta är lindriga, och ofta kan barnet tåla samma födoämne några månader senare.
Men reaktionen kan också bero på födoämnesöverkänslighet – som är ett paraplybegrepp för två olika sorters överkänslighet; allergi och intolerans. Anna Winberg förklarar skillnaden.
– Har man födoämnesallergi innebär det att kroppens immunförsvar reagerar onormalt på ett protein i maten. För att oskadliggöra proteinet startas en immunologisk reaktion som leder till olika allergiska symtom.
– Intoleranser är reaktioner som inte har någon koppling till immunsystemet. De vanligaste intoleranserna orsakas av ett en person har för liten mängd av ett enzym som behövs för att kroppen ska kunna bryta ner och ta upp ett ämne i mat, till exempel laktos, förklarar hon.
Hon tillägger att födoämnesintolerans kan var mycket besvärligt, men att den ytterst sällan leder till allvarliga symtom, till skillnad från en del matallergiska reaktioner.

Mjölkprotein vanligast

Mjölkproteinallergi är den allra vanligaste matallergin hos små barn. Cirka 6–8 procent av barnen i Sverige har diagnosticerad matallergi. Bland de allra yngsta är allergi mot protein i komjölk vanligast. De flesta utvecklar tolerans och hälften tål mjölk igen i 2–3-årsåldern. Vid skolstarten har mjölkallergin vuxit bort hos de allra flesta.
– Samma sak med ägg, som de flesta tål igen innan skolstarten. När det gäller allergi mot fisk och nötter är det däremot vanligt att man har kvar allergin även i vuxen ålder, säger Anna Winberg.
Födoämnesintoleranser är ovanliga hos barn, till exempel är ytterst få barn laktosintoleranta innan skolåldern. Ändå äter drygt 3 procent av barnen i svenska förskolor laktosfritt, enligt vissa undersökningar. Det innebär att cirka 20 000 barn troligtvis får sådan specialkost på felaktiga grunder.

Återkommande uppföljningar

För att få veta om barnet fortfarande är matallergiskt måste sjukvården göra återkommande uppföljningar. Enligt Anna Winberg bör sådana göras två gånger per år under småbarnsåren och därefter en gång om året. Och inför skolstarten är det viktigt att det sker en avstämning med skolsköterskan.
– Om man inte följer upp barnen regelbundet utsätts vissa barn för oro och begränsningar i onödan, samtidigt som de barn som har en allvarlig allergi kanske inte får rätt behandling och inte heller kunskap att hantera svåra allergiska reaktioner.
Även föräldrarnas situation skulle förbättras om barnet följs upp regelbundet, menar Anna Winberg.
– Vi vet att föräldrar till barn med matallergi lever med samma rädsla för akuta händelser, som föräldrar till barn med typ 1-diabetes.

Studerade norrländska skolbarn

Att barn med diagnosticerad eller misstänkt födoämnesöverkänslighet inte alltid följs upp av sjukvården har Anna Winberg kunnat visat i samband med sin forskning som omfattade 2 585 skolbarn i Norrland.
Fokus i studien låg på överkänslighet mot mjölk, ägg, fisk och vete. När studien startade var barnen 7–8 år. Enligt den enkät som föräldrarna besvarade var 21 procent av barnen överkänsliga mot något av dessa baslivsmedel. Vid uppföljningen fyra år senare hade överkänsligheten ökat till 26 procent, enligt föräldrarna.
125 barn i studien, cirka 5 procent, undvek då helt mjölk, ägg, fisk och vete på grund av upplevd matallergi. Allergitester visade emellertid att endast 0,6 procent av barnen faktiskt hade en matallergi. Det innebär att den upplevda allergiförekomsten var åtta gånger högre än den verkliga.
–Och tittade vi på rapporterad mjölköverkänslighet var den 14,5 procent, medan endast 3 procent hade en pågående mjölkallergi, säger Anna Winberg.

Specialkost i onödan

Studiens slutsats var att få barn är i behov av specialkost, och att många skolbarn undviker baslivsmedel helt i onödan. Hennes resultat stöds av annan forskning. Bland annat pågår ett arbete i Finland sedan flera år tillbaka inom ramen för det nationella allergiprogrammet. Målet med programmet är att minska allergikosten i skolarna med 50 procent.
Ett konkret exempel kommer från finska kommunen Lundo. Av kommunens cirka 3 000 skolelever hade drygt 200 barn specialkost på grund av allergier när projektet startade. När projektet avslutades var siffran nere i 12 barn. Samtidigt minskade utgifterna för specialkost från 172 000 till 13 000 euro.
Kostnaden för specialkost är ytterligare en dimension av problemet, menar Anna Winberg. Dels innebär det ökade kostnader för kommunen när det faktiskt finns klasser där en fjärdedel av barnen sägs vara allergiska och står på elimineringskost. Dels ökar kostnaden för familjen. Enligt konsumentverket är till exempel mjölkproteinfri kost cirka 15 procent dyrare per månad, och laktosfri kost cirka 10 procent dyrare. Därtill måste ofta också mer tid läggas på maten.

Efterlyser gemensamma riktlinjer

Anna Winbergs förhoppning är att ett nationellt vårdprogram nu ska tas fram med riktlinjer för hur man utreder och följer upp barn med misstänkt födoämnesöverkänslighet. Hennes tidigare planer på att ta fram ett lokalt vårdprogram för Region Västerbotten har ännu inte hunnits med.
– Och jag tror att om man ska få genomslag är det nog bättre att satsa på ett nationellt program. Det är viktigt att alla regioner arbetar efter samma riktlinjer, anser hon.
Att det finns behov av ökad kunskap inom området barn med matallergi understryks också av det initiativ som Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond nyligen tagit. Under 2019 ska fonden påbörja ett projekt för att undersöka vetenskapliga kunskapsluckor. Syftet är bland annat att öka kunskapen om matallergier och på så sätt hjälpa barnfamiljer i deras problematik.
Anna Winberg är inblandad i uppstarten av detta projekt. Hon är också engagerad i en ny studie i samarbete med Örebro universitet där man undersöker förekomst, utläkning och riskfaktorer vid en allvarlig form av födoämnesallergi kallad FPIES, food protein induced enterocolitis syndrome.
–Vi har i tidigare studier lyckats identifiera ett antal så kallade biomarkörer i blod och avföring som kanske skulle kunna fungera som framtida prognostisk markörer för födoämnesallergi hos barn. Men fortfarande återstår mycket forskning, säger hon.

Namn: Anna Winberg
Bor: Umeå
Familj: Man och tre vuxna söner
Gör: överläkare och klinisk forskare
Hobby: Läser, målar och paddlar kajak
Drivkraft: Förbättra vården för barn med födoämnesöverkänslighet.

FAKTA
Projektnamn: ”Food protein induced enterocolitis syndrome” hos barn – en svensk multicenterstudie (FICS).
Huvudansvarig: Anna Winberg
Medverkande: Östen Jonsson, Åsa Strinnholm, Christina West, Inger Öhlund

Anslaget från Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond beviljades 2018 och sträcker sig tre år framåt.