Hoppfullt för framtidens allergiker

Spaning 1: Hej då alla matallergier!

– Om tio år kommer ingen att sitta och vänta och hoppas att ”allergin växer nog bort”. I framtiden kommer barn att få börja sin behandling så fort de har fått sin diagnos.

Det säger Anna Asarnoj, docent vid Karolinska Institutet och barnallergolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

För det går att mota allergi-Olle i grind. Men man måste troligtvis börja behandlingen tidigt. Så fort diagnosen ställts, i alla fall innan barnet fyllt fyra år. Så tyvärr alla vuxna, ju äldre vi blir desto svårare blir det att behandla en matallergi med OIT, oral immunterapi, som behandlingen heter.

Genom att ofta tillföra små doser av livsmedlet barnet är allergiskt mot så tränar man upp immunförsvaret och bort allergin. Tänk, vilken dröm! Inga mödosamma försök att till varje pris undvika nötter eller mjölk eller ägg. Inget ängsligt läsande på finstilta innehållsförteckningar. Ingen skräck för livsfarliga allergiska reaktioner. Anna Asarnoj och hennes medforskare har redan kunnat lämna delrapport över sin studie med OIT för småbarn med jordnötsallergi.

– Jordnötsstudien är inte klar än även om ettårsresultaten ser väldigt bra ut, säger docent Anna Asarnoj.

Redan idag prövas metoden i praktiken bland annat på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Men många föräldrar frågar redan nu otåligt när metoden ska börja användas för alla jordnötsallergiska barn, och för allergi mot andra livsmedel. Lugn, bara lugn, det kommer.

– Studien måste slutföras först, vi måste kunna garantera att metoden inte innebär för stora risker och att den kliniska vården faktiskt har resurser för att genomföra den nya behandlingen, säger Anna Asarnoj.

Men hon vågar sig ändå på en kvalificerad gissning – redan om två eller tre år kan OIT för jordnötsallergi komma att bli allmän allergibehandling.

Nu har Anna Asarnoj och hennes medarbetare precis satt igång ett nytt forskningsprojekt: Oral immunterapi för multiallergiska barn.

– Det blir en världsunik studie, säger Anna Asarnoj nöjt.

Studien omfattar barn från sex månader upp till tre år och som utvecklat allergiantikroppar mot ett eller flera vanliga livsmedel. Forskarens förhoppning är att att OIT för barn med allergi mot flera livsmedel kan bli en allmänt tillgänglig allergibehandling – i bästa fall om fem till sju år.

Fler hoppfullheter för matallergiker:

• Upprepade injektioner kan komma att användas vid svåra allergireaktioner mot mat. Ämnet omalizumab, i Sverige känt som läkemedlet Xolair, är redan nu godkänt i USA mot mataller­gier. I framtiden är det möjligt att det kan ges för att sänka tolerans-
tröskeln så att man tål mycket mer av det allergiframkallande livsmedlet. Det underlättar i sin tur behandlingen med oral immunterapi, OIT (se här bredvid.) I Sverige är Xolair godkänt som tilläggsbehandling för svårbehandlad allergisk astma och används också mot svåra allergibesvär med nässelutslag.
• Antikroppar kan bli effektiv medicin, hoppas forskarna. Men än är den spännande forskningen bara på experimentstadiet. Tanken är att man ska försöka tillverka antikroppar mot det livsmedel patienten är allergisk mot och sedan använda dessa som behandling.

Spaning 2: AI ger vassare verktyg

Läkarna har varit lite fundersamma. De har inte riktigt vetat hur man ska få upp den där svarta lådan full med fakta som bildligt står framför dem.

– Många läkare är inte insatta i nyaste modellerna av algoritmer, säger doktoranden Daniil Lisik, försiktigt diplomatiskt.
Han är medicinaren vid
Göteborgs universitet som också ­
är fascinerad av datateknik,
och det kommer många allergiska bebisar och astmatiska treåringar i framtiden att vara 
tacksamma för. För Daniil såg en lucka i forskningen. En lucka som behövde fyllas.

– Astma- och allergimedicin har hittills inte alls utnyttjat
möjligheterna med AI på
samma sätt som man gjort inom 
andra områden, till exempel 
radiologi.

Och för att inte vissa av oss
nu ska få teknikstopp i hjärnan
bara av ordet AI förklarar Daniil att vi har använt tekniken i år­tionden men utan att kalla det AI. Det handlar helt enkelt om att 
lära en dator att förstå och lösa 
problem. Och här handlar det om att låta datorer väga samman 
gigantiska mängder av information och leta astma- och allergimönster.

– Hittills är vi de enda som 
kombinerar registerdata om allergier med enkätresultat. Det är unikt att vi faktiskt även får med person­liga uppskattningar.

Data som skulle tagit forskarna orimligt lång tid att behandla klarar AI snabbt.

– I grund och botten handlar det om komplexiteten i astma och allergi.

Med AI kan man analysera mycket omfattande data, se nya undergrupper och precisionsanpassa behandlingen. Urskilja fler olika typer av astma och allergi, göra säkrare prognoser och ge effektivare behandling.

– Om tio år kommer man nog att ha en ganska bra integration av AI-modeller i astma- och allergi­vården.

Då kommer den svarta lådan att ha öppnats och gapet mellan AI och praktisk vård ha minskat. Men vad leder det till?

– Det ger läkarna vassare verktyg, säger Daniil Lisik.

Spaning 3: ”Under värmeböljan varnar vi för… ”

Vi ville göra en stor 
studie och rikta in oss på barn, säger professor Katarina Alm­qvist Malmros vid Karo­linska institutet i Solna, när hon förklarar den nya studien 
om hur värmeböljor kan påverka 
barn med astma och vad man kan göra för att lindra.

Det har tidigare gjorts några 
studier kring värmeböljor och 
astma. Den nya svenska studien riktar in sig speciellt på barn, såväl förskolebarn som skolbarn och tonåringar.

– Med klimatförändringarna ökar värmeböljorna även här i 
Sverige, dessutom har vi SMHI som varje dygn rapporterar vädret plus att vi har information om före-
komsten av astma hos barn, 
säger professor Katarina Almqvist Malmros.

Studien vill framför allt ge svar på tre frågor:

1. Hur mäter man 
värmeböljor, inte enbart temperatur utan även till exempel luftfuktighet?
2. Vilket är sambandet mellan värmeböljor och försämring i astma?
3. Vad kan man göra för att lindra astman hos dem som drabbas?

I framtiden skulle det kunna
resultera i att precis som pollen­allergiker har nytta av dagliga pollenprognoser, kan personer med astma få dagliga ”klimat- och astmarapporten” och bestämma om det kanske är läge att ställa in den där planerade cykelturen mitt på dagen.

Spaning 4: Allergivaccin 2.0

Just nu forskas det på hur allergivaccinering kan bli ännu mer effektiv. Redan i dag har behandlingarna förfinats:

• Gårdagens sprutor har blivit dagens tabletter som får smälta under tungan.
• Diagnostiken har förfinats.
• Vissa patienter kan få biologiska behandlingar (använder ämnen gjorda av levande organismer).

Men det som är bra kan bli ännu bättre. I Uppsala pågår en studie kring hur immunförsvaret, där mastceller ingår, reagerar vid exponering för allergener.

– På sikt betyder det att vi kan se vilka patienter som bäst lämpar sig för allergivaccination, och vi blir bättre på att avgöra vilka doser vi ska använda, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Och i en stor europeisk forskningsstudie undersöker man hur allergivaccination, eller immunterapi som det också kallas, fungerar. Allt för att göra behandlingen effektivare.

Men nu är det oftast vuxna som behandlas, kommer det att ändras i framtiden?
– Ja, det kan bli ännu effektivare att ge det tidigare, men än är till exempel immunterapi mot björk inte godkänt för barn, säger Christer Janson.
Björkpollenvaccin är godkänt för barn i sprutform. Vaccin i tablettform studeras just nu och väntas godkännas för barn till sommaren.

Spaning 5: Dermatologi-drömmar går i uppfyllelse

När andreas Sonesson började arbeta inom området dermatologi för 20 år sedan kunde han bara drömma om effektiva läkemedel.

– Den drömmen har redan gått i uppfyllelse. De senaste 7–8 åren har man forskat fram biologiska läkemedel och JAK-hämmare (ger immundämpande effekt som minskar inflammation), säger Andreas Sonesson, docent och överläkare vid Lunds universitet.

Men det slutar inte där, det är mycket mer på gång.

– Det ligger en uppsjö av nya läkemedel i pipeline. Och vi behöver en hel palett med läkemedel för att kunna specialisera behandlingen efter behov till varje patient, säger han.

Behandlingarna kommer att bli alltmer skräddarsydda, framför allt för dem som lider av mycket svårt atopiskt eksem.

– Men det är viktigt att vi inte glömmer den stora gruppen som lider av milt eller medelsvårt eksem. De måste också få rätt behandling och utbildning.

En alldeles ny studie har också gjorts i Lund på de traditionella badbehandlingarna som använts mot atopiskt eksem på sjukhusen i 40–50 år. Dels klorbad, dels bad med kaliumpermanganat.

– Men det har inte tidigare gjorts någon studie på hur de faktiskt fungerar, säger docent Andreas Sonesson.

Nu vet de mer:

• Det lilafärgade ”prinsessbadet”, med kaliumpermanganat, dödar bakterier men klarar sämre av bakterier som redan svept in sig i ett skyddande lager av tunn biofilm.
• Klorbadet däremot dödar bakterier bättre i biofilmen när man testat klorlösning mot bakterier som härstammar från eksemhud i laboratoriet.

Detta är grundforskning och mer behöver studeras, men i framtiden kanske både rekommendationer och koncentrationer kommer att ändras för att bli ännu mer effektiva.

Mer info: swedad.nu (nationella eksemregistret) ”Bridging microbiology and therapy in conditions with damaged skin barrier. Lund University, Faculty of Medicine”, av Sigrid Lundgren.

Spaning 6: Mamma-bakterier kan förebygga allergier

En del kallar det lite neutralt för bakteriecocktail. Men låt oss säga som det är: det är bakterier från mammans tarm och vagina som de nyfödda smörjs in med efter kejsarsnittet.

Utgångspunkten för den stora forskningsstudien Romans, som låter precis så kärleksfull som den är men står för Restoration of Microbiota in Newborns, är alltså återställande av bakteriefloran hos nyfödda. Studien pågår just nu på sex olika sjukhus i Sverige: i Örebro, Jönköping, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Umeå.

Man jobbar efter tesen att bebisar som inte föds vaginalt utan med kejsarsnitt missar mötet med mammans tarm- och underlivsbakterier på vägen ut mot det nya livet. Och att detta skulle kunna vara förklaringen till att barn som föds med kejsarsnitt har över 20 procents högre risk att drabbas av allergier.

I samband med vaginal förlossning sker en överföring av moderns bakterier från vagina och tarm till barnet, vilket spelar roll för immunsystemets normala utveckling. Förlossningssättet påverkar således utvecklingen av immunsystemet. Nu testar man om barn som efter att ha fötts med kejsarsnitt smörjs in med mammans bakterier får minskad allergirisk än de som inte får den behandlingen. Resultaten följs upp vid två års ålder.

Stämmer antagandet skulle en bakteriecocktail i framtiden kunna bli rutin i samband med planerade kejsarsnitt.
Studien leds av bland andra professor Maria Jonsson, överläkare och ansvarig forskare på kvinnokliniken på Uppsala universitetssjukhus.