Så funkar antihistamin
Pollensäsongen är i antågande och för många är det dags att börja med antihistamin för att lindra allergin. Men hur fungerar det egentligen?
Mastceller finns inte bara i huden utan även i luftvägarnas slemhinnor och kan utsöndra histamin när överkänsliga personer utsätts för exempelvis pollen, kvalster, mögel eller pälshår.
Histaminfrisättningen yttrar sig då i form av rinnande snuva, nästäppa, klåda, och tårflöde. Det beror på att när histamin frisätts stimuleras också körtlar i näsan och luftvägarna att producera mer slem. Histaminet drar också samman den glatta muskulaturen, exempelvis i luftrören, vilket kan leda till ett astmaanfall.
Inga direkta biverkningar
Antihistamin är en grupp av läkemedel som sedan 1950-talet använts för att blockera histaminet från att frisättas. De första preparaten som kom ut på marknaden gav ofta biverkningar i form av trötthet, dåsighet och muntorrhet. Många ville därför inte använda dem under hela pollensäsongen i förebyggande syfte. De moderna preparaten har mindre biverkningar, men kan fortfarande i enstaka fall orsaka trötthet.
– Annars finns det inga direkta biverkningar, säger överläkare Morgan Andersson vid öron- näs och halskliniken på Universitetssjukhuset i Lund.
Även själva allergin kan orsaka trötthet varför det som patienter upplever som en biverkning av medicinen kan vara en effekt av allergin.
Förutom trötthet kan patienter drabbas av huvudvärk och antihistamin påverkar dessutom det autonoma nervsystemet vilket bland annat kan ge hjärtklappning i vissa fall.
Sämre mot nästäppa
I dag finns antihistamin som tabletter, ögondroppar, nässpray och mixtur. Preparatet kan användas både för att förebygga och minska allergiska besvär och även om de används under en längre tid avtar inte effekten.
– Det finns inga direkta undersökningar som visar hur långt i förväg preparaten behöver tas för att förebygga, men det räcker oftast med några dagar innan pollensäsongen börjar, säger Morgan Andersson.
Antihistamin hjälper ofta bra vid klåda, ögonbesvär, rinnande snuva och nysningar, men har sämre effekt mot nästäppa.
Nässpray och ögondroppar verkar lokalt och effekten är oftast snabbare jämfört med tabletter. Samtidigt kan de lokalt verkande medlen irritera slemhinnorna i näsan eller ögonen.
1. När ett allergiframkallande ämne kommer in i kroppen fångas det upp av IgE-antikroppar som bland annat finns på ytan av mastceller.
2. Mastcellens yta går sönder och släpper ut histaminer som ger allergisymtom inom några minuter.