Hur vet du om du är allergisk mot getingar?

För de flesta är getingar bara en sommarplåga, men för vissa kan ett stick bli livshotande. Hur vet du om du är i riskzonen och vad gör du om en geting bestämmer sig för att ”hälsa på”? Här är guiden som gör din sommar tryggare.

Med solen och värmen kommer de, getingarna och bina. Surrande små pollinatörer som ökar den biologiska mångfalden och dessutom jobbar hårt för att bekämpa olika skadeinsekter.

Samtidigt: Ungefär en procent av befolkningen är så allergiska mot de svartgula små djuren att det räcker med ett stick för att hamna i anafylaktisk chock. För getingallergi är inte att leka med. Varje år dör två–tre svenskar av getingstick.

– Enligt den statistik som finns i Sverige är det enbart vuxna som drabbas, något som kan bero på underliggande sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, svår icke-behandlad KOL eller astma, säger Theo Gülen, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhusets avdelning för lung- och allergisjukdomar.

Det är alltså en allergi som är värd att tas på allvar. I alla fall om man tidigare fått en anafylaktisk reaktion efter ett getingstick. Då bör man genomgå en allergiutredning hos en allergolog där det görs en riskbedömning och man tar ställning till vilken behandlingsform som är mest lämplig.

– Men om man endast haft en lokal reaktion som svullnad eller klåda vid själva stickstället räcker det med antihistamintabletter, lugnar Theo Gülen.

Så vet du om det är en allergi

Symtom på getingstick kan vara milda i form av sveda och klåda vid det stället där man blivit stucken. Är du däremot allergisk kan du drabbas av klåda och nässelutslag på andra ställen av kroppen. Stickningar och svullnad i och runt munnen och svullna ögon är andra symtom. Om du som blivit stucken börjar må illa, kräkas, drabbas av blodtrycksfall eller får svårt att andas ska du söka akut vård.

Vaccin – din sköld mot getingens gadd

Om du tidigare haft en kraftig allergisk reaktion i samband med getingstick kan din läkare ordinera en adrenalinpenna som du ska ha med dig. Det finns också möjlighet till vaccination, en behandling där immunförsvaret under minst fem år regelbundet utsätts för det du är allergisk emot – i det här fallet getinggiftet – för att på så sätt utveckla en tolerans. I vissa fall krävs en livslång behandling. Men redan efter ett års behandling slipper du bära med dig din adrenalininjektor. För att vaccination ska bli aktuellt krävs en bekräftad getingallergi med en anafylaktisk reaktion där andnings-och/eller cirkulationsorganen har sviktat.

Getingallergi – omöjlig att förutse, möjlig att hantera

  • Det finns, så vitt forskarna vet, inget som tyder på att getingallergi är medfött eller något som går i arv. Störst risk löper den som får många stick, till exempel biodlare.
  • Hos en getingallergisk person överreagerar immunförsvaret på giftet som getingen sticker in i huden.
  • En lindrig getingallergi ökar inte risken för att få en anafylaxi vid nästa stick.
  • En adrenalinpenna hjälper mot den akuta reaktionen men har ingen långvarig effekt. Vill man ha det är vaccination alternativet.

Så slipper du bli stucken

Bäst är förstås att inte bli 
stucken alls. Lättare sagt än gjort men det finns ändå några saker att tänka på för att
minska risken.

  • Var extra observant när du befinner dig i marker där det finns mycket getingar. Getingar bygger bon i ihåliga träd, häckar, stengärdsgårdar, fågelholkar, väggar och på marken (gäller jordgetingar).
  • Vet du med dig att det finns ett bo i närheten – håll avstånd. Finns det ett getingbo nära din bostad, be om hjälp med att ta bort det.
  • Getingar älskar lukten av mat, frukt och söta drycker. Om du är allergisk, undvik därför att äta utomhus under getingsäsongen.
  • Getingar gillar inte doften av mynta, citron, kaffepulver och kryddnejlika, därför kan ett tips vara att ställa fram skålar med detta i din närhet.
  • Lösa och färgglada kläder och getingar är ingen bra kombo. Getingarna dras till starka färger och kan fastna i lössittande kläder.
  • Var försiktig när du går barfota eller i sandaler, så att du inte råkar trampa på en geting.
  • Skulle olyckan ändå vara framme och du hamnar i en getingsvärm: Försök behålla lugnet. Stäng munnen, slut ögonen och gå långsamt därifrån.

Om olyckan ändå är framme

  • Vid akuta reaktioner: ring 112 och använd adrenalinpenna om det finns.
  • Sitter gadden kvar: skrapa bort med till exempel ett kontokort. Det är viktigt att få bort gadden eftersom den fortsätter att pumpa in gift i kroppen.
  • Tvätta av med tvål och vatten för att undvika infektion. Lägg på is för att dämpa smärtan. Om du bara får en lokal reaktion som känns besvärlig kan en antihistamintablett eller smärtstillande salva hjälpa.

Fakta om getingar

  • I Sverige finns det ungefär 50 getingarter och 36 av dessa lever ensamma. De övriga 14 arterna är mer sällskapliga och lever i samhällen.
  • En ”normal” geting lever bara ett år. Bara drottningen och puppan överlever till nästa år.
  • Getingar äter mest sötsaker som frukt och nektar, men kan även smaska i sig insekter och kadaver.
  • När en geting bygger bo är det en långt mer komplicerad uppgift än när Ernst gör det. En geting bygger nämligen sina bon av tuggat trä.
  • Bara getinghonorna kan sticka.
  • Getingen gör nytta också – genom att sprida pollen och ta död på skadedjur ökar de mångfalden i ekosystemen.
  • De 14 getingarter som lever i samhällen kan framåt slutet av sin levnad skapa riktiga ”storstäder” med flera tusen individer i varje bo.
    Källa: wwf.se

 

Text Anna-Maria Stawreberg Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php