Fem biverkningar av astmamediciner
Svamp i munnen, hjärtklappning, trötthet, heshet och skakningar gör att många slutar att ta sina mediciner, men ofta finns det lösningar på problemen. Här listar Allergia fem biverkningar – och hur du kan hantera eller förebygga besvären.
1. Svampinfektion och muntorrhet
Att använda sig av kortisoninhalatorer kan orsaka svampinfektion i munnen.
– Det beror på att vi även normalt sett har lite candida, svamp, i munhålan och på huden. Det är normalt och är inget man behöver behandla. Men när man tar kortison rubbar det balansen och det lokala immunförsvaret i slemhinnan, vilket gör att det blir en tillväxt av svamp.
Vad kan man göra för att förebygga det?
– De här problem förekommer främst hos personer som redan har nedsatt immunförsvar, eller till exempel har diabetes, röker, har dålig munhygien, eller tandproteser. Risken ökar också om man av någon anledning har torra slemhinnor i munnen.
– Det viktigaste sättet att förebygga svamp är att ta inhalationerna på rätt sätt. Annars hamnar väldigt stora mängder av medicinen i munhålan i stället, vilket påverkar slemhinnan negativt och orsakar överväxt av svamp i munnen,
Det är även viktigt att alltid skölja munnen efter att man inhalerat, menar Oksana Tenselius.
– Det finns ingen forskning på det, men många upplever också att det ger bättre effekt att skölja med kolsyrat vatten. Har man torra slemhinnor kan man ta tabletter som ökar salivproduktionen eller tugga tuggummi.
Vilka är tecknen på svampinfektion, och hur blir man av med den?
– Det kan börja svida på slemhinnorna eller tungan. Ibland kan det även uppstå röda fläckar på tungan, eller så kan man vara generellt röd på tungan eller i svalget och på slemhinnorna. Vissa upplever att de blir torra i munnen. Det kan också förekomma vita beläggningar, som inte går att skrapa bort. Om det inte hjälper att skölja munnen ordentligt ska man kontakta vården och beskriva sina symtom. Då kan man få råd och, om det behövs, medicin.
2. Hjärtklappning och skakningar
För att vidga luftrören och ta bort spasmen i den glatta muskulaturen i lungornas bronker, som astman orsakar, behöver man påverka dess receptorer med luftrörsvidgande mediciner, betastimulerare. Effekten vid den stimulansen är lik effekten av adrenalin. Det gör att man kan få hjärtklappning, skakningar och darrning. Vissa kan även känna sig rastlösa.
För en del är det väldigt jobbigt och de slutar till och med att ta medicinen, menar Okasana Tenselius.
– För andra räcker det att man förklarar vad det beror på och att det är ofarligt, för att de ska acceptera det. Man ska alltid försöka hålla ut och se effekten av medicinen. Det brukar gå över, men det kan ta några veckor eller en månad. Om man skakar så mycket att man inte ens kan hålla i kaffekoppen kan man behöva ompröva medicineringen genom att till exempel byta till ett annat läkemedel med samma effekt, minska dosen eller ta medicinen en annan tid på dagen
3. Heshet
Inhalation av kortison kan påverka stämbanden och orsaka heshet hos vissa.
– Vi ser oftare den problematiken hos personer som använder sin röst mycket i sitt yrkesliv eller i sitt vardagsliv, genom att de till exempel jobbar som lärare eller guide, eller till exempel sjunger i kör. Även den belastningen i sig kan ge heshet, men läkemedlen kan irritera stämbanden ytterligare.
– Pulverinhalatorer har högre frekvens av heshet som biverkning än sprej. Risken minskar ytterligare om man inhalerar sprejen med spacer. Även här är det viktigt att man tar medicinen på rätt sätt, sköljer munnen och även gurglar i halsen.
4. Trötthet av antihistamin
Många med allergisk astma använder också antihistaminer regelbundet.
– De moderna antihistaminerna som kommit på senare år ger generellt inte trötthet, men det är väldigt individuellt. Det finns ingen forskning som visar att någon av sorterna är bättre ur den synpunkten än någon annan, men blir man trött kan man prova att byta till en annan sort inom samma grupp, eftersom de är likvärdiga i sin effekt. Man kan också prova att gå ner i dos, eller ta tabletten innan man går och lägger sig i stället.
5. Lunginflammation
Såväl astman i sig som medicinen, om än i låg grad, kan utgöra en risk för lunginflammation.
– Det finns en låg risk för lunginflammation av kortisonbehandling, men det är mycket ovanligt att drabbas av den typen av biverkning. Forskare har inte kunnat se någon skillnad på vilken sorts steroider man tar, men att risken ökar något vid behandling med högre doser av inhalationssteroider.
– Patienter med nedsatt immunförsvar och svåra former av luftvägssjukdomar har en något högre risk för utveckling av pneumoni (lunginflammation), och detta beror också på ett redan nedsatt immunförsvar, och kontakt med virus och bakterier. Det är därför väldigt viktigt för personer med nedsatt immunförsvar och svår astma eller KOL att både undvika infektioner och att vaccinera sig mot pneumokocker, influensa och även covid-19, råder Oksana Tenselius.