Omfattande fel i byggindustrin

De senaste tjugo åren har ett flertal statliga utredningar och forskningsprojekt visat att det finns betydande fel och brister inom byggsektorn. Men då det saknas nationell statistik fick Boverket 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga byggskador vid nybyggnation eller renovering av ”byggnadsverk”, vilket betyder småhus, flerbostadshus samt lokal- industri- och ekonomibyggnader. I slutet av förra året kom rapporten som baseras på samtal, djupintervjuer och enkätundersökningar med aktörer i branschen.

Otätt

Vanligast är vatten- och fuktskador, visar kartläggningen. Framför allt beror det på att det så kallade klimatskyddet är otätt och möjliggör att vatten utifrån tränger in i byggnaden. Även vattenläckor från rör är vanligt och försäkringsbranschen uppger att skadefrekvensen idag är lika stor i kök som i våtrum.
Enligt rapporten begås felen i alla skeden av produktionen: från planering till projektering och byggande. Orsakerna till varför fel och skador uppstår anges bero på tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen. Dålig motivation är en annan orsak som nämns, framför allt bland olika entreprenörer under själva produktionen.

Byggbranchens ansvar

Kostnaderna för att åtgärda bristerna, och för ineffektiv resursanvändning, beräknas uppgå till 59-73 miljarder kronor per år. Om man lägger till indirekta följdeffekter handlar det om 83-111 miljoner kronor årligen. Då är inte samhällsekonomiska konsekvenser inräknade, som exempelvis kostnader knutna till försämrad inomhusmiljö och ökad ohälsa hos anställda.
Boverket konstaterar att det huvudsakliga ansvaret för att komma till rätta med problemen, som funnits ungefär i samma omfattning under de senaste tio åren, ligger hos byggbranschen. Man föreslår också att staten kan göra vissa regelförändringar och anslå medel till fortsatt oberoende forskning.
För att följa upp och förstärka arbetet för en god inomhusmiljö har regeringen gett Boverket ett nytt uppdrag som löper fram till 2021.

Fakta

En kombination av metoder har använts i kartläggningen:
– 35 samtal och 17 djupintervjuer med aktörer i byggsektorn
– Enkätundersökning med 822 svar
– Insamling av tillgänglig statistik