Forskningens stora framsteg

Vaccination mot allergi i över hundra år

Första gången allergivaccination skrevs om vetenskapligt var i början av 1900-talet när forskare började rekommendera vad som då kallades hyposensibilisering, det vill säga injektioner av extrakt från pollen som behandling av hösnuva och astma.

Metoden, som inom vård och forskning kallas allergenspecifik immunterapi, och extrakten som används har blivit både bättre och säkrare. Dessutom är det inte längre bara pollenallergi som kan behandlas, utan även allergi mot till exempel kvalster, katt och hund. Den med allergi mot björk, gräs och kvalster kan i dag också få behandlingen i form av tabletter, i stället för sprutor på en mottagning.

Även när det gäller matallergi har det gjorts vissa framsteg de senaste åren, även om det fortfarande behövs mer forskning på området. Behandlingen kallas oral immunterapi och går ut på att barn får äta små, utprövade doser av födoämnen de är allergiska mot, som mjölk eller jordnötter.

Säkrast är forskningsläget vid jordnötsallergi. Forskarna har också kunnat se att oral immunterapi generellt verkar ge bättre effekt ju yngre barnen är. För barn upp till 17 har i stället det nya läkemedlet Palforzia nyligen godkänts i Sverige. Det fungerar på ett liknande sätt som oral immunterapi, eftersom det verkar genom att gradvis öka kroppens förmåga att tåla små mängder jordnöt.

Antikropp som signalerar allergi

Allergiantikroppen immunglobulin E, IgE, upptäcktes i slutet av 1960-talet. Upptäckten gjordes parallellt av de svenska forskarna Gunnar Johansson, Hans Bennich och Leif Wide samt makarna Ishizaka i USA.

IgE är en klass av antikroppar som ingår i immunsystemet. De kan binda till receptorer på en viss typ av celler, mastceller, som finns i våra vävnader. När allergen, som till exempel pollen eller jordnöt, träffar på antikropparna släpper mastcellen ut histamin och andra ämnen som framkallar inflammatoriska och allergiska reaktioner.

Det allra första blodtestet, RAST-testet, som utvecklades till följd av upptäckten, gjorde att man kan se om en person är sensibiliserad mot ett särskilt allergen.

Upptäckten revolutionerade allergiforskningen och har fått betydelse för miljontals patienter över hela världen när det kommer till diagnostik och behandling.

Ändrad syn på immunförsvaret

Finland har varit ett föregångsland i tankarna kring att ”träna” immunsystemet att bättre tåla det man är allergisk mot. Liksom i Sverige började allergikurvan peka uppåt i Finland på 1960-talet. Trots strategier om undvikande och allergisanering gick inte trenden att bryta.

Med stöd av forskning introducerades i stället ett helt nytt sätt att tänka kring allergier. Utgångspunkten är toleransträning, eller toleransökning, som ett sätt att förebygga allergiska sjukdomar.

Ett led i den nya synen på allergi är att Livsmedelsverket nu rekommenderar att små barn ska få prova på alla sorters födoämnen när de ska introduceras till fast mat (med undantag för dem som av andra orsaker är skadliga för barn under ett år). Inte ens barn i allergiriskfamiljer ska undvika något. Viktigt är att ge de olika födoämnena regelbundet för att bygga upp en tolerans. Studier har också visat att det kan vara gynnsamt att introducera födoämnen redan från tre, fyra månaders ålder.

Råden från Barnläkarföreningen är, till skillnad från tidigare, att man inte behöver avstå från att ha husdjur för att undvika att barnen blir allergiska. Tvärtom finns det forskning som pekar på att uppväxt med djur minskar risken för allergi. Undantaget är förstås om någon i familjen redan är allergisk.

Ytterligare exempel är lovande studier där patienter, under kontrollerade former, fått äta minimala mängder av sådant de inte tål, så kallad oral immunterapi.

Biologiska läkemedel träffar målet

Ett stort framsteg på astma- och allergiområdet är de biologiska läkemedel som numera hjälper många patienter med svår astma, allergi och atopiskt eksem. Det första biologiska läkemedlet var Xolair. Det började användas av astmapatienter i början av 2000-talet.

Biologisk behandling består av antikroppar som är riktade mot en specifik del av immunförsvaret. Just Xolair slår mot IgE-antikroppar som bildas vid allergi. Därför är det mest effektivt vid svår allergisk astma, som det används för även i dag.

Flera nya biologiska läkemedel har sedan dess forskats fram som behandling både av fler sorters astma och av andra sjukdomar. En av behandlingarna används till exempel både för svår astma och svårt atopiskt eksem, tillsammans med andra nyare behandlingar som kommit de senaste åren.

Forskningen riktar nu in sig på att hitta markörer i kroppen hos patienter som kan användas för att se vilken behandling de kan bli mest hjälpta av. Dessutom försöker forskare hitta en behandling för den sorts astma som kallas T2-låg astma, eftersom det tyvärr ännu inte finns något effektivt biologiskt läkemedel för den här astmatypen.

Ny metod för att mäta reaktioner

Det var en riktig aha-upplevelse för många forskare och läkare när upptäckten av det som då kallades komponentdiagnostiken spreds, från 2005 och framåt. Upptäckten kan sammanfattas så här: bara för att en patients blodprov visat utslag på allergiantikroppar mot till exempel hasselnötter, betyder inte det att patienten har en allergi mot hasselnötter.

Vad har då detta inneburit? Jo, att i stället för att bara mäta en patients antikroppar mot till exempel hasselnötter kan man i dag undersöka exakt vilka delar i nöten denne reagerar på. Det har gjort det möjligt att till exempel skilja en ”äkta” nöt- eller jordnötsallergi från en korsreaktion mot pollen, som ofta ger milda och ofarliga symtom som kli i munnen. Därför är det ibland viktigt att komplettera allergitester med en mer noggrann analys av en patients reaktioner.

Numera kallas metoden för molekylär allergidiagnostik. Den kan användas på fler nötter, vissa frukter, ägg och mjölk för att analysera hur svår en allergi verkar vara. Men också vid pälsdjursallergi, där vi i dag vet att det är inte finns några allergivänliga hund- eller kattraser. Vilka individer du reagerar på beror i stället på vilka allergena molekyler hos hunden eller katten du är allergisk mot.