De flyr från dofterna

–– Den bästa medicinen jag kan få är frisk luft, säger Eivor Ehn och njuter av ett djupt andetag i den klara höstluften.
Hon sitter utanför sin husvagn på en camping utanför Strängnäs. Längs slingrande landsvägar har Eivor och hennes vän Lena Munkhammar tagit sig dit för att kunna andas ordentligt i en vecka. Det är doften av vedeldning som är den stora boven hemma i Bålsta och Ekolsund. Eivor och Lena är båda doftöverkänsliga, och blir sjuka av rökgaser från grannarnas braskaminer och höstbrasor i trädgårdarna.

För doftöverkänsliga är det svårt att vistas bland människor, svårt att gå och handla eller fika med en kompis. Allting doftar. När hela luften blir full av rökgas måste Lena och Eivor fly.
–– Jag börjar nysa och blir kraftigt irriterad i näsa och ögon. Luftvägarna svullnar igen, jag får influensasymptom. Hela kroppen skakar, säger Eivor.
Eivors sjukdom började smygande på 1990-talet. Hon tror att den utlöstes av att hon arbetade väldigt nära en kopieringsmaskin som ständigt stod på, och det var dålig ventilationen.
När Lena andas in rök blir hon helt utslagen och darrar. Gasen ger sig på nervsystemet och tarmarna.
–– Vedeldning är som passiv rökning för oss. Röken tar sig in i våra hus och våra kläder.

Fångar i sina hem

På campingplatsen står många husvagnar, men alla är tomma. De är bara uppställda här inför vintern. Inte en bil finns på parkeringen, och receptionen är stängd. Lena och Eivor har fått nyckeln till dusch och toalett, men använder helst sin egen i husvagnen. Går de in för att hämta vatten måste de ha skyddsmask över mun och näsa. Det finns alltid dofter av rengöringsmedel kvar.
–– Man måste alltid gardera sig. Jag har masken med mig överallt. Och jag vill ha bilen nära för att kunna fly, säger Lena.

Den här veckan bor bara Eivor och Lena på campingen. Och det är så de vill ha det. Att slippa oroa sig för andras dofter är himmelriket. En veckas semester från dofter är inte alls ensligt, tycker de. Det är värre hemma, för där kan de inte gå ut. De blir fångar i sina egna hus. Båda är sjukskrivna på grund av doftöverkänsligheten.
–– På två månader har jag knappt kunnat vara ute i trädgården hemma. Vi vill ha oförstörd luft helt enkelt, säger Lena.
Hon fick sin sjukdom på 1970-talet när hon och hennes man byggde ett nytt hus. Det som påverkade henne var formaldehyd i spånplattor. På den tiden skulle det tätas ordentligt, och ventilation var obefintlig.

Alltid på sin vakt

Lena och Eivor träffades genom ett nätverk för doftöverkänsliga på Internet. De brukar gå promenader tillsammans i ett naturreservat. Nu sitter de i förtältet till Lenas husvagn och pratar. Det är trevligt ordnat med matta, campingmöbler och speciella ljus på bordet.
–– Vi har det mysigt på kvällen med våra uppladdningsbara ljus. Det är en sådan lättnad att vara här. Kommer man ifrån ett tag så orkar man lite mera sedan, säger Eivor.

Dofterna finns överallt, framför allt på människor de möter. En ny bil, nya kläder eller nya möbler doftar också.
Lena och Eivor dukar fram pumpasoppa och hembakat bröd.
–– Oj, nu kommer det någon! De båda kvinnorna ser oroligt ut genom förtältets fönster.
–– Bara det inte är någon som ska göra något jobb! Nej, puh, han skulle visst bara hämta något.
De som är doftöverkänsliga är ständigt på sin vakt. Eivors lilla hund Sabrina tittar upp. Hon har legat och dåsat i Eivors knä, men nu är hon pigg på en promenad.
–– Sabrina har blivit en livräddare för mig. Det är så lätt att man blir ensam och isolerad när man inte kan röra sig ute bland folk. Man tappar flera vänner för det blir så krångligt att umgås när man inte tål dofter, säger Eivor.
–– På sätt och vis har vi hamnat i husarrest.

Viktigt vara positiv

Både Lena och Eivor är aktiva i nätverket och vill få ut information om doftöverkänslighet.
–– Nätverket har gjort att jag har blivit mycket tuffare i min sjukdom. Nu vet jag att vi är många, säger Lena.
Och båda två har väldigt bra män och familjer som förstår och ställer upp. Men de önskar att det fanns ett ställe där doftöverkänsliga kunde träffas. Något ställe som var säkert för dem.
–– Tänk på allt som är parfymerat! Du har kanske samtidigt tvål, deo, tvättmedel, sköljmedel hudkräm och schampo. Vilken soppa av dofter alla har på sig! säger Eivor.
Båda två tror att all parfym i samhället kommer att skapa en explosion av överkänslighet i framtiden.
–– Nu när vårt nätverk har kommit med i Astma- och Allergiförbundet så kan vi få mer hjälp att sprida kunskap om doftöverkänslighet. Då blir det lättare för oss att leva. Det finns många doftfria produkter som man kan använda, säger Lena.

Fakta om doftöverkänslighet

• Innebär att man inte tål dofter eller kemiska ämnen.
• Ofta är det dofter från hygienartiklar som människor har på sig.
• Tål inte rök från eldning eller cigarettrök.
• Det är det kemiska sinnet som reagerar.
• Man reagerar på väldigt låga doser av doft.
• Mediciner mot astma och allergier hjälper inte.
• Det enda som hjälper är att undvika det man inte tål.

Läs mer på: www.doftöverkänslig.se