Barns astma sämre med alternativ behandling

En kanadensisk studie visar att cirka 13 procent av föräldrarna till barn med astma använde alternativa terapier, trots att det inte finns några vetenskapliga bevis för att sådana metoder är effektiva vid astma. Studien omfattade drygt 2000 familjer.
Majoriteten av barnen som fick alternativ terapi var yngre än sex år, och de metoder som användes oftast var vitaminer, homeopati och akupunktur.
I studien kunde forskarna konstatera att risken för dålig astmakontroll var dubbelt så hög i den ”alternativmedicinska” gruppen, jämfört med gruppen som enbart hade konventionell astmabehandling.

Hälsorisker

Forskarna tror inte att föräldrarna är medvetna om att alternativa behandlingsmetoder kan innebära risker för barnet, till exempel biverkningar och interaktioner med konventionell behandling. En annan fara är att föräldrarna helt avstår från att följa sjukvårdens råd, menar forskarna, vilket gör att barnet inte får en effektiv astmabehandling.
I studien betonas att det är viktigt att föräldrar som använder alternativa terapier diskuterar detta med sitt barns läkare. Och läkarna själva måste bli bättre på att ta upp ämnet med föräldrarna, särskilt om barnets astma inte är välkontrollerad.
Användningen av alternativa behandlingsmetoder vid barnastma varierar mellan olika länder. I USA uppges till exempel förekomsten vara någonstans mellan 65-89 procent, och i delar av Australien 52 procent. Kanadas betydligt lägre siffra, 13 procent, kan bero på att man där har fri medicin till barn.

Svenska siffror

Det finns inga aktuella siffror som visar hur ofta svenska föräldrar använder alternativa terapier för att lindra sitt barns astma. 1988 gjordes dock en studie i Värmland bland 150 astmasjuka barn. Den visade att 22 procent av föräldrarna använde sådana terapier parallellt med den konventionella behandlingen.
–– Homeopatisk medicin och hälsokost var det man använde oftast, berättar en av forskarna, barn- och allergiläkaren Carl-Axel Hederos, verksam som överläkare vid Centralsjukhuset i Karlstad.
Någon uppföljning har inte gjorts, men Carl-Axel Hederos uppfattning är att användningen av alternativa behandlingar har minskat. Han får till exempel färre frågor om detta idag, jämfört med för 20 år sedan.
–– Det beror förmodligen på att vi har fått mycket bättre behandlingsmetoder, vilket gör att föräldrarna inte är lika desperata. Dessutom tror jag att dagens föräldrar är mera kritiska till metoder som inte har något vetenskapligt stöd, säger han.
Carl-Axel Hederos frågar dock ofta själv föräldrarna om de använder alternativa terapier. Utan denna vetskap är det svårt att bedöma sjukdomens svårighetsgrad och den insatta behandlingens effekt, menar han.
–– Men jag har inte någon fördömande inställning. Jag vet att föräldrar som prövar en alternativ behandling gör det i omtanke om barnet. Detta har jag all respekt för, samtidigt som jag som läkare måste avråda från behandlingar som inte har någon bevisad effekt, är farliga eller påverkar den vanliga behandlingen negativt, säger han.

Dialog viktig

Carl-Axel Hederos menar att A och O är en öppen dialog där föräldrar och läkare tillsammans diskuterar barnets behandling. Samma synsätt har läkaren Helena Almer på Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm. Hon är specialist i bland annat lung- och allergisjukdomar.
–– Vi måste kunna prata med varandra. Tidigare vägrade många läkare att överhuvudtaget diskutera alternativa terapier med sina patienter, säger hon.
Helena Almers utgångspunkt är att det astmasjuka barnet ska kunna leva ett normalt liv. Det ska kunna springa och leka som andra barn, och sova lugnt på nätterna utan hosta. Och detta går att uppnå med dagens läkemedel, menar hon.
Men Helena Almer säger sig förstå att föräldrar ibland vill testa något annat.
–– Om en förälder till exempel vill pröva några vitaminer vid sidan om den konventionella behandlingen, så brukar jag inte protestera, så länge som barnet mår bra. Sedan kan jag tycka att det är onödigt att lägga pengar på produkter som inte har någon effekt, säger hon.

Inget vetenskapligt stöd

Helena Almer är väl insatt i ämnet. Hon har medverkat i en statlig utvärdering där man bland annat utvärderade fjorton alternativmedicinska terapier vid astma och Kol på uppdrag av SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.
–– Vi konstaterade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att alternativa terapier är effektiva vid astma. Antingen saknades studier helt eller så var dessa av så begränsad kvalitet att det inte gick att dra några säkra slutsatser, berättar Helena Almer.
I vardagen på Gustavsbergs vårdcentral ser inte Helena Almer alternativa terapier som något problem. Det som däremot oroar henne är när föräldrar avstår från konventionell behandling med kortison.
–– En del föräldrar är tyvärr tveksamma till kortison, trots senare års mycket goda behandlingsresultat, säger Helena Almer.

Även barnläkare Lennart Nilsson, överläkare och forskningsansvarig på Allergicentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping, upplever det problematiskt när föräldrar motsätter sig konventionell astmabehandling.
Lennart Nilsson försöker dock alltid ha en så öppen attityd som möjligt.
–– Det finns saker som vi inom skolmedicinen kan lära oss av den alternativa medicinen, framför allt när det gäller helhetssyn och psykologiskt omhändertagande, säger han.
Hans erfarenhet är att det oftast går att diskutera med föräldrarna och komma fram till bra lösningar.
–– Det är ju när allt kommer omkring barnets bästa som ska stå i första rummet, inte olika ideologier, konstaterar han.
Lennart Nilsson utesluter inte att alternativa terapier kan ha effekt. Men så länge som det saknas vetenskapliga studier som visar att metoderna fungerar, kan sjukvården inte använda sig av dem.
–– Jag efterlyser därför kontrollerade och välgjorda studier. Sådana studier är kostsamma, men en lösning skulle kunna vara att staten finansierade dem, säger han.

Läkemedelsverket

Att pröva alternativa preparat är alltid ett risktagande. Som förälder kan man omöjligt veta hur barnet kommer att reagera. Det kan till exempel bli allergiska reaktioner. Dessutom finns det olaglig försäljning, och där vet man inte alls vad produkten innehåller för substanser, säger Barbro Gerdén, läkare och senior expert på Läkemedelsverkets enhet för växtbaserade läkemedel.
Det är Läkemedelsverket som godkänner växtbaserade läkemedel och naturläkemedel för försäljning i Sverige. Man bedömer säkerhet och kvalitet i tillverkningen, liksom läkemedlets effekt. När det gäller homeopatiska läkemedel måste de registreras hos Läkemedelsverket för att få säljas i Sverige. Läkemedelsverket bedömer kvalitet och säkerhet, men värderar inte det homeopatiska läkemedlets effekt.
Enligt Barbro Gerdén finns det inga växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel som är godkända i Sverige för astma- eller allergibehandling av barn.
Läkemedelsverket avråder på sin webbplats gravida och barn under åtta år från att använda homeopatiska läkemedel, eftersom det inte finns några naturvetenskapliga studier som visar att användningen av homeopatiska läkemedel är utan biverkningar. Vidare betonas att det enligt patientsäkerhetslagen är förbjudet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att undersöka eller behandla barn som inte fyllt åtta år.

Socialstyrelsen

På socialstyrelsen finns inte några särskilda riktlinjer som handlar om just alternativa terapier, utan det är vårdgivarens ansvar att se till att vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det säger Margareta Bondestam, läkare och sakkunnig på socialstyrelsen.
–– Det är viktigt att föräldrarna diskuterar med barnets läkare om man vill pröva alternativ behandlingar. Som förälder måste man vara medveten om att man tar en risk, säger hon.
Margareta Bondestams uppfattning är att intresset för alternativa terapier ökar.
–– Läkarna måste kunna argumentera och belysa för- och nackdelar med olika behandlingsformer, säger hon.

Den som vill läsa mer om alternativa behandlingar kan gå in på sjukvårdens gemensamma webbplats för patienter och anhöriga, www.1177.se. Skriv in ”komplementär- och alternativmedicin” i sökrutan.