Babyns hud port för matallergen

Nya vetenskapliga rön visar att små barn kan få en allergisk reaktion mot ett födoämne redan första gången de får smaka det. Forskarnas förklaring är att matallergi kan utvecklas genom huden om hudbarriären är skadad, till exempel vid eksem.
– Om den skadade huden utsätts för ett högallergent födoämne kan barnet bilda IgE-antikroppar mot detta ämne, det vill säga sensibiliseras. När födoämnet senare introduceras i kosten kan detta leda till en allvarlig allergisk reaktion, förklarar docent Christina West, barn- och ungdomsallergolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Mjukgörande behandling

Födoämnesallergen finns överallt i vår omgivning och det är naturligt att barnets hud kommer i kontakt med dessa. Det kan till exempel ske när föräldrarna pussar och gosar med sitt barn, förklarar Christina West.
– Problemet är att immunsystemet i huden inte har de immunreglerande mekanismer som leder till tolerans, till skillnad från tarmens immunsystem. Om huden är skadad kan de allergena ämnena tränga in i kroppen, förklarar hon.
Christina West betonar att det är viktigt att man använder mjukgörande behandling och annan förskriven behandling som kortisonkrämer om barnet har eksem. Det finns ny forskning som dessutom menar att mjukgörande behandling tidigt i livet kan skydda huden mot eksemutveckling – och kanske även minska risken för matallergi.
– Och man ska absolut fortsätta att pussa och gosa med sitt barn. Det är så viktigt ur många andra aspekter, säger hon.

Svensk expertgrupp

Den nya kunskapen om att sensibilisering kan ske via skadad hud har lett till att läkare i USA rekommenderar allergitestning av så kallade högriskbarn innan man introducerar livsmedel som innehåller jordnötter i kosten.
Det är i första hand barn med svårartat eksem i kombination med äggallergi som man tänker på. Dessa barn har nämligen en mycket hög risk att utveckla jordnötsallergi.
– I Sverige finns inte några sådana rekommendationer. Men en expertgrupp vid Livsmedelsverket tittar just nu på den här frågan, liksom svenska barnläkarföreningens delförening för allergi och lungmedicin, säger Christina West, som själv sitter med i dessa expertgrupper.

Tilläggskost för alla barn

Enligt dagens rekommendationer kan man börja med tilläggskost från 4–6 månaders ålder – oavsett ärftlig benägenhet för allergi och utan några restriktioner för specifika födoämnen. Bakom dessa kostråd står till exempel European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACH), och de stämmer också överens med Livsmedelsverkets nuvarande allmänna rekommendationer.
För 20 år sedan var det emellertid andra riktlinjer som gällde. Enligt dessa skulle man inte introducera högallergena livsmedel som mjölk och ägg i barnets kost förrän vid 1–3 års ålder, om barnet hade ärftlig benägenhet att utveckla allergi.
– Men efter hand kom nya studier som visade att detta förhållningssätt inte påverkade allergiutvecklingen och kostråden reviderades. Det tycks finnas ett ”fönster” under det första levnadsåret där det är bra om immunsystemet i tarmen utsätts för olika födoämnen, förklarar Christina West.

Allergipreventiv kost?

Hon berättar att det i dag också finns viss forskning som talar för att man skulle kunna förebygga matallergi genom att introducera högallergena födoämnen tidigt i barnets kost.
Därför rekommenderar expertgrupper i länder som USA och Storbritannien, där jordnötsallergi är vanligt, att högriskbarn ska börja äta produkter med jordnötsinnehåll från 4–11 månaders ålder, eftersom sen introduktion av jordnötter tycks öka risken för jordnötsallergi.
– Nu genomförs en genomgång av alla studier även här i Sverige för att ta ställning till om vi ska ge särskilda allergipreventiva kostråd. Till dess är det dagens rekommendationer som gäller. Och misstänker man som förälder att ens barn är matallergiskt ska man rådgöra med BVC, dietist eller barnläkare, säger Christina West.