Huden – vårt skydd mot omvärlden
Hudbarriärens betydelse för utveckling av allergier är något som diskuteras allt oftare. Om den är skadad, som vid atopiskt eksem, kan allergen tränga in via huden och kanske också påverka utvecklingen andra allergier. Docent Maria Bradley förklarar vad forskningen hittills visat.
– Det finns absolut en samvariation. Cirka 50–70 procent av personer med svårt atopiskt eksem har också astma och/eller hösnuva. Men att det är eksemet som föregår astma och allergi, det man kallat den atopiska marschen, stämmer inte alltid, säger Maria Bradley, docent, överläkare och universitetslektor i dermatologi vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.
Precis som för allergi i stort ökar även antalet personer med eksem. Minst 20 procent av alla svenska barn har atopiskt eksem, hos många försvinner det i takt med att man växer men i upp till tio procent finns problemen, i varierande svårighetsgrad, kvar i vuxen ålder.
Genmutation
Maria Bradley disputerade med en avhandling om ärftliga faktorer vid atopiskt eksem och berättar att det mest var en slump som gjorde att hon kom att ägna sig åt detta.
– Jag har faktiskt inte eksem själv, däremot en son med pälsdjursallergi. Men många kollegor forskar just på ett område som intresserar dem extra mycket, kanske för att de själva eller någon nära är drabbad.
I den forskargrupp som Maria Bradley leder undersöker man särskilt en specifik gen som kodar för ett protein som heter filaggrin. Hos människor med svårt atopiskt eksem är det många, närmare bestämt 30–40 procent, som har mutationer i den här genen, det vill säga förändringar i arvsanlaget. Det innebär att hos dem bildas inte det för huden så viktiga filaggrinproteinet som är med och gör det yttersta hudlagret, hornlagret, starkt och motståndskraftigt. Det kan i sin tur leda till en torr och trasig hudbarriär som kan släppa in allergen och släppa ut vätska. Man har till exempel sett att de med filaggrinmutationer oftare har ett svårbehandlat eksem och i högre grad har andra allergier.
I en av studierna undersöker man bland annat relationen mellan filaggrinmutationer och behandlingssvaret. Patienterna med atopiskt eksem har delats upp i olika grupper beroende på vilken typ av filaggrinmutation de har; homozygot, heterozygot eller ingen mutation alls. Homozygot innebär dubbla genmutationer (från både mamma och pappa) och heterozygot innebär att man har mutationen endast från mamma eller pappa.
– Vi ser att om man har filaggrinmutationer så har man en värre barriärskada (mätt med torrhet och ett högre PH-värde) i huden, men vi ser inte någon större skillnad på hur eksemet svarar på behandling med de olika krämerna vi testar. Däremot har vi sett att det behövs längre behandlingsperioder hos de patienter som har filaggrinmutationer.
Genom hudbarriären
Så hur hänger då eksem ihop med utvecklandet av allergier? Maria Bradley förklarar att om hornlagret inte är tätt kan olika ämnen – mikrober som finns på huden, som svampar och bakterier, och allergener – komma in genom den trasiga hudbarriären. Det kan trigga igång immunförsvaret som då börjar angripa inkräktarna. Problemet vid eksem är att immunförsvaret ofta angriper ”lite för mycket”; det kommer en massa T-lymfocyter som frisätter ämnen som leder till mer inflammation och då uppstår en rodnad, utslag och klåda på platsen (eksemet), och så är kriget i huden igång. Och ju mer man kliar, desto mer förvärras eksemet. Den onda klådcirkeln är därmed i rullning.
– Man kan också tänka sig att de sker en ”upplärning” av immunförsvaret via huden och att det kan vara en orsak till andra allergier. Men kanske kan denna upplärning, i vissa fall, också vara skyddande. Det finns mycket mer vi behöver lära oss om samspelet.
Förebygga med mjukgörande kräm
I ett par prospektiva studier, en i Japan och en i USA/England, har man behandlat nyfödda barn i högriskfamiljer med mjukgörande kräm i förebyggande syfte. Än så länge har man bara redovisat resultaten efter cirka ett års behandling men resultaten är slående: Hos de barn som smorts med mjukgörande kräm varje dag såg man en minskning av insjuknandet av atopiskt eksem med cirka 40-50 procent, jämfört med den kontrollgrupp som inte smordes dagligen.
– Det här handlar alltså om primärprevention och effekten av sådan har man inte visat tidigare vid atopiskt eksem. Barnen hade inte utvecklat eksem när man började smörja dem men de tillhörde en riskgrupp som hade atopiskt eksem i familjerna. Men vi vet fortfarande inte hur det blir om tre eller fem år, kanske är det så att man bara skjuter upp eksemdebuten. Det blir spännande att följa, säger Maria Bradley.
I dessa studier kommer man också undersöka om barnen som smordes med mjukgörande utvecklar mindre allergier. Även i Norden pågår en liknande studie där man undersöker om mjukgörande krämer och olja i badvattnet hos nyfödda har liknande positiva effekter.
– Det är möjligt att tidig behandling kan minska både framtida eksem och allergier men det behövs flera längre prospektiva studier för att säkert kunna veta om det verkligen är så.
För tidigt att ge råd
Vilka råd kan då ges till barnfamiljer? Ska alla nyfödda barn smörjas med mjukgörande kräm eller bara de i familjer med anlag för eksem och allergi? Det är för tidigt att säga, enligt Maria Bradley. Än finns inte tillräckligt med data för att gå ut och rekommendera sådan förebyggande behandling. Inte ens till högriskfamiljer.
– Även om det finns data som kan tala för det, vet vi inte om det samtidigt också, på sikt, kan vara skadligt att ge nyfödda barn mjukgörande behandling dagligen. Till exempel kanske vissa ämnen i krämerna kan ge kontaktallergier och det kan finnas andra, ännu inte kända, konsekvenser, förklarar Maria Bradley.
Innan mjukgörande behandling kan rekommenderas vill man också veta hur länge man skulle behöva smörja, vem som ska få det, med vilken mjukgörare, hur mycket man ska använda och när man ska börja. Kanske är det som med allergi mot jordnötter, där tidigt intag av jordnöt – gärna samtidigt som amning – kan göra att kroppen utvecklar tolerans för ämnet istället för allergi.
– Det vore helt fantastiskt om vi kunde hitta och förstå de här sambanden så vi kan gå ut och rekommendera tidig och rätt preventiv behandling. För vi vill ju inget hellre än att kunna förebygga både atopiskt eksem och allergier!
Namn: Maria Bradley
Bor: Bromma och på Fårö
Familj: Man och fyra barn
Gör: Docent, överläkare på NKS och universitetslektor i dermatologi vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.
FAKTA
Projektnamn: Barriärskada vid eksem – hur påverkas funktion och genuttryck vid immunmodulerande behandling. Beror behandlingssvaret på individens FLG-mutationer?
Huvudansvarig: Maria Bradley
Anslag från Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond beviljades 2017 och avser en treårsperiod.