Tjugo procent har besvär av innemiljön

Miljöhälsorapport 2017, som kom i maj, är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan. Det är den tredje nationella rapporten om vuxna och bygger på Miljöhälsoenkäten 2015 där närmare 40 000 personer i åldrarna 18 till 84 år har svarat på frågor om hur de exponeras för olika miljörelaterade faktorer och eventuella sjukdomar och besvär kopplade till det.
20 procent av deltagarna uppger att de har symtom och besvär orsakade av inomhusmiljön i bostad, skola och/eller arbetsplats, och har minst en gång per vecka symtom i form av: trötthet, huvudvärk, irriterade ögon, irriterad näsa, hosta eller heshet. Det är likvärdigt med hur många som ansåg sig ha besvär av inomhusmiljön i förra enkäten, från 2007.

Ökar

Besvär av inomhusmiljön i just bostaden har dock ökat från åtta procent till nio. Även när det gäller synliga fuktskador, mögel och mögellukt kan en liten ökning ses, från 18 till 19 procent. Rapporten visar också på ojämlikheter i befolkningen när det kommer till exponering och besvär. Högst andel rapporterade besvär kommer från de som bor i hyresrätt och den andelen har ökat sedan 2007. En trend är att nyare hus ger något mindre besvär av inomhusmiljön än äldre. Det finns också stora regionala skillnader och under senhösten kommer en miljöhälsorapport specifikt för Stockholms län.
– Det är viktigt med en regional miljöhälsorapport eftersom det finns stora regionala skillnader som inte kommer fram i den nationella rapporten. Stockholm skiljer sig i många avseenden i jämförelse med övriga Sverige, till exempel när det gäller exponering för luftföroreningar och buller, säger IMM-forskaren Antonios Georgelis i ett pressmeddelande från Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm där han även är chef för Enheten för miljömedicin.
När det gäller allergi generellt uppger 45 procent att de är allergiska eller känsliga mot olika typer av allergiframkallande ämnen som pollen, pälsdjur, kvalster, mögel och födoämnen; för samtliga ämnen har det skett en ökning sedan första enkäten 1999, och då särskilt för pollen. Även allergisnuva har ökat successivt över tid, från 19 till 24 procent, medan andelen med astma är oförändrad på runt sju procent.