Tillägg med mjölk gav mindre allergi

I den aktuella studien, publicerad i The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, ville forskarna undersöka hur införandet, och utfasningen av komjölkprodukter tidigt i livet påverkade risken att utveckla mjölkproteinallergi. I Japan, där nyfödda och deras mödrar vanligtvis stannar en vecka på sjukhus efter förlossningen tilläggsmatas många spädbarn med mjölkhaltig ersättning under de första dagarna i livet, förklarar studiens författare Tetsuhiro Sakihara i en intervju med den amerikanska sajten Healio.

Eftersom rekommendationen är att endast amma barnen slutar de japanska mödrarna däremot ofta att ge barnen mjölkprodukter när de kommer hem från sjukhuset. Enligt studien har vissa av dessa barn en ökad risk att utveckla mjölkproteinallergi när man ett halvår senare återintroducerar mjölk genom fast föda eller mjölkhaltiga ersättningar.

Mer mjölk – mindre allergi

Studien inkluderade 431 spädbarn vid japanska sjukhus, vilka samtliga getts komjölksbaserad ersättning under sina tre första dagar i livet. Vid sex månaders ålder gjordes därefter såväl pricktest som provokation med mjölkprodukter. Forskarna såg då att en högre andel av barnen som inte fortsatt getts mjölkprodukter hade utvecklat allergi mot mjölk än barnen som fortsatt med mjölkersättning.

Av de barn som slutade ges mjölkersättning före en månads ålder utvecklade 7 barn av 17 mjölkallergi. Av de spädbarn som slutade med bröstmjölksersättning mellan första och andra månaden var det 3 av 26 barn som utvecklade allergi, och av de barn som slutade med bröstmjölksersättning mellan månad tre och fem var det bara 7 av 69 barn som utvecklade allergi mot mjölkprotein. Endast 2 av de 319 barn som gavs mjölkprodukter under sex månader utvecklade mjölkproteinallergi.

Verkar stödja toleransteorin

Det fanns olika orsaker till att föräldrarna hade slutat ge barnen mjölkprodukter, som till exempel att barnet inte ville  ha, mamman ville fortsätta amma barnet eller att barnet blev förstoppat. Utveckling av misstänkt mjölkallergi angavs inte som skäl till att sluta med bröstmjölksersättningen i något av fallen. Forskarna konstaterade att inget av barnen som hade fått ersättning i fler än 32 dagar utvecklade mjölkallergi, och att några av riskfaktorerna för att utveckla allergi verkade vara att totalt ha fått en lägre mängd mjölk utspritt över färre dagar.

Av detta drar de slutsatsen att det kan finnas ett samband mellan kontinuerlig exponering för mjölk under livets första månader och lägre risk att utveckla allergi mot komjölk, men de konstaterade också att det krävs fler studier med randomiserade deltagare för att verifiera detta samband.

Livsmedelsverkets rekommendationer

Så här skriver Livsmedelsverket i sina kostrekommendationer till spädbarn: ”Vänta med att ge mjölk som dryck och större mängder fil eller yoghurt tills barnet har fyllt ett år. Mjölk innehåller i och för sig många viktiga vitaminer och mineraler, men bara lite järn. Om barnet får mycket mjölk eller mjölkprodukter är det risk att barnet inte orkar äta tillräckligt av annan mat, som är mer järnrik. Vänta även med större mängder av växtbaserade alternativ till mjölkprodukter. Genom bröstmjölk, ersättning eller så kallad tillskottsnäring får barnet dessutom tillräckligt med mjölk ändå, som är bättre anpassad till barnet.”