Samma mat som andra
I flera kommuner har skolorna intagit en ny hållning när det gäller laktosintolerans. Kristianstad är en av dem. Förra året mer än halverades antalet elever med laktosfri kost i kommunen.
Även de barn som är laktosintoleranta.
– De allra flesta barn med laktosintolerans klarar av att äta en helt normal kost om de bara låter bli att dricka ren mjölk eller äta de allra mest laktosrika rätterna, säger kostekonom Nina Schack.
Vatten istället för mjölk
Sedan två år får eleverna med intyg om laktosintolerans i stort sett samma kost som de andra barnen. Enstaka dagar, när exempelvis pannkakor eller potatismos står på menyn, erbjuds de alternativ, men i övrigt är det standardlunchen som gäller.
– Det är klart att det väckte en hel del frågor, men vi har inte märkt av något motstånd eller fått några negativa reaktioner. Vi försöker informera så mycket som möjligt och då brukar föräldrarna förstå. Dessutom tvingar vi ju inte någon, de som absolut vill ha helt laktosfri kost får det, förklarar Nina Schack.
Mjölkfritt
De elever och föräldrar som kräver helt laktosfri kost får äta den helt mjölkfria maten, den som också mjölkproteinallergikerna äter. Någon laktosfri kost i ordets gamla bemärkelse finns inte längre i Kristianstads kommun.
Den nya hållningen syns tydligt i statistiken. De 188 elever som 2011 åt helt laktosfri kost har idag reducerats till 88 en minskning med 100 elever.
Vinsterna är flera. Ur medicinsk synpunkt är det bättre för laktosintoleranta barn att få i sig små mängder laktos än att äta helt laktosfri kost. Det håller liv i förmågan att bryta ned mjölksockret, så att man exempelvis kan äta en gräddglass då och då eller tårta på kalaset. Den som inte äter någon laktos alls riskerar att på sikt bli helt oförmögen att bryta ned mjölksockret.
Annat fokus
För kökspersonalen på kommunens skolor innebär nyordningen att man kan koncentrera sig mer på andra och många gånger allvarliga tillstånd.
– Det ger kökspersonalen en möjlighet att lägga krutet på det som är verkligen viktigt, till exempel på de som är glutenallergiker, förklarar Åsa Persson, allergisköterska på Kristianstads sjukhus och en av medlemmarna i kommunens födoämnesgrupp.
Britt Norén som jobbar i köket på Centralskolan tycker att den nya hållningen är enbart positiv.
– Det är jättebra att man har avdramatiserat detta med laktosintolerans. Och för alla de barnen som nu äter i stort sett samma mat som sina kamrater är det förstås enklare, säger hon.
Detta med att avdramatisera och ändra attityderna kring laktosintolerans är en viktig uppgift, menar även Åsa Persson.
– Tyvärr är det många idag som inte har klart för sig vad laktosintolerans egentligen är. Det är ju ingen allergi. Många tror att det är något farligt och att man kan bli jättesjuk, men så är det inte. Det är ett normaltillstånd, och man kan leva ett fullständigt normalt liv ändå, säger Åsa Persson som också vill avliva en seglivad missuppfattning.
Laktosintolerans uppstår när enzymet som ska spjälka mjölksockret försvinner och det sker tidigast i fem- eller sexårsåldern. Laktosintolerans drabbar alltså vanligen inte småbarn utan först när barnen börjar komma upp i skolåldern, säger Åsa Persson.