Plast från golv till tak

Ett forskningsprojekt i Örebro ska ta reda på om nybyggda lågenergiförskolor, som tätats med plast, läcker mer skadliga partiklar och ämnen än vanliga förskolor. Mätningarna hittills ser fina ut, men ännu återstår analysen av hur flamskyddsmedlen sprids i luften.



Senast om tre år måste alla hus som byggs inom EU vara lågenergihus. Det gäller även nybyggda förskolor. För att läcka så lite energi som möjligt tätas husen med plast från golv till tak.
– Lågenergihusens byggmaterial innehåller farliga tillsatsämnen som flamskyddsmedel, färgämnen och mjukgörande ämnen som ftalater. I byggbranschen är man därför orolig för att man ska bygga in något i huset som senare visar sig vara skadligt för hälsan, säger Josefin Persson, doktorand och forskare i kemi vid Örebro universitet.
För att ta reda på hur mycket av de farliga ämnena som sprids i inandningsluften har Josefin Persson gjort mätningar i fyra nybyggda lågenergiförskolor i Örebro län och Östergötlands län.
– Barn är otroligt känsliga för de här ämnena, som bland annat kan bidra till att allergier utvecklas, säger hon.
För att kunna jämföra den nya miljövänliga byggtekniken med vanlig konventionell teknik ingår även en referensförskola. Varje förskola undersöks fyra gånger, en gång innan barnen flyttar in och därefter tre gånger till under första året.
Nu när endast en sista mätningen återstår kan Josefin Persson konstatera att barnen i lågenergiförskolorna inte verkar utsättas för mer skadliga ämnen än andra barn. Men vid en av mätningarna fungerade inte ventilationen.
– Det var inte så stora skillnader mellan lågenergiförskolorna och referensförskolan. Men när ventilationen var av under en mätning kunde vi se att halterna av koldioxid, aldehyder och flyktiga organiska föreningar var högre, säger hon.

Gränsvärden saknas

Det finns i dag inga gränsvärden för hur höga halter som får förekomma av flyktiga organiska föreningar, aldehyder, lösningsmedel och andra kemiska ämnen och partiklar som plast utsöndrar. Det är också oklart hur stor exponering som ett barn med anlag för astma och allergi klarar av.
– Men vi vet att temperatur och luftfuktighet kan påverka utsöndringen från plast. Höjer man temperaturen så ökar emissionshastigheten, säger hon.
Nästa steg i forskningsprojektet är att analysera de prover som tagits för att mäta halterna av organfosfatsflamskyddsmedel och bromerande flamskyddsmedel. Dessutom ska varje enskilt byggmaterial undersökas var för sig för att se vad de släpper ut. Detta resultat är heller inte klart.
– Jag hoppas också att vi ska kunna göra studier under längre tid för att se vad som händer när till exempel plastmattor luckras upp efter några år, säger hon. 
Att ta biologiska prover på barn och personal är en annan möjlig fortsättning.
– I ett senare skede skulle vi kunna ta urinprov och undersöka ämnen på barnens händer. Men för detta behöver vi göra en etikprövning och hittills har vi inte pengar till detta, säger hon.

FAKTA

Josefin Persson undersöker fyra lågenergiförskolor i Örebro. 
Ett är så kallat passivhus byggt med Svanenmärkt byggmaterial.
 Tre är så kallade minienergihus, varav två av dem har en ”Miljöbyggnad Silver”-certifiering.
 De fyra lågenergihusen jämförs med en förskola som byggts med konventionell byggteknik.
Forskningsprojektet är delvis finansierat av Healthy Building Forum, en ideell förening i Örebro, bestående av representanter från bygg- och fastighetsbranschen.

Text Maja Lundbäck

 Foto Michael Erhardsson/Mostphotos