Osynligt mögel kan öka risk för astma och allergi

Det finns hundratals olika sorter av mögelsvamp och vissa av dem är mycket uppskattade, exempelvis de som ger mögelost dess speciella smak. Många av dem har också en viktig roll i naturen där de hjälper till att bryta ned och förmultna växter och träd, och utan mögelsvamparna hade aldrig penicillinet kunnat utvecklas.
När mögelsvamparna kommer in i våra bostäder och bosätter sig i fuktskadade väggar och lister är vi emellertid inte lika glada eftersom de kan göra oss sjuka. Men forskarna vet fortfarande inte hur mögelsvamparna egentligen påverkar vår hälsa och hur pass farliga de är.

Risken för symtom fördubblas om man vistas i fukt- eller mögelskadade hus

Mögelsvampen växer med trådar och ser i mikroskop ut som ett träd.
–– Längst ut på grenarna finns det små sporer som är som frön och som sprider svampen vidare. Det berättar Erica Bloom, doktorand vid Lunds Universitet och forskare inom medicinsk mikrobiologi. Hon arbetar tillsammans med docent Lennart Larsson med en unik metod som kan mäta hur mycket mögel det verkligen finns på en plats.
Mögel finns nämligen i flera olika former. Förutom den synliga mögelsvampen och dess luftburna sporer har amerikanska forskare visat att mögel också förekommer i mycket små fragment som flyger omkring i luften. Det innebär enligt forskarna att personer som vistas i så kallade mögelhus utsätts för mögelhalter som är hundratals högre än vad som tidigare varit känt.

Forskare osäkra

Forskningen kring mögel och dess effekter på hälsan har bland annat inriktats på så kallade mykotoxiner. Det är en grupp av mycket giftiga ämnen som produceras av de flesta mögelsorterna som trivs inomhus. Men eftersom halten av mykotoxiner i luftburna sporer har varit låg har forskarna tidigare menat att mykotoxinerna inte kan orsaka några giftiga reaktioner  hos människor. Upptäckten av fragmenten, som också innehåller mykotoxiner, har gjort forskarna mindre säkra. I nuläget är det ingen som vet hur pass farliga inomhusmiljöer med mögelskador egentligen är.
Lennart Larsson tror att halten av mykotoxiner är för låg för att de ska kunna orsaka en giftig, toxisk, reaktion hos människor och öka risken för exempelvis cancer.
–– Det finns mer som talar för att koncentrationen är tillräckligt hög för att påverka immunsystemet och driva det i en riktning som ökar risken för allergi, säger han.
Studier har exempelvis visat att även mycket små mängder av mykotoxiner påverkar odlade humana celler så att risken för allergi ökar.

Olika miljöer

Mögelsvampar är biologiskt avancerade och dess uppbyggnad påminner om den mänskliga cellen. De är också specialiserade. Vissa trivs i livsmedel och andra blir livskraftiga i utomhusmiljöer. När det gäller inomhusmiljöer är det framför allt två arter som återfinns i  fuktskadade hus. De heter Stachybotrys chartarum och Aspergillus versicolor och båda har förmåga att bilda mykotoxiner. Och det är alltså dessa mykotoxiner som enligt vissa forskare påverkar immunförsvaret och ökar risken för allergi.
–– Men det finns ännu inga bevis på att den hypotesen stämmer, säger Gunnel Emenius, miljöinspektör och medicine doktor vid Centrum för Folkhälsa i Stockholm.
När personer testas mot mögelallergi, är det bland annat mot dessa två mögelsvampar som trivs inomhus, men också mot utomhusmögel. Och en utebliven reaktion på testen innebär inte att personen inte är allergisk mot mögel.
–– Man kan reagera på kemiska ämnen som alstras av mögel och dessa ämnen går det inte att testa mot.

Andra allergier vanligt

Det beräknas att ett par procent av befolkningen är drabbade av mögelallergi, och de flesta reagerar mot utomhusmögel. Det är också väldigt ovanligt att någon bara är allergisk mot mögel. Drabbade personer lider oftast av andra allergiska besvär som förvärras när de kommer i kontakt med mögel. De flesta får symtom från ögon och luftvägar, men blir också mer känsliga för infektioner. Men i nuläget kan forskarna inte ge exakt besked på vad som egentligen orsakar hälsoproblemen.
–– Vad vi vet är att risken för symtom fördubblas om man vistas i fukt- eller mögelskadade hus, men exakt vad som ligger bakom denna riskökning är oklart, säger Gunnel Emenius.
Runt om världen pågår mycket forskning kring mögel och dess hälsoeffekter, men Lennart Larsson i Lund menar att det behövs ännu större forskningsinsatser i framtiden.
– Det finns väldigt många som uttalar sig om mögel och om det är skadligt eller inte, men det finns hundratals olika mögelarter och vissa av dem kan producera upp mot 100 olika ämnen så detta är en djungel, säger han.

Lite vetenskaplig fakta

Gunnel Emenius håller med om att många åsikter om mögel bygger mer på tro än vetenskaplig fakta och i väntan på att kunskapen ökar är det säkrast att hålla möglet på avstånd. Åtminstone i bostäder.
–– Finns det mögel och fukt i byggnader ska det åtgärdas och man ska inte vistas i hus som repareras för då frigörs ämnen man kan reagera mot, säger Gunnel Emenius.
Hon får medhåll av Lennart Larsson och Erica Bloom som menar att man inte ska tolerera mögel inomhus
–– Vi har visat att mögel som växer inomhus regelmässigt producerar mykotoxiner och att dessa blir luftburna. Och andra forskare har visat att mykotoxinerna driver immunförsvaret så att risken för allergi ökar, säger Lennart Larsson.