När mjölken blir ett problem

Laktosintolerans innebär att mjölksocker, laktos, inte bryts ner i tarmkanalen. Laktoset används då istället som en energikälla av bakterier och börjar jäsa i tjocktarmen. Det leder i sin tur till gasbildning, magont och diarré. Tidigare sa forskarna att cirka fem procent av Sveriges befolkning var laktosintolerant. Nyare studier visar dock att det numera är närmare fjorton procent. Laktosintolerans förekommer oftast hos lite större barn och hos vuxna.
– Laktosintolerans är mycket ovanligt bland barn under fem år. Små barn som har magproblem är oftare överkänsliga eller allergiska mot mjölk, säger Andrea Mikkelsen, som arbetar som dietist inom primärvården i Västra Götaland.

Allergi ger andra symtom

Vid mjölkallergi reagerar kroppens immunförsvar mot de proteiner som finns i komjölk. Sjukdomen kommer tidigt i livet. Ungefär två procent av alla spädbarn reagerar mot mjölkproteinet när de slutar amma och övergår till mat som innehåller mjölk. En del barn kan även reagera direkt på bröstmjölken om mamman har ätit mjölkprodukter. I regel försvinner allergin när barnet är tre-fyra år gammalt. Omkring fem procent av de som blir allergiska har dock kvar sjukdomen i vuxen ålder. Mjölkallergi kan också utvecklas senare i livet. Symtomen påminner i vissa fall om de vid laktosintolerans, som diarré och magont. Men det finns även symtom som skiljer de två tillstånden åt. Till exempel kan förstoppning, astma, hosta och snuva förekomma hos mjölkallergiker. Hur man reagerar skiljer sig mycket åt från person till person.
– Mjölkallergi kan även ge hudproblem som utslag och klåda. I värsta fall kan det leda till en riktigt allvarlig allergisk reaktion, så kallad anafylaktisk chock. Det finns även vetenskapliga studier som visar på kopplingar mellan återkommande öroninflammationer och mjölkallergi, fortsätter Andrea.

Mängden laktos spelar roll

Den som är laktosintolerant kan leva ett ganska normalt liv, även om symtomen kan vara nog så besvärliga. Det finns till exempel flera laktosfria livsmedel att välja bland i handeln. Men den som inte är extremt laktosintolerant klarar ändå ofta att få i sig cirka tolv gram laktos om dagen, vilket ungefär motsvarar ett glas mjölk. Det innebär att många laktosintoleranta kan äta och dricka sådant som innehåller mjölk, om än i mindre mängder.
– Det är väldigt individuellt hur mycket och vad man kan äta. För de flesta fungerar det bra att ta en skvätt mjölk i kaffet eller en mindre mängd grädde i lagad mat. De flesta mjölkchokladkakor innehåller cirka tio gram laktos per 100 gram, vilket gör att det flesta kan äta ett par bitar men får besvär om de äter hela chokladkakan. Smör innehåller också laktos, men det är mindre än 0,5 gram per 100 gram. Det innebär att man måste äta flera kilo för att komma upp i de mängder som de flesta tål, menar Andrea.

Mjölkfri kost vid allergi

För den som är mjölkallergiker är det lite besvärligare. Eftersom det är en sjukdom som kan ge farliga, livshotande reaktioner måste kosten vara helt mjölkfri. Den som exempelvis besöker en pizzeria måste inte bara be om en pizza utan ost. Han eller hon måste också fråga vilket matfett som används, vad salamin eller andra tillbehör innehåller och vad som tidigare har legat på disken där pizzan görs. Vuxna som inte tål mjölk kan använda mjölkfria ersättningsprodukter baserade på havre, ris, soja, kokos eller raps. Små barn ska i första hand ha bröstmjölk och i andra hand komjölksfri bröstmjölksersättning. Som vuxen kan man i samråd med läkare testa sig fram till vad man tål och inte. För små barn är det dock inte något som Andrea rekommenderar.
– Om ett ammande spädbarn diagnosticeras med mjölkallergi kan mamman behöva sluta helt med mjölkprodukter och använda mjölkfria alternativ istället. Det man måste tänka på när man utesluter mjölkprodukter ur kosten är att man inte får i sig lika många kalorier. Därför kan det vara bra att ge de minsta barnen extra fett i maten. Mjölk är också en stor källa till kalcium och proteiner, men det är lättare att ersätta. Det finns kalciumtabletter att ta, och proteiner finns i kött, ägg, kyckling och rotfrukter.

Var uppmärksam på maten

Men oavsett om man är laktosintolerant eller mjölkallergiker måste man alltid vara uppmärksam på vad man äter. Man ska prata med sin läkare för att få rätt diagnos och med en dietist för att få råd om vad man ska äta. Sedan ska man hela tiden följa upp den kostbehandling man använder. Framförallt är det viktigt att alltid läsa innehållsförteckningarna noga och inte utgå från att något livsmedel är mjölkfritt.
– Att det står isglass eller sorbet på förpackningen är ingen garanti för att det inte innehåller mjölk. Isglassen kan dessutom vara doppad i choklad, som i sin tur innehåller mjölk. Hur livsmedelsindustrin tillverkar saker skiljer sig ofta från hur vi gör hemma och man använder ofta mjölk i sådant som vi inte tror, avslutar Andrea.

Komjölksprotein kan exempelvis finnas i:

• Buljong
• Fiskpinnar
• Glass, godis
• Kaffebröd, vitt bröd
• Köttbullar, pannbiffar, hamburgare (färdiga)
• Leverpastej
• Majonnäs
• Margarin, smör
• Pizza, piroger
• Potatiskroketter, potatisbullar, potatismospulver
• Pytt i panna
• Salami, korv
• Soppor och såser (färdiga)
• Ströbröd

Se laktostabell på Livsmedelsverkets hemsida.