Minskade föroreningar förbättrade barns lunghälsa

Forskning har visat att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar under sina första levnadsår löper större risk att drabbas av nedsatt lungfunktion. Även de halter som barn utsätts för i Stockholm har visat sig påverka lungornas utveckling negativt. Och i förlängningen kan detta öka risken för att drabbas av både astma och den kroniska lungsjukdomen kol.

Luften i Stockholm har dock förbättrats med i snitt 40 procent under de senaste 20 åren. Men luftkvaliteten varierar stort beroende på var man bor. På till exempel Hornsgatan på Södermalm minskade halterna med omkring 60 procent, medan luftkvaliteten i vissa andra områden nästan inte förändrats alls.

20-procentig minskad risk

Forskarna ville därför undersöka om barns lungor förbättrats under samma period.

– Vi har jämfört lungfunktionen hos barn som bor i områden med en mer gynnsam utveckling av luftkvaliteten med barn som bor i områden som inte haft samma positiva utveckling. Vi såg då en 20-procentig minskad risk för att ha en klart sänkt lungfunktion, om luftkvaliteten förbättrades. Ju mer den luftföroreningarna minskade, desto bättre blev lungfunktionen, säger Erik Melén, professor vid Karolinska institutet.

Eftersom lungfunktionen har ökat mest där luften har förbättrats som mest har forskarna kunnat se att det är just luftkvaliteten som är förklaringen, menar han. Dessutom har sambandet funnits kvar även när forskarna tagit hänsyn till andra faktorer som skulle kunna påverka.

Stor betydelse

Studien har stor betydelse eftersom barn och unga har med sig den lungfunktion de utvecklar under uppväxten även som vuxna, menar Erik Melén.

– Det här är goda nyheter. Vår studie ger en tydlig signal att de insatser som gjorts för att minska luftföroreningarna haft mätbara resultat på barn och ungas hälsa. Om vi kan fortsätta förbättra luftkvaliteten i våra städer så kommer vi också att se en allt bättre lungfunktion hos barn och vuxna – och i förlängningen för alla i samhället.

4 000 barn har följts

Deltagarna i studien kommer från det så kallade Bamse-projektet, där forskare följt runt 4 000 personer födda mellan 1994 och 1996. Utöver frågeformulär har även lungfunktionen mätts flera gånger under uppväxten.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Respiratory Journal, har fått stor uppmärksamhet och även rapporterats om i till exempel The Guardian. Du hittar den här.

Bamse-projektet
är en stor befolkningsstudie som startade 1994, där 4 000 unga vuxna följts från födseln fram till idag. Bamse står för Barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Region Stockholm och Karolinska institutet, och stöds bland annat av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond.