Lupin i mat kan ge allergi

Lupin tillhör baljväxterna och består av flera hundra olika arter, varav tre används som livsmedel. Ätbar lupin ska dock inte förväxlas med den giftiga blomsterlupinen som växer vilt i Sverige. Lupinbönan kallas ibland för lupini. Tidigare var det ovanligt med allergi mot lupiner, men sedan lupinmjöl godkändes som ingrediens inom EU under mitten av 90-talet har användningen ökat – och därmed även lupinallergikerna. Risken att drabbas av allergiska reaktioner mot lupin är på grund av risken för korsreaktioner störst för dem med allergi mot jordnötter.

Högt proteinvärde

Lupinmjöl används bland annat i bröd och bakverk, och bönorna äts till exempel som snacks eller mellanmål i Sydeuropa och Mellanöstern, men de är också vanliga i djurfoder. Mjölet används ibland också som ingrediens i glutenfria produkter, till exempel i glutenfri pasta, medan gul lupin ibland används som ersättning för ägg på grund av sin färg.
Eftersom lupinbönor har lika högt proteinvärde som sojabönor, har det gjort att allt fler blivit intresserade av att använda bönorna i vegetarisk matlagning. SVT visade till exempel nyligen i serien Den gröne slaktaren hur man gör en en stekt biff med lupinfärs.
För baljväxtallergikern är det viktigt att tänka på att lupin tillhör samma botaniska familj som jordnötter, sojabönor, ärtor, bönor, linser och kikärter, och det är inte ovanligt att de som är allergiska mot en baljväxt reagerar mot flera andra baljväxter då proteinerna inom växtfamiljen är snarlika. Lupin är därför ett av de fjorton livsmedel som omfattas av reglerna om märkning av livsmedel, och det måste framgå tydligt av märkningen om ett förpackat livsmedel innehåller lupin eller är framställt av lupinprodukter. Från 2014 ska även restauranger och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad kunna uppge om maten innehåller lupin.

Rapporterade allergireaktioner

Enligt Livsmedelsverket rapporterades den första allergiska reaktionen på lupin 1994. Då orsakades reaktionen av lupinmjöl i pasta, men sedan dess har ett antal rapporter om andra allergiska reaktioner orsakade av lupinmjöl publicerats, och det finns flera olika protein i lupin som allergiker kan reagera på. Vilken dos av lupin som kan utlösa en reaktion vet man inte i dag, men Livsmedelsverket uppger att det finns en rapport enligt vilken en kvinna fick en anafylaktisk chock efter intag av bara tre lupinfrön. Det finns också fall där lupinallergiker reagerat vid inandning av lupinmjöl.
Några av de som reagerat på lupin hade sedan tidigare en känd allergi mot jordnöt och/eller soja. Det finns bland annat en studie där 265 mg lupin gav reaktioner hos barn med samtidig jordnötsallergi. En fransk studie av 24 patienter med jordnötsallergi visade att åtta av dessa även reagerade på lupinmjöl vid hudtest och vid intag.
Även för icke-allergikerna kan den ätbara lupinen vara farlig om den inte tillagas korrekt, då den finns i två varianter: en bitter och en söt variant. Den bittra varianten av vitlupin innehåller alkaloider, och får man i sig felaktigt tillredda frön kan de ge upphov till förgiftningssymtom. I Läkartidningen finns bland annat en fallbeskrivning med en man som drabbats av så kallat antikolinergt syndrom, då han åt lupinfrön som inte hade blötlagts tillräckligt.