Forskare brände bort astma

Vid termoplastik förs en sond med fyra värmeledande elektroder ner i luftvägarna, med hjälp av ett bronkoskop. Vävnaderna i luftvägarna värms då upp till ungefär 65 grader under en halvtimme vid tre olika tillfällen med tre veckors mellanrum. Forskarna menar att de ”bränner bort” delar av den glatta muskulaturen på luftrörens väggar, som är förstorad vid astma. Därmed får man ett bestående resultat, menar de kanadensiska forskarna. Under behandlingen sövs man lätt, och kan gå hem samma dag. Nackdelen är att man kan få en övergående halsirritation.

Bronkoskopi är inget märkvärdigt

–– Tekniken är mycket lätt att lära, det är som att göra en biopsi (cellprov), säger John Miller, thoraxkirurg på St Joseph´s Healthcare i Ontario, Kanada, och en av forskarna bakom metoden, till den svenska tidningen Dagens Medicin.

Ökad livskvalitet

Studien utfördes på elva kliniker i Kanada, Brasilien, England och Danmark. Tolv månader efter behandlingen hade personerna som genomgått termoplastik signifikant bättre PEF-värden (mått på luftflödet under utandning). Termoplastik gav också enligt studien ökad livskvalitet, minskat behov av medicinering och färre astmaanfall samt fler dagar utan astmasymtom.
–– Det viktigaste med nya metoder är att de är säkra, och det här verkar vara säkert, det finns ju goda resultat från den kanadensiska studien. Så långt verkar det bra. Den här metoden är väldigt okänd och inte alls diskuterad i Sverige. Ingen vet nog riktigt hur man ska se på den, säger Olle Löwhagen, professor i allergolgi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
–– Min synpunkt kan vidare vara att metoden kanske i första hand kan tillämpas vid svårare fall av astma. Svår astma finns fortfarande. Det är ju en vanlig bronkoskopi, man för ner en sond i luftvägarna. Bronkoskopi är inget märkvärdigt. Det är en rutinmetod vid undersökning av luftrör, och görs varje dag på lungkliniker, säger Olle Löwhagen. Glatt muskulatur är en del av väggen i luftrören, muskelmassa blir förstorad (hypertrofi) vid svår och mångårig astma. Man reducerar muskelmassan med denna metod, förklarar Olle Löwhagen, som tycker det kan vara värt att hålla ett öga på termoplastikens spridning i fortsättningen.

För dyr

Olle Zetterström, professor och allergispecialist på Allergicentrum i Linköping är skeptisk till termoplastik och tror inte att den har någon stor framtid i Sverige. Han tror att den är för dyr för att landstingen ska vara beredd att betala för den i Sverige.
Bronkoskopi är alltså en undersökning med ett så kallat bronkoskop, som läkaren för ner i luftvägarna. Genom bronkoskopet har läkaren möjlighet att inspektera luftvägarna samt ta prover. Efter bronkoskopi är det vanligt att man hostar blodblandat slem, men det är inte farligt. Man får inte äta eller dricka på tre timmar eftersom bedövningen kan göra att man sväljer fel och sätter i halsen. Dagarna efter en bronkoskopi kan man vara hes, irriterad i halsen och känna sig lite trött.
Magnus Sköld är professor i lungmedicin och överläkare på lung- och allergikliniken på Karolinska sjukhuset i Solna. Han använder ofta bronkoskopi och minns att termoplastik fick viss uppmärksamhet för något år sedan:
–– Vad jag vet är det ingen som utfört termoplastik i Sverige, och det är enbart på forskningsstadiet än så länge. Metoden har visat sig ha viss positiv effekt på astmapatienter. Ska den användas på patienter måste det vara noga utvalda patienter med svårbehandlad astma, som inte kan behandlas på något annat sätt. Det är ingen allmän behandling. Metoden har en begränsning i att man med bronkoskopi bara når de centrala luftvägarna, och inte de mindre luftvägarna, säger Magnus Sköld.

*Artikeln som heter ”Asthma Control during the year after Bronchial Thermopasty” (Astmakontroll under året efter termoplastik), finns publicerad i sin helhet i The New England journal of medicine, volume 356:1327-1337 från 29 mars 2007.
*På hemsidan www.bronchialthermoplasty.com kan man läsa mer om metoden.