En droppe i taget

Mjölkallergi, liksom andra födoämnesallergier, kan göra livet krångligt. Hemma kanske det går bra, men vågar man äta maten i skolan eller på restaurangen? För att göra livet lite lättare, började man i Finland för drygt fyra år sedan ge barn med mjölkallergi mycket små doser av mjölk för att öka deras tolerans. Syftet är att barnen ska klara av åtminstone små mängder mjölk utan att få allergiska symtom.
–– Cirka 2,5 procent av alla barn under två år i Finland lider av mjölkallergi och bland vuxna ligger siffran någonstans strax över noll procent, berättar överläkare Mika Mäkelä vid Hud- och Allergisjukhuset i Helsingfors.
Mjölkallergi är en relativt ovanlig form av allergi och bör inte förväxlas med den betydligt vanligare laktosintoleransen.
–– Mjölkallergi är immunförsvarets reaktion mot mjölkens protein, medan laktosintoleranta personer saknar enzymen som spjälkar mjölksockret, specificerar Mäkelä.

Spontant friska

De flesta barn som lider av mjölkallergi blir spontant friska innan de fyllt fem år. Det finns två olika former av mjölkallergi – antingen har man har antikroppar mot mjölk i blodet eller så saknar man dem. I båda fallen får man allergiska symtom av mjölk. Studier har visat att de barn som inte har antikroppar i blodet växer ifrån sin mjölkallergi, men en del av barnen som har dessa antikroppar, det vill säga är IgE-positiva, blir inte mjölktoleranta på naturlig väg.–
– Senast vid fem års ålder har 80 procent av alla barn med mjölkallergi tillfrisknat. Det är därför inte lönt att försöka öka toleransen hos barn under fem år, menar Mika Mäkelä. Däremot vill han hjälpa de barn som tampas med sina symtom efter sin femte födelsedag.

Av finländska barn i skolåldern lider under en halv procent av mjölkallergi. Det kanske inte låter så mycket, men för dem som är drabbade kan allergin göra det vardagliga livet både krångligt och osäkert. Familjen kan ha vant sig vid att inte använda mjölkprodukter i matlagningen, men det kan vara en utmaning för skolköket att tillreda sådan mat som passar. Man kanske inte vågar åka på resor och utflykter – skillnaden mellan mjölkallergi och laktosintolerans är trots allt inte uppenbar för alla.

Lärdomar från Italien

Mika Mäkelä drömde redan för över 10 år sedan om att göra livet lite lättare för barn med den här typen av allergi. Han vill hyposensibilisera barn med mjölkallergi så att de inte längre får symtom av små doser mjölk. Man ska inte behöva vara rädd för att få i sig mjölk och undvika vissa typer av mat i onödan.
Först när Mäkelä år 2004 stötte på ett italienskt protokoll som beskriver hur man går till väga med hyposensibiliseringen, blev hans dröm verklighet. Sedan slutet av 2005 har Mika Mäkelä med kolleger behandlat mer än hundra barn med mjölkallergi. De flesta har behandlats i Helsingfors vid Hud- och Allergisjukhuset, som hör till Helsingfors Universitets centralsjukhus HUCS. Hyposensibiliseringar har även utförts i Kuopio, Tammerfors och Åbo samt vid några privatkliniker.

IgE-positivt

Har inte barnet blivit kvitt sin mjölkallergi vid fem års ålder kan föräldrarna kontakta sin lokala vårdcentral och få en remiss till sjukhuset. För att ett barn ska kunna delta i hyposensibiliseringen måste barnet vara IgE-positivt. Barnet testas innan behandlingen inleds. Man kontrollerar att barnet har antikroppar mot mjölk i blodet, men man vill även försäkra sig om att symtomen inte har försvunnit av sig själv. Symtomen kan vara allt från nässelutslag till magsmärtor och kräkningar. Några riktigt svåra fall har Mika Mäkelä inte tagit sig an.
–– I Finland har man inte hyposensibiliserat barn som fått anafylaktiska reaktioner av mjölk, eftersom andelen är mycket liten. Endast några få barn över fem år är så allergiska mot mjölk att de får en anafylaktisk chock, säger Mika Mäkelä. Han vet dock att man gjort det på andra ställen i världen.

Barnens tolerans för mjölk övas upp genom att ge dem till en början mycket små doser mjölk oralt. Den första dosen är en droppe mjölkblandning, som består av en del mjölk utspätt med 25 delar vatten.
–– Det handlar alltså om en minimalt liten dos mjölk barnet får den första gången, påpekar Mäkelä.

Tryggt i hemmiljö

Hyposensibiliseringen pågår i 180 dagar och under tiden får barnet små mängder mjölk varje dag. Man ökar dosen steg för steg. Först tar man några fler droppar utspädd mjölk och så småningom övergår man till att ge outspädd mjölk. Målet är att barnet efter ett halvt år ska klara av att dricka två deciliter vanlig mjölk, utan att få en allergisk reaktion.
–– De första doserna och de riktigt stora ökningarna ges på sjukhuset, men annars får barnen sina mjölkdoser hemma. För att dämpa möjliga allergiska reaktioner får barnen samtidigt antihistaminer varje dag och föräldrarna kan alltid ringa sjukhuset om de är osäkra eller undrar över något, förklarar Mika Mäkelä.

Resultaten har hittills varit goda. Två tredjedelar av de barn som deltar i hyposensibiliseringen har nytta av den – deras tolerans för mjölk ökar, även om alla inte utvecklar en fullständig tolerans. En tredjedel av barnen svarar inte positivt på behandlingen och den avbryts.

Det nationella allergiprogrammet

I Finland har man år 2008 påbörjat ett nationellt allergiprogram som pågår ända fram till 2018. Programmet strävar efter att förbättra befolkningens tolerans och minska onödigt undvikande av allergener. Nya forskningsrön visar att befolkningens atopiska sjukdomar inte minskar, trots att man undviker allergener. Nu vill man ändra på sättet allergier diagnostiseras och sköts.Ett av allergiprogrammets viktigaste budskap är just att öka toleransen. Man vill skapa ett nytt förhållningssätt till allergier och inte undvika allergener i onödan. Undviker man alla allergener bygger man inte upp sin tolerans och då kan följderna vara mycket svåra om man av misstag kommer i kontakt med allergenerna.
– –Vi har i årtionden undvikit allergener i syfte att förebygga allergier. Nu har vi sett att det inte fungerar. När vi talar om att förebygga och behandla allergier är totalt undvikande inte den rätta vägen, menar Mäkelä. Inte heller när det gäller mjölk.