Dammig arbetsmiljö ökar risken för astma

Att höga halter av retande gaser som svaveldioxid och ozon samt allergiframkallande ämnen kan ge astma är känt sedan tidigare. Det nya som kommit fram i ett samarbete mellan kliniken för arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping och Linköpings universitet är att även vardagliga, till synes ofarliga luftföroreningar, ökar risken för astma om man utsätts för dem under en längre tid.
–– Exempel på sådana vanliga luftföroreningar är trä- och slipdamm, svetsrök och klorånga som bildas i simhallar, säger forskningsledare Ulf Flodin.

Astma som vuxna

Ulf Flodin arbetar som överläkare vid arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Linköping, och har i flera år forskat kring yrkesastma och riskarbetsplatser.
I den nu aktuella studien har forskarna studerat personer i Kalmar län som fått sin astmadiagnos i vuxen ålder, under åren 2000-2004. Personerna fick besvara ett16-sidigt frågeformulär om bland annat yrkesliv, fritid, allergier, medicinering, rökvanor och vilka ämnen de exponerats för. Ur länets befolkningsregister slumpades en frisk kontrollgrupp fram som fick besvara samma enkät.
Personer som varit utsatta för kända allergiframkallande ämnen uteslöts ur analysen.
Efter att ha sammanställt resultatet kunde forskarna konstatera att risken för astma var fördubblad bland män som hade exponerats för vardagliga luftföroreningar på jobbet i mer än tre år. Hos män som hade en historia av allergi som barn var risken nästan tre gånger så stor. Grundrisken att utveckla astma är 1-2 personer per 1 000 vuxna och år.
–– Bland utsatta yrken kan nämnas svetsare, snickare, slöjdlärare, byggnadsarbetare och murare, det vill säga jobb där luften ofta innehåller mycket partiklar, säger Ulf Flodin.

Inga kvinnor

Bland kvinnor sågs ingen riskökning. Forskarna tror att det beror på att kvinnor har andra arbetsuppgifter än män, och därmed blir mindre exponerade för luftföroreningar –även om man jobbar på samma typ av arbetsplats.
–– Här har vi dock inte alla svar, och det skulle vara intressant att gå vidare med en annan studie för att titta mer på dessa könsskillnader, säger Ulf Flodin.
Förklaringen till varför tidigare lungfriska personer riskerar att få astma är att slemhinnorna i luftvägarna retas av luftföroreningarna. Som ett försvar mot denna ihållande retning startar en inflammatorisk reaktion i luftvägarna.
Ulf Flodin berättar att det oftast börjar med nästäppa och nysningar. Efter hand vandrar symtomen djupare ner i luftvägarna. Efter några år kan besvären ha utvecklats till astma.
–– Man ska därför se långvariga näsbesvär på jobbet som en tydlig varningssignal. Vi vet att om man bryter exponeringen i tid kan inflammationen läka ut, annars är risken stor att besvären blir kroniska, säger han.
Forskarnas slutsats är att nuvarande gränsvärden för rök, damm och ånga borde sänkas på svenska arbetsplatser.
–– Genom att förbättra arbetsmiljön kommer färre personer att insjukna i astma. Vi hoppas att vår studie ska påverka utvecklingen i en sådan riktning, säger Ulf Flodin.