Dalarna satsar på renare luft i skolan
I Dalarna har Länsstyrelsen genomfört ett projekt för att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor. En klimatanläggning för bättre inomhusluft installerades i Dal-Jerks förskola i Rättvik och kontinuerliga mätningar har utförts sedan starten hösten 2020.
– Jag har hittat exempel på lokaler som vissa dagar har så höga halter av partiklar att det finns risker för barns hälsa, säger ventilationstekniker Stefan Lysén.
Pilotprojekt pågår
En ny teknik för att minska mängden partiklar i luften har därför testats. Anläggningen som installerats gör att all luft, både tillkommande och befintlig, kontinuerligt renas upp till 95 procent. Innan luften trycks ut i lokalen värms eller kyls den efter behov. Det resulterar i jämnare temperatur, högre luftfuktighet och en renare luft.
– Luft påverkar hur vi mår och hur vi trivs. Dålig inomhusluft ger både sämre hälsa och produktivitet. Inte minst i förskolor är det motiverat att minska mängden partiklar i luften, då det finns en tendens att virus och baciller hänger sig kvar länge, säger Marit Ragnarsson från Länsstyrelsen som lett projektet EFFECT4buildings där piloten med partikelrening ingått.
Satsningen på Dal-Jerks förskola har genomförts med hjälp av finansiering från Region Dalarna och installerats av Luvian AB där Stefan Lysén är ägare:
– Det här systemet behöver inte någon överdriven stor uteluftmängd, så det är driftekonomiskt. Tekniken är patenterad och systemet uppbyggt så att det kan vara igång även om det är rök utanför.
Minskar antalet partiklar
Systemet kopplas på till den befintliga ventilationen som finns i lokalen och olika filter kan sättas in beroende på vilket behov som finns. Just nu testar Karolinska Institutet om det går att förstöra coronavirus med hjälp av elektrostatfiler. På Dal-Jerks förskola har projektet pågått i 18 månader. Det sitter mätare i två rum. En mätare sitter på avdelningen Skorpan som har kvar det gamla ventilationssystemet. Där renas ungefär 50 procent av partiklarna. På avdelningen Marängen där det nya systemet är installerat visar mätningarna att reningen är 80 till 90 procent.
– Det syns toppar av partiklar de tider då matvagnen rullar in, säger Stefan Lysén.
Med tanke på den rådande pandemin och beslutet att barnen skulle vara hemma vid minsta symtom har det varit svårt att helt utvärdera effekterna. Det går 14 barn på avdelningen Marängen och just nu är det ingen av dem som har astma eller allergi, men Kerstin Gåfvels Park som jobbar som förskollärare på avdelningen har ändå märkt av förbättringar.
– Överlag säger kollegorna att det är så skönt att komma in hit. Det känns som frisk luft utan att fönstret är öppet. När jag går in till en annan avdelning känns det lite unket. Det är bättre här och vi kan ändra på temperaturen om vi vill. Det är en jämn temperatur året om och systemet låter inte mycket alls.
Lagkrav saknas
Projektet har finansierats av Interreg Östersjöprogrammet och genomförts med partners från alla länder runt Östersjön där intresset för lösningen är stort från inte minst Polen som har problem med partiklar från koleldning i inomhusmiljön.
– Jag tycker det är förvånande att det finns lagkrav på hur mycket partiklar som får finnas utomhus, som på Hornsgatan i Stockholm till exempel, men det finns ingen lag på hur mycket partiklar som får finnas inne. Det här ligger i tiden, säger Marit Ragnarsson.
Virus och bakterier trivs där det är väldigt fuktigt eller väldigt torrt. Flera undersökningar har påvisat att många olika virus trivs i torr luft. Det är inte konstigt att vinterkräksjukan och influensan sprider sig snabbt under vintern då luften är som torrast. Virus och bakterier sprids genom att de sätter sig på partiklar och flyger runt. Små partiklar flyger längre än tyngre. Det optimala för människan och sämst för virus och bakterier är en luftfuktighet på 40–60 procent.
Det här pilotförsöket har visat att det går att få ner mängden partiklar i inomhusluften avsevärt, samtidigt som energiförbrukningen minskar och luftfuktigheten förbättras.
– Förskolepersonal klagar ofta på torr luft och att de blir nariga om händerna, men så är det inte här. Inte heller ser man partiklar i luften när solen skiner, som man ofta gör hemma, säger Marit Ragnarsson.
Hoppas på spridning
Utöver projektet i förskolan har det här systemet installerats i cirka 70 andra byggnader.
– Vi får i oss partiklar via kläder och det vi äter, så kroppen får jobba frenetiskt och sjukdomar som förkylning och astma kan lätt bryta ut i sådana miljöer. Med det här systemet får kroppen slappna av. En kille med astma och allergi som har installerat systemet i sitt privata hus, säger att han kommer hem till sin rena lunga. Där får kroppen varva ner och vila, säger Stefan Lysén.
På förskolan är två hubbar placerade i barnens omklädningsrum på var sida om dörren. Storleken på dem är ungefär som ett torkskåp. En hubb med tillhörande sensorer, tryckmätare, värmepump med kyla/värme och luftrening kostar 195 000 kronor exklusive moms. Marit Ragnarsson ser många fördelar och tycker att projektet har varit lyckat.
– Systemet sparar energi och förbättrar inomhusmiljön. Det är lite för enkelt att säga att det förebygger sjukdom. Det saknas forskning på det, men vi kan konstatera att det blir åt rätt håll och jag tycker det är framsynt av Rättviks kommun att göra en sådan här pilot. Vi har sett positiva resultat och jag vill få ut budskapet att det här är möjligt. Jag hoppas att det här får spridning och att bollen är i rullning.
Även Kerstin Gåfvels Park är positiv till projektet.
– Jag tycker det är spännande att just vi blev utvalda. Jag visste att det bara var bra. Det kan ju inte bli sämre med frisk luft. Vi är jättenöjda här på Marängen. Det här skulle vi alla vilja ha hemma.