Barnförkylningar – mer skydd än risk
Barn med astma riskerar att få fler och kraftigare förkylningar. Trots det bör barn generellt inte hållas hemma från förskola för att undvika sjukdomar, tycker barnallergiläkaren Erik Melén. Stimulansen är viktig och infektioner kan skydda mot allergier.
– Det kan bero på att immunförsvaret är extra känsligt och svarar väldigt kraftigt på en infektion i luftvägarna, förklarar Erik Melén, barnallergiläkare på Sachsska barnsjukhuset och professor på Karolinska Institutet i Stockholm.
Större känslighet
Dessutom har barn med astma större risk att bli förkylda. Förmågan att ta hand om virus är sämre om luftvägarnas barriär redan är skadad. Därigenom blir man mer mottaglig för virusinfektioner.
– Känsligheten för infektioner kan också påverkas av ärftliga faktorer. Genetiken spelar stor roll vid förkylningsastma. Eftersom små barn har trängre luftvägar är de mer känsliga. Dessutom fungerar de vanliga astmamedicinerna inte lika bra på de yngsta som för barn i skolåldern.
– Men jag har inte sett några övertygande studier om långsiktiga fördelar med att undvika att barnet blir förkylt, såsom att det skulle förhindra att astman bryter ut senare.
Uppmärksam på symtom
En förkylning ska, hos de flesta barn, inte behandlas på annat sätt än genom allmänna råd. Men om barnet har astma behöver den individuella medicineringen följas noggrant och man ska vara extra uppmärksam på astmasymtom. Påtagliga besvär med påverkan på andningen, väldigt kraftig hosta eller hög feber som inte svarar på febernedsättande medicin är skäl att söka vård akut.
– En läkare kan till exempel behöva undersöka svårighetsgraden av astmabesvären, om ytterligare medicinering behövs eller om barnet fått lunginflammation.
Studier på vuxna har visat att astmatiker har tre gånger högre risk att få luftvägsinfektioner och lunginflammation.
– Det finns också en tydlig koppling mellan barn som får lunginflammation och senare utvecklar astma.
Påverkar lungfunktionen
När lungorna blir väldigt ansträngda kan det orsaka små förändringar i luftvägarnas slemhinnor. Därför kan återkommande luftvägsinfektioner, på sikt, påverka barnets lungfunktion.
– Det kan ge små ärrbildningar som gör astman mer kronisk och försämrar lungfunktionen.
Det finns också en koppling mellan RS-virus och astma. RS-viruset ger ett tjockt slem som påverkar andningen och ett litet barn som får en allvarlig RS-infektion löper högre risk att senare utveckla astma. Men om RS-viruset orsakar astma eller om barnen blir svårt sjuka för att luftrören redan är känsliga på grund av ärftliga faktorer är oklart.
– Vi vet inte vad som är hönan och ägget. Sannolikt är det ett komplext samspel.
Bästa behandlingen
Bör man då, om möjligt, hålla sitt barn hemma från till exempel förskolan för att undvika infektioner? Generellt inte. Även om det är tufft med återkommande infektioner är stimulansen och miljön i förskolan viktig för många barn, poängterar Erik Melén.
– Men man ska ha bra astmakontroll och tillsammans med sin läkare kan man se över att barnet har bästa möjliga behandling. Många barn är extra känsliga upp till 3–4 års ålder. Hos ungefär hälften av barnen växer förkylningsastman bort. I enstaka fall kan man behöva se över eventuella alternativ till förskola.
För samtidigt som infektioner påverkar astman negativt stimuleras immunförsvaret av förkylningar. Det kan skydda mot allergier.
– Studier visar att barn som går på förskolan har mindre risk för allergier.
Det finns ingen enskild faktor som kan förebygga infektioner utan det är helheten, med bra kost, fysisk aktivitet, normal vikt och att minska exponering för luftföroreningar såsom rökning i hemmet, som kan göra skillnad.
– Under pandemin har vi också sett vikten av bra handhygien och att den som har tecken på infektion är försiktig med kontakter.