”Felaktig och farlig behandling– i strid med gällande riktlinjer”

En forskargrupp vid Karolinska institutet i Stockholm har undersökt vilka läkemedel som används av astmapatienter. Studien leddes av Marianne Heibert Arnlind, idag verksam som projektledare och hälsoekonom vid SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Marianne Heibert Arnlind berättar att resultaten kom som en överraskning för forskarna.
–– Det var värre än vi trodde. Vi blev förvånade eftersom det finns tydliga nationella riktlinjer från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, som talar om hur astma av olika svårighetsgrad ska behandlas. Utrymmet för variationer borde vara litet, säger Marianne Heibert Arnlind.
Forskargruppen har använt sig av Socialstyrelsens läkemedelsregister. I detta register finns bland annat data om alla receptbelagda läkemedel som hämtats ut från apotek.

Kan öka dödligheten

I studien har man tittat på uthämtade astmaläkemedel från juli 2005 till december 2008 i åldersgruppen 18-44 år.
–– Vi har kunnat se att gällande riktlinjer följs dåligt över lag, och att skillnaderna är stora mellan landstingen, säger Marianne Heibert Arnlind.
Särskilt oroväckande är upptäckten att långverkande luftrörsvidgare ofta används på ett felaktigt sätt. Enligt de nationella riktlinjerna ska dessa läkemedel alltid ges tillsammans med en steroid. Men studien visar att nästan var fjärde astmapatient i landet inte får detta – något som kan öka dödligheten, enligt internationell forskning.
–– Sämst är situationen i Blekinge där 38 procent av patienterna inte får rätt behandling. I Västerbotten, som ligger bäst till i studien, är siffran 18 procent, berättar Marianne Heibert Arnlind.

Studien visar också att många astmatiker får kombinationsläkemedel som förstahandsbehandling – också detta i strid mot dagens rekommendationer. Med kombinationsläkemedel menas en fast kombination av långverkande luftrörsvidgare och inhalationssteroider, där patienten kan använda samma inhalator.
–– Enligt riktlinjerna ska man inte köra igång med denna tunga medicinska behandling direkt. Först måste man pröva om patienten kan bli besvärsfri med en mindre aggressiv behandling, säger Marianne Heibert Arnlind.
Hon tycker att det är anmärkningsvärt att hälften av de tidigare obehandlade patienterna får kombinationsläkemedel.
–– Också här finns skillnader mellan landstingen. I Halland handlar det om 58 procent av patienterna och i Östergötland om 33 procent, säger Marianne Heibert Arnlind.

Ingen enkel lösning

Varför vissa landsting följer de nationella riktlinjerna något bättre och andra sämre, kan forskarna inte förklara. Man har tittat på styrmodeller och budgetsystem i de olika landstingen, liksom på lokala läkemedelsrekommendationer, utan att hittat några tydliga samband.
Forskarna vet inte heller om det är läkarna som inte följer rekommendationerna, eller om det är patienterna som väljer att bara hämta ut vissa läkemedel.
–– I läkemedelsregistret kan man nämligen bara se vad patienten hämtat ut, inte vad läkaren skrivit på receptet. Men efter att ha analyserat e-recept för astmaläkemedel i Stockholms läns landsting, kan vi konstatera att läkarnas förskrivningsmönster stämmer överens med vad som hämtas ut, och vi antar att detta till stor del gäller även för övriga landet, säger Marianne Heibert Arnlind.
Hon tror inte att det finns någon enkel lösning på problemet. Men kunniga och upplysta astmapatienter är en väg, menar hon. Om patienten vet vilken behandling som är den rekommenderade, kan han eller hon lättare ifrågasätta den egna medicineringen.
–– Ett annat sätt är att utveckla IT-stöden i landstingen så att de varnar om läkaren skriver ut ett läkemedel som strider mot de fastställda riktlinjerna, säger Marianne Heibert Arnlind.

Vanliga läkemedel vid astma

• Beta-2-agonister (kallas även beta-2-stimulerare eller luftrörsvidgare) verkar genom att vidga luftrören, så att luften lättare passerar. De tas via inandning. Det finns både snabbverkande och långverkande beta-2-agnoister.
• Inhalationssteroider (kortison) är inflammationsdämpande läkemedel som tas via inandning. De dämpar inflammationen i luftrören och används för att förebygga astmaanfall.
• Antileukotriener dämpar inflammationen i luftrören och ger ett visst skydd mot till exempel ansträngningsastma.

Behandlingstrappan vid astma hos vuxna

Den farmakologiska behandlingen vid astma bestäms av sjukdomens svårighetsgrad. Här syns den rekommenderade behandlingstrappan vid astma hos vuxna.

1. Kortverkande beta-2-agonister vid behov.
2. Inhalationssteroider i låg-medelhög dos + kortverkande beta-2-agonister vid behov.
3. Inhalationssteroider i medelhög dos + tilläggsbehandling (i första hand långverkande beta-2-agonist, alternativt antileukotrien.)
4. Inhalationssteroider i hög dos + tilläggbehandling (i första hand långverkande beta-2-agonist, alternativt antileukotrien.)
5. Steroider i tablettform som tillägg.

KÄLLA: Läkemedelsverket (www.lakemedelsverket.se) och socialstyrelsen (www.sos.se).