Kampanj för klokare eldning

Med välskött eldning kan röken bli mindre besvärande för grannarna och bättre för miljön. Vedeldning i gamla pannor ger farliga utsläpp, men genom att byta till en ny eldstad kan föroreningarna minskas med över 90 procent.

Röken från dåliga vedpannor kan ställa till akuta problem för grannar med astma och luftrörsbesvär eftersom den kan innehålla mycket stoft och partiklar. En sådan värmepanna är ofta också en miljöbov med stora utsläpp av ämnen som påverkar klimatet.
I Örebro län pågår en kampanj för att få hushåll med vedeldning att byta till en ny panna som är miljögodkänd enligt Boverkets utsläppsregler. Kampanjen är en del i Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram för långsiktiga satsningar som minskar växthuseffekten. De positiva klimateffekterna är huvudsyftet, men samtidigt påverkas närmiljön positivt –och att två goda ting sammanfaller är ju ingen nackdel.
– Vi ville delta eftersom länets miljömål innehåller både frisk luft och begränsad klimatpåverkan, säger Anna Åhlgren, projektledare på Örebroregionens energikontor.

Vedpannemässa

Örebroprojektet består av ett ekonomiskt bidrag och av information om hur man ska elda för att minimera utsläpp och miljöpåverkan. Den som ansöker kan få bidrag till en ny vedpanna med ackumulatortank eller till en ackumulatortank.
Det finns pengar som ska räcka till att byta tusen vedpannor i länet. Då kommer utsläppen av metan att minska med cirka 620 ton per år.
Arbetet drog igång under hösten med ett brev till de hushåll i länet som hade en icke miljögodkänd vedpanna. De bjöds in till en vedpannemässa.
– Intresset för mässan var stort och hittills har vi fått in ett 50-tal ansökningar. De flesta är från landsbygden, kanske för att man inte eldar så mycket med ved i tätorterna.

Informationsträffar

Projektet fortsätter med informationsträffar i kommunerna, där energirådgivare ger praktiska råd om tekniska lösningar och eldning.
– Det är oerhört stor skillnad mellan mängden utsläpp, beroende på vilken panna som används och hur eldningen sköts, säger Anna Åhlgren.
Gamla vedpannor med bristfällig förbränning ger skadlig rök som bland annat innehåller kolväten, metan, stoft och partiklar. Röken irriterar luftvägarna, luktar illa och sprider sot. Utsläppen av stoft och partiklar drabbar i första hand astmatiker och personer med luftvägsbesvär. I hus med fläktstyrd ventilation förvärras problemen genom att röken sugs in i huset.

Tunga kolväten

Växthuseffekten är också stor, eftersom metangas bildas vid ofullständig förbränning. Metan är 21 gånger kraftfullare som växthusgas än koldioxid. De tunga kolvätena i röken kan tas upp av växter och vara cancerframkallande när de kommer tillbaka till oss via maten.
En modern miljögodkänd vedpanna som eldas med tillräckligt stor lufttillförsel ger fullständig förbränning om bränslet har bra kvalitet.
– Vedeldning är miljövänlig om den görs med rätt utrustning, alltså miljögodkänd panna och ackumulatortank, och sköts på rätt sätt, bland annat med sotning minst en gång per år, säger Anna Åhlgren.
Rätt eldning innebär att alltid använda torr ved, och det är viktigt att det enbart är ved i pannan och inte skräp, papper eller annat material. Papper ger mycket partiklar och sotflagor.
Det är också viktigt att aldrig stänga draget eftersom elden ska ha god syresättning hela tiden för att uppnå fullständig förbränning. Undvik pyreldning, alltså att dra ner på lufttillförseln för att hålla värmen längre, det ger höga utsläpp av luftföroreningar och dessutom sämre energiutbyte.

Röken indikerar

Det är röken som ställer till problem för känsliga luftrör. Titta på den, färg och utseende avslöjar det mesta. Röken ska vara vit eller osynlig vid god förbränning. Om röken är svagt vit kan det bero på att den innehåller vattenånga som kondenseras, men det är ofarligt. Vattenångan trycks ihop och blir synlig i den kallare luften. Under varma sommardagar är röken i stort sett osynlig och kan bara anas som ett värmedaller ovanför skorstenen. Om den är svart så betyder det att förbränningen inte är fullständig, röken innehåller giftiga utsläpp. Gulaktig rök innehåller mycket tjära, också det beror på ofullständig förbränning.
Om röken är kompakt vit visar det att veden är alltför fuktig.

Torr ved viktigt

Veden ska vara torr för att ge bästa energiutbyte. Därför ska den huggas på vintern, och kapas och klyvas på våren. Den ska sedan torka i luftig vedbod eller utomhus under tak. Om den lagras utomhus måste den staplas noga och skyddas från kontakt med marken. Veden ska inte täckas helt med presenningar, eftersom markfukt och fukt från den ska kunna dunsta bort. Efter att ha torkat under två vårsäsonger är den torr nog. Dessutom ska veden gärna vara inomhus ett par veckor innan den eldas.
– Kontakta energi- och klimatrådgivare i din kommun för att få praktiska råd om utrustning och bränsle, säger Anna Åhlgren.
Med en modern panna och en välisolerad ackumulatortank kan förbrukningen av ved minska med en tredjedel. Ackumulatortanken är en central del för att åstadkomma en effektiv och miljövänlig eldning. Den minskar utsläppen avsevärt, eftersom man slipper elda så ofta och inte behöver pyrelda för att hålla värmen och för att hålla varmvattnet varmt. All överskottsvärme kan lagras i ackumulatortanken. Det blir också bekvämare, eftersom det är tillräckligt med en brasa om dagen.
Det finns alltså många goda argument för att slippa ifrån den skadliga röken.

 

Faktaruta

Astma- och Allergiförbundet arbetar för:

  • att ingen mot sin vilja ska utsättas för ohälsa av rök från vedeldning
  • att förbud snarast utfärdas för så kallad trivseleldning i braskaminer, kakelugnar och öppen spis, i tätt bebyggda områden
  • att kommunerna måste upprätta avvecklingsplaner för alla hälsovådliga fastbränsleanläggningar
  • att all vedeldning i tätt bebyggda områden förbjuds
  • att vid vedeldning i andra områden särskilda krav ska ställas på rening och skötsel av såväl befintliga som nya anläggningar

Text Annika Granstedt

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php