Miljökontoret kommer på besök

Det finns ingen porttelefon och dörren är låst, men en av smågrabbarna på gården avbryter mer än gärna sitt snöbollskrig för att hjälpa till. Han öppnar och släpper in de båda kvinnorna.
– Vad ska ni göra? frågar han vetgirigt.
Miljöinspektör Caroline Tandefelt ler brett när hon går in i trappen.
– Vi ska prata med dem som bor här och kolla så att allt är bra i deras lägenheter, förklarar hon.
Det är en ganska bra beskrivning av det som ska ske. Prata och kolla att allt är bra.
Hon har med sig kollegan Lotta Tähtinen och tillsammans går de upp för de fyra trapporna i det ganska slitna hyreshuset i stadsdelen Hermodsdal. I famnen har de väskor med utrustning, fuktmätare, luftflödesmätare och annat som kan behövas under hembesöken.
De ringer på den första dörren och Despina Nikolaidou och hennes sambo Muhammed Saleh öppnar. De har väntat på miljöinspektörernas besök och är glada att de har kommit. Det var ett knappt år sedan förra inspektionen och då konstaterades att det fanns fukt i väggen mellan badrummet och sovrummet.
– Kom så ska ni få se, möglet finns kvar. De har inte gjort något fast vi har tjatat på dem, säger Despina och visar vägen in i parets sovrum.
De mörka fläckarna på tapeten går knappast att ta fel på. Det växer svartmögel på väggen som gränsar till badrummet.
Muhammeds två barn, sju och tre år gamla, sover i rummet när de bor hos honom.
– Det känns inte bra, inte bra alls. Vem vet hur barnen påverkas av att sova med möglet i väggen? Det har kanske varit så i flera år! säger Muhammed bekymrat.

Lagen ska följas.
Fukten i väggen är ett av de problem som fastighetsägaren för snart ett år sedan lovade att åtgärda, men alltså inte har gjort något åt.
– Nu blir det vitesföreläggande, vi har inget annat val. Miljöbalken finns ju av en anledning och den ska följas. Det här handlar om människors hälsa! säger Caroline Tandefelt.
Den här torsdagskvällen i början på januari ska de knacka på hos tolv lägenhetsinnehavare. Några dagar tidigare har de varit på plats och lämnat lappar och berättat om de förestående hembesöken.
På samma våningsplan som Muhammed och Despina bor Paula Svensson med sin sambo och tre barn. Även hon tar emot de båda miljöinspektörerna med öppna armar.
– Det är något med luften här som inte är bra. Alla mina tre barn har astma och det märks direkt om vi har varit hemma två dagar i rad, då börjar de hosta och snörvla. Men på sommaren när vi åker ut och campar försvinner besvären, berättar Paula Svensson.
Carolina Tandefelt och Lotta Tähtinen mäter ventilationen och kollar med sina instrument om det finns fukt i golv eller väggar, men hittar inget som avviker. Innan de går ger de lite allmänna råd om hur man själv kan förbättra inomhusmiljön, till exempel att vädra ofta.
Det är ungefär så här det brukar gå till, berättar Caroline Tandefelt. Inspektörerna mäter med sina instrument, men minst lika viktig är informationen som de boende får.

Lättare att prioritera rätt
Den uppsökande verksamheten genomsyrar hela Avdelningen för miljö- och hälsoskydd inom Malmö Stad. Metodiken har de använt sedan 2008 då omfattande problem upptäcktes i lägenhetsbeståndet i området Herrgården, som är en del av Rosengård. Sammanlagt hittades fukt, ohyra eller andra problem i 500 lägenheter.
– Det blev en väckarklocka. Vi insåg att vi inte längre kunde sitta och vänta på att Malmöborna skulle höra av sig. Problemet är att de som hör av sig inte alltid bor i de områden där behoven faktiskt är störst och risken är därmed att våra gemensamma samhällsresurser inte fördelas jämnt, säger Caroline Tandefelt.
Istället bestämde sig förvaltningen för att börja med uppsökande verksamhet, att bege sig ut och göra kontroller utan någon anmälan. De bestämde sig också för att koncentrera sig till de områden som pekats ut som särskilt resurssvaga eller där välfärden var dokumenterat lägre.
Sedan det nya arbetssättet infördes har Caroline Tandefelt och hennes kollegor gjort runt 7 000 hembesök.
– Om vi hade suttit och väntat på anmälningar och jobbat på det gamla sättet så hade vi kanske kommit i kontakt med ett par hundra Malmöbor. Så det här arbetssättet är väldigt mycket mer effektivt, samtidigt som vi också kommer i kontakt med människor och grupper som vi aldrig hade träffat annars.

Förebyggande information
I sitt arbete använder inspektörerna de erfarenheter och kunskaper som samlats ihop under det så kallade ALPIN-projektet, som i korthet handlade om att förebygga astma och allergier bland nyanlända. Bakgrunden var att astma- och allergiproblem är vanligare i den gruppen och ofta hänger samman med brister i inomhusmiljön, framför allt fukt- och mögelproblem.
– En erfarenhet av det projektet var värdet av att informera förebyggande. När vi nu är ute och gör inspektioner tar vi alltid tillfället i akt och informerar om exempelvis hur ventilationen fungerar, om riskerna med rökning inomhus eller användning av rökelse och om vilka produkter som är bäst att använda vid städning, berättar Carolina Tandefelt.
Besöket i hyreshuset på Hermodsdal var på ett sätt en vanlig inspektion – en del boende har problem med sin boendemiljö, andra har inget alls att klaga på – men på ett annat sätt var den däremot ovanlig; det rör sig om en fastighetsägare som inte sköter sina åtaganden enligt Miljöbalken.
– Det är trist när fastighetsägaren inte gör tillräckligt. Vi var där för ett knappt år sedan och hittade flera olägenheter: för låg inomhustemperatur, dålig ventilation och fuktskador. Detta har vi kommunicerat och han har skickat in ett underlag och förklarat vad han ska göra, men det räcker ju inte, man måste göra det också.
Just den här fastighetsägaren riskerar nu böter om han inte åtgärdar de brister som är konstaterade. Förhoppningsvis ska det räcka för att de boende i huset ska få den inomhusmiljö de har laglig rätt till.
Caroline Tandefelt trivs med sitt jobb. Hon gör en viktig insats och berättar att de oftast är mycket välkomna när de kommer och knackar på. Den uppsökande verksamheten uppskattas av de boende.
– Folk är förstås måna om att bo hälsosamt och många oroar sig för barnen. Även de som inte har upplevt några problem brukar uppskatta att vi kommer in och mäter så att de får bekräftat att det inte är något fel på deras boendemiljö.

Alpinprojektet
Informationsprojektet Alpin startades 2008 av Astma- och Allergiförbundet tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Uppsala och Lund. Det ligger delvis till grund för det uppsökande arbetssättet inom Malmö Stad. Projektet gick ut på att ta fram information om astma- och allergiprevention som var anpassad till olika invandrargrupper.