Fler barn skulle kunna tåla mjölk i bakverk
Mjölkallergi är den vanligaste matallergin hos små barn i Sverige. Men troligtvis skulle fler barn kunna tåla att äta tillagad mjölk i till exempel en kaka.
– Anledningen är att vi ska kunna veta att det verkligen är mjölk ett barn reagerar på. Och om det visar sig att barnet har en allergi – är det verkligen mot alla olika tillredningsformer av mjölk? säger Anna Nopp Scherman, docent i experimentell allergologi vid Karolinska institutet.
Proteinerna förändras
I en studie försöker hon och hennes forskarkollegor ta reda på hur det går att utveckla de matprovokationer som i dag används för att ställa diagnos och undersöka om barnet växt ur sin allergi. Det vill de göra genom att införa fler steg till det vanliga doseringsschemat med färsk mjölk som används av mottagningen.
Det är nämligen känt sedan flera år att vissa mjölkallergiska barn kan äta tillagad mjölk utan att få allergiska reaktioner, menar Anna Nopp Scherman. Samma sak verkar gälla för ägg. Anledningen är att värmebehandling och tillagning kan påverka proteinernas egenskaper, genom att deras struktur förändras och därmed deras potential att framkalla allergi.
– Färsk mjölk är mest allergent, medan en del barn tål tillagad. Mjölk tillagad med vete, i till exempel en kaka, minskar allergigraden ännu mer och skulle därmed kunna tålas av fler barn än vi hittills trott. Den här kunskapen används i vården i flera länder, men ännu inte i Sverige.
Behandling med sockerkaka
En del av de 100 barn som deltar i forskningsstudien, som nyligen fick anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond, kommer även att genomgå behandling med så kallad oral immunterapi. Det innebär att de får börja äta små, långsamt ökande doser av mjölkprotein i en sockerkaka eller frukostbulle. Och senare, om det går bra, även i färsk form. Forskarna hoppas att det ska öka barnens förmåga att tolerera mjölk.
Dessutom ska de undersöka om det finns bättre markörer som kan användas när barn allergitestas för mjölkallergi. Vid till exempel pollen- eller jordnötsallergi kan läkare genom en särskild analys av blodet avgöra vilka delar av allergenet deras patienter reagerar på. På så sätt kan de få reda på om det handlar om en svårare allergi med risk för allergisk chock, eller en mildare allergi.
Men den sortens test fungerar inte lika bra vid allergi mot djurprodukter som mjölk och ägg eftersom de har en mer komplex struktur, menar Anna Nopp Scherman. I stället använder hon sig av så kallade basofilaktiveringstest. Det är ett diagnostiskt test med högre känslighet som finns tillgängligt på universitetslaboratorier.
– I dag handlar det framför allt om att utveckla de provokationer som görs på mottagningen. Men om studien leder till ny kunskap om diagnostisering av mjölkallergi, så kan det bli aktuellt för många fler barn i framtiden. Det är dock viktigt att behandling av barnets allergi alltid görs i samråd med barnets läkare, säger Anna Nopp Scherman.
Just i denna studie tittar forskarna på den slags mjölkallergi som drivs av IgE-antikroppar och därmed ger utslag på allergitester. Därför vet de inte om den nya kunskapen även gäller vid så kallad icke-IgE-medierad mjölkallergi, där andra delar av immunsystemet är involverat.