Luckor i kunskapen om matallergi ska fyllas

Astma- och Allergiförbundets forskningsfond delar årligen ut anslag till vetenskaplig forskning om astma, allergi eller annan överkänslighet. Sedan starten 1988 har man fördelat över 175 miljoner kronor till olika projekt. Men 2016 bestämde fondstyrelsen att en extra utlysning skulle göras utöver de ordinarie anslagen – tio miljoner kronor i en målinriktad satsning utifrån frågeställningen: Vad är det människor saknar och inom vilket område?
Robert Hejdenberg var 2016 nytillträdd ordförande för forskningsfonden och fick det digra uppdraget att vara med och lista ut var pengarna skulle göra mest nytta.
– Vi började med att titta på olika analyser, enkäter och undersökningar som tidigare hade gjorts inom Astma- och Allergiförbundet. Ganska snart kom matsituationen upp som en central bit, säger Robert Hejdenberg.

Grundlig kartläggning

För att kartlägga forskningsläget har fonden tagit hjälp av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Man har också tillsammans med CAMM, Centrum för arbets- och miljömedicin, region Stockholm, gjort en stor fördjupad enkät för att ta reda på vilka frågor inom matallergiområdet som människor, framför allt föräldrar till barn med matallergi, upplever som mest angelägna.
Det omfattande underlaget har sedan bearbetats i olika workshops, bland annat med hjälp av SBU, ett antal företrädare från professionen och personer med egen erfarenhet av allergisjukdomar. Utifrån det har tio områden identifierats, se listan.

Var finns luckorna?

Nästa steg i processen, och där man befinner sig nu, är att ta reda på vilka kunskapsluckor som finns inom de här områdena, och vilka som redan är beforskade. En första litteratursökning och systematisk genomgång har visat att det finns över 500 olika referenser. Dessa ska nu matchas mot de tio punkterna och ligga till grund för utlysningen av pengarna.
– Genom matchningen kommer vi att kunna hitta vilka kunskapsluckor som finns och därefter formulera och utlysa anslagen till forskningskollegiet nationellt. Det vi skulle vilja är att få fram ny vetenskaplig forskning som kan täppa till de kunskapsluckor vi hittar.
Robert Hejdenberg berättar att normalt när man delar ut forskningsanslag så baseras det på vilka intressanta projekt som kommer in. Men i det här fallet blir det lite omvänt eftersom man i förväg bestämt vilka områden man vill ge pengar till.
– Det innebär att vi kommer att ha en större träffsäkerhet och förhoppningsvis öppnar det upp kreativiteten hos de personer som har intresse av att göra forskning på just de här områdena.

Bättre livssituation

Som patient, eller anhörig till barn med matallergi kanske man undrar: Hur kommer det här hjälpa mig och vad kan det bli för skillnad i samhället? Det är lite för tidigt att svara på, enligt Robert Hejdenberg, men att det finns väldigt mycket mer att önska när det gäller kunskap om matallergi och allergisjukdomar, det är helt klart, menar han.
– Hela utlysningen handlar om barn och matallergi men det handlar också om miljön runt omkring matsituationen och om kunskapsfaktorer som finns i barnets omgivning som påverkar allergisjukdomen. Vår förhoppning är att ett ökat kunskapsläge ska göra ordentlig skillnad och ge en bättre livssituation för människor med allergisjukdomar.

Pionjärer

Det är första gången som Astma- och Allergiförbundets forskningsfond gör en liknande satsning. Enligt Robert Hejdenberg har det inte gjorts av andra patientorganisationer tidigare heller, vilket delvis förklarar den långa tid som har gått från beslutet 2016 till utlysningen som man hoppas kunna göra våren 2020.
– Det har inte funnits någon förlaga att titta på utan vi har fått köra loket samtidigt som vi lagt rälsen, så att säga. Men att det har tagit tid, och att vi har gått hela det här omständliga varvet med att utgå från människors behov, kommer att öka träffsäkerheten i det vi gör.
Robert Hejdenberg lyfter fram det nära samarbete som forskningsfonden har med förbundet som både centralt och viktigt.
– Vår forskningsfond är unik på det sättet att den är kopplad till ett förbund. Och vi behöver i kölvattnet av det här kroka arm med förbundets informationskampanjer och liknande, för kunskapen som sådan leder ju ingenstans om den inte kommer ut. Vi tänker att det är en flerstegsraket: dels måste ny kunskap fram och därefter måste den spridas på ett pedagogiskt sätt för att det ska bli en reell skillnad för människor.

Topp 10 frågor till matallergiforskare

Hur kan kunskapsöverföringen om allergisjukdom förbättras till skola, förskola, restaurang- och livsmedelsbranschen samt till sjukvården?

Hur påverkas familjen psykiskt, socialt och ekonomiskt av att ha barn med matallergi?

Hur påverkas kroppen psykiskt och fysiskt av att ha matallergier?

Hur kan matallergi behandlas?

Vad är det som påverkar om matallergi avtar med ålder eller inte hos barn?

Hur påverkar närmiljön utvecklandet av matallergi hos barn?

Hur påverkar tillgänglighet och möjlighet till läkarkontakt behandlingen av barn med matallergi?

Vilken effekt har bättre livsmedelsmärkning för matallergier?

Finns det en koppling mellan ständiga reaktioner och minskat immunförsvar?

Har mammans diet under graviditet, födsel och amning någon påverkan på barnets eventuella matallergi?