Vasaloppsvinnaren: ”Man ska ha stor respekt för kyla”

Han arbetar i dag som tränare på skidgymnasiet i Sollefteå. Hans åkare har avslutat ett förmiddagspass och som tränare blir det nästan alltid samtal efteråt, just i dag var det en lite mer akut grej, ”det är därför jag blev lite sen”.

Han är en av Sveriges stora längdskidåkare genom tiderna. Ett antal VM-medaljer och, inte minst, tre raka segrar i prestigefyllda Vasaloppet hann det bli innan han la ner en lång elitkarriär för sex år sedan. Då var Jörgen 45 år.

Ägande sig åt idrott

Allt började i Hälsingland.

– Jag var nog mest intresserad av fotboll men åkte också skidor, spelade bandy och badminton, tränade friidrott …

Han skrattar till och fortsätter:

– Det var mycket idrott, helt enkelt. Farfar och farmor drev jordbruk i Bjuråker. Vi bodde i ett hus på gården och det var hästar och kor och, ja, det mesta. Innan jag började första klass flyttade vi från gården till Delsbo, fyra mil söderut.

Fick allergi och astma tidigt

Jörgen minns en bra barndom där han lekte och tränade med kompisar medan han … kliade sig i ögonen och hostade.

– Jag har varit allergisk och haft astma så länge jag minns. Våren och försommaren var alltid värst, gräs och gråbo, usch, och jag fick olika mediciner tidigt i livet.

Han försöker komma ihåg hur medicinerna fungerade då.

– Jag var ju barn så det är svårt att säga, men det var ofta en lättnad att få medicin. Sedan dess har ju medicinerna utvecklats mycket, så nu är det mycket bättre med både långtids- och korttidsverkande mediciner.

Andningen påverkas

Jodå, han medicinerar fortfarande.

– Jag får klåda i ögonen, fram-för allt på våren och försommaren när det blommar. Om jag kommer i kontakt med häst, katt eller hund blir det svårare att andas. Jag borde kanske ta lite mer medicin än jag gör … Jag fuskar nog lite med den långtidsverkande. Jag använder inhalator, men sällan eller aldrig före träning eftersom jag inte behöver det längre. Däremot tar jag vid behov om jag är sämre, och mer under vinterhalvåret.

Andningen påverkas om kroppen är slutkörd av till exempel mycket träning, hög allmän belastning eller för lite sömn.

Länge siktade Jörgen på en fotbollskarriär.

Sökte till skidgymnasium

– Men när det började närma sig att söka gymnasium hade skidåkningen gått bättre och bättre. Jag sökte till skidgymnasiet i Sollefteå och kom in och, ja, efter det blev det ju bara skidåkning som gällde.

Från då och vidare över juniorlandslag och seniorlandslag kom medicinska team dessutom in i bilden. Elitidrottare i en sport som skidor har ofta full service när det gäller sin hälsa – oavsett om man pratar astma och allergi, andra sjukdomar eller skador.

– Ett återkommande problem för mig var, och är, förstås astman och allergin. Det var tydligt redan då. Även om jag medicinerade kan jag nu, med facit i hand, se att jag rätt ofta hade problem med sjukdomar till och från under karriären. Jag har förstått att det beror på att mina luftrör är mer känsliga, så att jag helt enkelt var lite mer mottaglig än många andra. I dag vet jag att det kan påverka helheten mer än man tror och att man ska vara rädd om sina luftrör som konditionsidrottare.

Längdskidåkare mer drabbade av astma

Han var tveksam till att medi­cinera hårt året runt och valde att trappa upp medicineringen i oktober när säsongen närmade sig, och tog allra mest under själva vintern. Om det var rätt eller inte är han osäker på. Men det var hans väg.

– Jag upplevde märkligt nog större problem när det var runt noll grader och fuktigt, sällan när det var väldigt kallt, som många andra. Jag märkte däremot att när jag verkligen tagit ut mig blev jag rätt rosslig ett tag.

Att längdskidåkare är mer drabbade av astma än befolkningen i snitt är ett känt fenomen. Riktigt vad det beror på vet man inte, men huvudteorin är att upprepad och långvarig inandning av kall, torr luft på sikt skadar luftrören och ger astma.

Skandal inom skidsporten

Att man sedan som Jörgen Brink har allergier och astmabesvär sedan barndomen gör det inte enklare att träna intervaller i minus femton grader. Men eftersom han haft problemen sedan han var liten var han inte ett av namnen som nämndes när en stor skandal kring astmamedicin inom skidsporten avslöjades för ett tiotal år sedan. Enkelt förklarat handlade det om att det visade sig att en del längdskidåkare under åratal fått astmamedicin – utan att ha astma.

– Det skrevs ut astmamedicin frikostigt på vissa håll i världen. Wada, den internationella antidopningsbyrån, tittade på detta och såg att vissa länder överdoserade med dispens.

Det infördes gränser för hur mycket man får ta per dygn.

Fick medicinsk dispens

– Vi i de svenska landslagen var väl kontrollerade, men Wada kräver sedan dess att man regelbundet gör tester för att visa att det finns dokumenterad astma.

Han skrattar till.

– Och det var liksom ingen tvekan när det gällde mig, jag fick medicinsk dispens.

Sent i karriären gjorde Jörgen en satsning på skidskytte, blev femma i för-OS i Vancouver 2009 men togs inte ut till OS året efter. Då var han 36 år. ”Alla” utgick från att karriären tog slut där och då. Besviken bestämde han sig för att ändå åka Vasaloppet.

Vann Vasaloppet

– Jag hade inga ambitioner att vinna, men det gick väldigt bra, skrattar han, jag vann.

Längdkarriären övergick därför hastigt till en långloppskarriär där han efter den första segern i Vasaloppet lyckades vinna de följande två åren också.

Sedan många år tillbaka bor han med familjen i Sollefteå.

– Helt klart hade jag önskat vara utan astma, men jag lever ändå bra och utsätter jag mig inte för allergener funkar det fint.

Har elever med astma

På skidgymnasiet ansvarar han för ett gäng talangfulla skidskyttar, där flera elever har astma.

– Några av oss var häromåret med i en studie som leddes av Nikolai Stenfors, som är docent i lungmedicin vid Umeå universitet och överläkare på lungmottagningen på Östersunds sjukhus. Den innebar bland annat tester av andningsmasker i en köldkammare, berättar Jörgen Brink, som ser positivt på forskning i ämnet.

Eleverna är unga och ofta otåliga. Att inte träna för fullt kan lätt vara stressande, men Jörgen Brink vet att man måste tänka långsiktigt. Kunskap hos tränare och föräldrar är viktigt så att man tänker långsiktigt när det gäller barn och ungdomar. Att regelbundet köra stenhårt i alltför kalla temperaturer kan skada.

Använder andningsmask

– Jag brukar betona att de ska värma upp ordentligt och trappa upp träningen successivt under träningspasset. Vi tränar nog ner till minus 20, lite beroende på vind och annat. Men då klär vi oss bra, använder andningsmask, tränar kortare tid och mer lågintensivt än full fart. Eleverna får utvärdera och testa under träning och tävling hur de påverkas. Har de problem ska de undersökas och utredas noga så att de får rätt mediciner. När det gäller yngre barn än mina gymnasieelever kanske man kan träna försiktigt ner till 12–13 grader om man klär sig bra och inte tränar hårt och länge.

Han funderar en stund och slår fast:

– Man ska ha stor respekt för kyla.

Sedan hostar han till.