Sprutar vi bort alla allergier snart?
Sprutor och tabletter kan lära immunförsvaret att sluta överreagera, men bara för vissa. Nu försöker forskare förstå varför behandlingen fungerar för en del, men inte för andra.
Nja, riktigt så enkelt är det förstås inte. Än så länge är det huvudsakligen pollen- och pälsdjursallergier som kan behandlas med immunterapi i form av sprutor eller tabletter.
Krävande behandling
Men det finns lösningar även när det gäller matallergier – flera studier har visat goda resultat när det gäller att öka kroppens tolerans mot mjölk, ägg och jordnötter. Då handlar det om att träna upp immunförsvaret genom så kallad oral immunterapi. Det innebär att en liten mängd allergen ges via munnen, och dosen ökas sedan efterhand (detta är inget du ska prova själv!).
Men dagens allergivaccination är en krävande behandling. För den som tar sprutor mot till exempel pollenallergi är det nödvändigt att besöka sjukvården varje vecka under de tre första månaderna, och sedan var sjätte vecka under de följande tre åren. Allergivaccinet finns också i tablettform, något som innebär att patienten måste ta en tablett varje dag i tre år. Det kan vara svårt och krångligt för många. Cirka 20 till 30 procent av dem som behandlas kommer inte att bli hjälpta, och en del hoppar av behandlingen eftersom besvären blir för svåra.
Osäkert vilka som blir hjälpta
– Ett stort problem i dag är att vi inte på förhand vet vilka som kommer att bli hjälpta av behandlingen, och inte heller vilka som kommer att få stora problem med biverkningar i form av allergiska besvär. Det hoppas vi kunna svara på med vår forskning, säger Jenny Hallgren Martinsson, docent och senior lektor i immunologi vid Uppsala universitet.
Kanske kan studier av så kallade mastceller ge svar på vad som händer med en individ under immunterapin. Mastceller är ett slags immunceller som bland annat finns i lungor och luftvägar och när de aktiveras släpper de ifrån sig ämnen som förvärrar tillståndet för allergiker och astmatiker.
Eftersom mastceller finns i kroppens vävnader, lungor och luftvägar är de svåra att studera. Men Jenny Hallgren Martinssons forskargrupp vid Uppsala universitet har gjort upptäckten att det i stället går att studera förstadier till mastceller, så kallade progenitorer. Sådana finns nämligen i blodet, och ett enkelt blodprov kan alltså avslöja hur höga nivåer av mastcellsprogenitorer en individ har.
Studerar pollenallergiker
När forskargruppen i Uppsala sedan upptäckte att pollenallergiker hade en ökad nivå av mastcellsprogenitorer när de exponerades för björkpollen bestämde de sig för att studera vad som händer när en individ genomgår immunterapi.
– Det intressanta är vad som inträffar då. Kan nivån av mastcellsprogenitorer i blodet förutsäga hur man reagerar? Kan nivån i sig användas som en biomarkör? Nu har vi studerat en grupp som fått immunterapi i ett år och hittat en del intressanta fynd, men vi har också funnit att de flesta inte hunnit bli tillräckligt hjälpta av behandlingen, säger Jenny Hallgren Martinsson.
En biomarkör är enkelt beskrivet något som kan visa om en person bär på en särskild sjukdom. Att snabbt kunna identifiera biomarkörer är viktigt om läkarna ska kunna behandla sjukdomar så tidigt som möjligt, vilket även gäller allergier.
Vaccintabletter både bra och dåligt
Att många patienter med hjälp av tabletter kan sköta sin allergivaccination i hemmet är både bra och dåligt, konstaterar Jenny Hallgren Martinsson.
– Även om det är bra att man slipper åka till sjukhuset för att ta en spruta kan det vara ett problem att man måste ta tabletten varje dag i tre år. Många glömmer ibland, och en person som inte tar sin tablett dagligen utan bara då och då blir inte hjälpt utan kanske till och med vidmakthåller sin allergi.
Eftersom immunterapi mot allergi är en så krävande och långvarig behandling studerar svenska forskare också andra metoder som ska ge mildare biverkningar och kan genomföras på betydligt kortare tid.
Tre sprutor i lymfkörteln
En sådan är intralymfatisk immunterapi. Metoden innebär att man får en spruta med vaccinet i en lymfkörtel i ljumsken. De immunologiska reaktioner som startar och styr utvecklingen av allergi sker just i lymfkörtlarna. I stället för att ta en omväg via vaccin i huden vaccinerar man alltså just där reaktionerna uppstår. Det räcker med tre sprutor som tas med en månads mellanrum för att uppnå effekt, och hittills har personer med björk- och gräspollen varit med i svenska studier. I andra länder har forskare lyckats vaccinera framgångsrikt även mot kattallergi.
Lars-Olaf Cardell, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på KI, har under de senaste tio åren genomfört ett flertal studier med ILIT, som metoden kallas. Nu är han i gång med en ny studie där 300 personer ska delta.
Metoden inte godkänd
– Dosen som används i lymfkörtlarna är hundra gånger lägre än den som används i allergen immunterapi, något som också minskar risken för biverkningar. Studien pågår till december nästa år, sedan tar det ett par månader innan vi kan presentera ett resultat, säger Lars-Olaf Cardell.
Att metoden fortfarande inte används i vården beror på att den ännu inte är godkänd av läkemedelsmyndigheter. För det krävs stora kliniska studier med goda och säkra resultat, och då behövs i botten en investerare, alltså ett företag som vill satsa pengar på metoden och driva den vidare mot godkännande.
Vad ser du att forskningen har i ”pipeline” de kommande 10–15 åren?
– Jag kan tänka mig att man kanske vågar sig på att blanda flera allergener i en spruta, det är inte tekniskt speciellt svårt att göra om man har lägre doser.
Vad betyder alla förkortningar?
Förkortningarna haglar, här är en snabbguide som gör det lättare att hänga med.
AIT: Allergen immunterapi, det vill säga behandling med allergivaccination i form av sprutor. Kan ges mot t ex allergi mot gräs, lövträd, kvalster och pälsdjur.
SLIT: Sublingual immunterapi, allergivaccination i form av en tablett som läggs under tungan. Kan användas mot björk- och gräspollen samt kvalster.
ILIT: Intralymfatisk immunterapi, en metod som innebär att låga doser av allergen injiceras i en lymfkörtel i ljumsken.
IgE: En molekyl som är viktig vid de flesta allergier. Allergiker har IgE-antikroppar mot det de inte tål. De här antikropparna aktiverar ett slags vita blodkroppar som frisätter inflammatoriska ämnen i kroppen.
IgG: Den vanligaste typen av antikropp i blodet och en central del av kroppens immunförsvar. Medan IgE orsakar allergier så kan IgG skydda mot allergisk sjukdom.