Skånska vårdcentraler satsar på astma
Bara sex procent av de skånska vårdcentralerna följde för ett år sedan de nationella kriterierna för astmamottagning. Men med hjälp av certifiering har kvaliteten höjts drastiskt och nu kan modellen få spridning både nationellt och internationellt.
– Självklart hade vi hoppats på ett bättre resultat. Astma och KOL är våra största folksjukdomar och förutom att de orsakar mycket personligt lidande så kostar de också samhället stora pengar. Dessutom är det sjukdomar som ökar snabbt i omfattning och det är primärvården som ska vara huvudaktören i omhändertagandet av den här patientgruppen, säger Birgitta Jagorstrand, distriktssköterska och utbildningskoordinator på Allergikompetenscentrum i Lund.
– Vår enkät visade att det fanns stora skillnader i Skåne och det är självklart något vi vill jobba hårt med för att förändra.
Enkäten blev startskottet för arbetet med att certifiera primärvårdsenheterna, med de nationella kriterierna som grund. Projektet drog igång i januari 2014 och det har snabbt gett resultat. Genom stöd och information har numera ett femtiotal inrättningar certifierats, det vill säga en tredjedel av det totala antalet.
– Jag tycker vi får vara nöjda så här långt. Det har gått snabbt och vi har mött en väldigt stor vilja till förbättring, säger Birgitta Jagostrand.
Utbildningsbehov
Bristerna när det gäller mottagningen för astma- och KOL-patienterna har varit flera. En vanlig plump i protokollet var sjuksköterskor som saknade rätt utbildning. Enligt de nationella kriterierna handlar det om 15 högskolepoäng inom området astma/allergi/KOL.
– Eftersom sjuksköterskorna ofta är spindeln i nätet är det viktigt att de har rätt utbildning. En stor grupp går nu sin vidareutbildning på högskolan i Kristianstad och är klara med utbildningen i december. När denna grupp fått sin kompetens så kommer ett flertal vårdcentraler att uppnå certifieringskraven, berättar Jagorstrand.
En annan vanlig brist var att astma/KOL-sjuksköterskan helt enkelt inte hade tillräckligt med tid avsatt för astmamottagning.
– Vi brukar räkna med att det behövs ungefär två timmar för varje tusental listade patienter. På en vårdcentral med 10 000 patienter ska alltså 20 timmar en halvtid avsättas för astma- och KOL-mottagning.
Vidare var det många mottagningar som saknade en medicinskt ansvarig läkare. Andra saknade en etablerad tobaksavvänjning och väldigt få var registrerade i det nationella luftvägsregistret. Ytterligare en brist var avsaknaden av sjukgymnaster som en naturlig del av teamarbetet med astma och KOL.
Men bara på nio månader har antalet certifierade enheter alltså ökat från nio till runt femtio.
Vilken blir förändringen för patienterna?
– Jag tror att omhändertagande över lag kommer bli mycket bättre, det blir mer strukturerat och personalen kan jobba mer i team vilket är väldigt viktigt. Förhoppningen är att certifieringen ska öka chanserna till rätt diagnos och rätt behandling och att kvaliteten på vården blir jämnare, säger Jagorstrand.
Underlättar vårdval
Efter att certifieringen har godkänts får enheten ett diplom och registreras på 1177 Vårdguiden, vilket gör att patienten själv kan gå in på hemsidan och se vilka enheter som uppfyller kriterierna.
Certifieringen fortsätter kontinuerligt och det sker ständiga uppföljningar.
Parallellt med certifieringsarbetet står Allergikompetenscentrum för ett stort antal vidareutbildningar, för att möta kraven på välutbildad personal på vårdcentralerna. Här finns bland annat pricktestutbildning och utbildning för spirometrikörkort.
I nuläget finns det bara en nivå, nämligen grundcertifiering. I framtiden kommer det bli möjligt att även bli premiumcertifierad. Målet är förstås en 100-procentig uppfyllnad, även om Birgitta Jagostrand tror att ett mer realistiskt mål är att runt 80 procent av enheterna blir certifierade.
Region Skånes initiativ har väckt uppseende utomlands. När ERS (European Respiratory Society) nyligen hade kongress i München fanns det stort intresse från bland andra Tyskland, Danmark och Australien. Men även nationellt inser allt fler fördelarna med att strukturera astmavården med hjälp av certifiering, vilket Birgitta Jagorstrand ser väldigt positivt på.
– Det hade varit väldigt bra om detta kan spridas. Vi känner ju att intresset är stort och jag tror det kan bli bra även om förutsättningarna givetvis är olika på olika håll i landet. Då gäller det att justera modellen och hitta sin egen väg. Grunden är ju ändå alltid de nationella kriterierna, säger Jagostrand och tillägger:
– Jag tror att situationen i landet ser ut ungefär som den gjorde här i Skåne och vi är ju alla intresserade av att ha en jämlik vård, på det här området precis som på alla andra områden.
Krav på certifierad vårdcentral
– Sjuksköterska ska ha två timmar avsatt per 1 000 listade patienter.
– Sjuksköterska ska ha minst 15 högskolepoäng och kontinuerlig fortbildning inom området astma/allergi/KOL.
– Sjuksköterskan ska ha tidsbeställd mottagning, utföra strukturerad patientutbildning och registrera i Luftvägsregistret.
– Enheten ska kunna erbjuda tobaksavvänjning.
? Det ska finnas en medicinskt ansvarig läkare som ska ha kontinuerlig fortbildning.
? Läkare, sjuksköterska eller annan utsedd personal ska ha spirometrikörkort.
Riktlinjerna ska bli konkreta
De nationella riktlinjerna för astma- och KOL-vård har tidigare mest fungerat som hyllvärmare på vårdcentraler och sjukhus. Nu ska ett nytt och mer användarvänligt dokument tas fram.
Socialstyrelsens arbete med att ta fram nya nationella riktlinjer för astma- och KOL-vården i Sverige har pågått i ett par år och närmar sig nu slutpunkten. Planen är att en första version ska presenteras i slutet av november.
Riktlinjerna ska sedan göras tillgängliga för den berörda personalen på vårdcentraler och sjukhus.
Tanken är att de ska bli konkreta och användbara för mottagningarna. Vårdpersonalen ska kunna titta i rekommendationerna och koppla det direkt till enskilda patienter, säger Astma- och Allergiförbundets vårdombudsman Eva-Maria Dufva.
Det är det nybildade nationella rådet för astma och KOL, som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit initiativ till, som ska bearbeta riktlinjerna och presentera sitt resultat i mitten av 2015. Även Astma- och Allergiförbundet, representanter från professionen och de olika regionerna i landet finns representerade i rådet.
Samtidigt bildas regionala grupper för att säkerställa att riktlinjerna verkligen landar där de ska: ute hos personalen som dagligen träffar patienter med astma och KOL. I det arbetet kommer Astma- och Allergiförbundets länsföreningar ha möjlighet att delta.
Parallellt pågår också ett treårigt projekt för att förbättra primärvårdens hantering av kroniskt sjuka patienter. Även här spelar Astma- och Allergiförbundet en viktig roll.
Allt sammantaget ska ge en bättre, men också en mer jämlik vård, menar Eva-Maria Dufva.
Idag är skillnaderna mellan landstingen stor. Ta allergivaccination som ett exempel. Det är väldigt vanligt i exempelvis Halland, men används nästan inte alls i Norrbotten. Den typen av regionala skillnader hoppas vi kunna minska framöver.