Så fixar du bra rutiner för astmamedicineringen

Det kallas ibland för superkraft, men många som lever med adhd håller inte alls med om beskrivningen. För även om det inre drivet och hjärnans snabbrörlighet är bra att ha i vissa situationer, så bränner det också enorma mänger energi och skapar ofta fler problem än det löser.

Man tänker sällan på det, men en vanlig dag kryllar av situationer som kräver organisationsförmåga. Du ska gå upp i tid, fixa jobb eller skola, boka tid hos tandläkare eller vårdcentral, sitta på möten, ringa mamma och gratulera på födelsedagen, hinna träna, handla, laga middag – och dessutom komma ihåg att ta dina mediciner. Och allt detta kräver att du är uppmärksam, genomtänkt, planerad och logisk. Men om du har adhd och det är monkey business i huvudet blir dessa vardagshändelser som en strid ström av snubbeltrådar.

För adhd innebär bland annat att du har svårigheter att styra och reglera din uppmärksamhet. Det är svårt att hålla uppmärksamheten så länge som behövs för att klara det du håller på med. Det är också en utmaning att stå emot impulser som ”jag spelar dataspel i stället” eller plötsliga känslostormar. Och att irra runt som en råtta i jakt på nycklarna eller inhalatorn är snarast vardag.

Påverkar allt

– Adhd påverkar alla livsområden, som skola, utbildning, arbetsliv, familjeliv, föräldraskap, relationer, förmågan att ta hand om sig själv, sin hälsa och sitt hem, säger hon. Det är svårt att få till rutiner och få autopiloten att jobba. Som en konsekvens av de svårigheterna uppstår kaos och oordning. Problemen hopar sig, och en sak som att söka hjälp för sin astma och allergi kan bli svårt. Hur prioriterar man det när man har andra behov, säger Tatja Hirvikoski.

Tatja Hirvikoski är psykolog och docent vid Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) vid Karolinska institutet samt forsknings- och utvecklingschef för Habilitering och hälsa i region Stockholm. Hon berättar att forskningsstudier visar att adhd också innebär en större risk för astma och allergi samt många andra tillstånd, som migrän och karies. Det är inte ovanligt att personer med adhd har sämre munhälsa än neurotypiska personer.

– Ofta har man många andra somatiska tillstånd och behov utöver adhd:n. Det komplicerar bilden av olika behov, behandlingar, läkemedel som behöver kommas ihåg och olika sjukvårdskontakter, säger Tatja Hirvikoski.

Viktigt identifiera svårigheter

Och det är ju aldrig en och samma läkare som har hand om allt. Det gör det ganska tungt för en person med adhd, som redan från början har svårt att organisera sig.

– Har man adhd är det ansträngande och jobbigt att hantera information och man skjuter gärna upp saker, fortsätter hon. Man ska komma ihåg att kontakta läkare för att få ut sina mediciner. Sedan ska man hämta ut dem. Och därefter minnas att ta dem varje dag. Det är många små steg. Som anhörig behöver du tänka ett steg extra om du vill hjälpa din närstående med adhd. Det räcker inte att sucka och säga: ”Men det är väl bara att göra.” Här handlar det om att analysera hela processen för att identifiera alla de olika svårigheterna som kan uppstå.

– Det är lätt att man blir arg som anhörig och reagerar med ”hur sjutton kan du slarva bort dina mediciner igen”, men jag har aldrig sett att ilska hjälper, säger Tatja Hirvikoski.

Det kan i stället leda till något som är vanligt bland personer med adhd – att man döljer saker och exempelvis inte berättar att man gått utan medicin i tre månader. I stället låtsas man att man har gjort de där sakerna, för att undvika att väcka irritation eller för att man skäms. Många är experter på att maskera sina svårigheter.

– Och även om du får till rutiner kan du tappa dem på ett sätt som andra inte förstår, fortsätter hon. För den neurotypiska människan är ofta detta med att ta medicin kopplat till att äta frukost, men för en person med adhd är det kanske i stället kopplat till att man ser medicinen i köket. Eftersom köket inte följer med på semestern finns inte den kopplingen längre då.

Testa dig fram

Ja, å ena sidan har man har större behov av rutiner än andra, men också svårare att få till och hålla dem. Det är något av ett moment 22. Men att det är svårt betyder förstås inte att det är omöjligt.

– En del har hjälp av dosetter för medicinerna, så att de ser att de tagit sina mediciner varje dag. Andra har bättre hjälp av digitala påminnelser, som larm. Sedan finns det de som hatar larm och bara stänger av utan att reflektera över varför det ringer. Några tar hjälp av appar eller ber anhöriga påminna, medan andra hatar när anhöriga påminner. Det är så olika. Du får testa dig fram och se vad som funkar för dig, säger Tatja Hirvikoski.

– Om du kan få hjälp av en arbetsterapeut hos primärvården eller inom psykiatrin är det fantastiskt, fortsätter hon. De är experter på människors vardag och ger bra tips. Men detta är tyvärr ytterligare en sak som du själv måste jaga, för det är inte givet att du blir erbjuden den sortens hjälp. Det måste du ansöka om och sedan vara beredd att driva din sak.

Problemen med rutiner och att få rätt behandling för sin astma och allergi är en stor utmaning för hela ungdomspopulationen, inte bara för personer med adhd, menar Leif Bjermer, professor emeritus i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet. Han påpekar att det inte alltid räcker att få en skriftlig behandlingsplan med information om när mediciner ska tas och andra åtgärder göras.

– Många ungdomar med adhd sliter mycket med störd dygnsrytm. Det är svårt att komma upp på morgonen för de flesta, och då kan detta med morgonmedicin bli svårt. Då kan det vara bättre att komma överens om att ta medicinen en gång om dagen i stället för varje morgon, säger han.

Många är kreativa

Han menar att läkarens roll inte enbart handlar om att ställa diagnos och skriva ut läkemedel, utan kanske framför allt att försöka förstå sin patient och hur just den personen fungerar. Utmaningen är ibland att få en ung person med adhd att förstå att sjukdomen behöver behandlas, att hen måste ta över ansvaret för det själv och vad som kan hända om man missköter sin astma eller allergi.

– Ungdomar med potentiellt livshotande allergi kan missbedöma risken. ”Det händer väl inte så mycket. Jag kan bara ta en allergispruta.” Men de bör veta att det kan gå riktigt illa, säger Leif Bjermer.

Tatja Hirvikoski understryker samtidigt att det är inte handlar om oförmåga att förstå som gör att en person med adhd inte tar sina mediciner eller söker behandling. Svårigheterna är helt andra.

– Men jag har träffat många personer med adhd som beskrivit oerhörda svårigheter med den här typen av frågor, som ändå har hittat vägar till ett fungerande sätt att ta hand om sin hälsa. Många är kreativa och hittar strategier och fiffiga lösningar.

 

Fungerande 
rutiner – så gör du!

• Hjälp att prioritera. Gå igenom dina behov med en närstående och analysera vad som krävs för att komma vidare med varje problem. Gör sedan en prioriteringslista där varje enskild del listas efter hur brådskande den är.
• Hitta rätt hjälpmedel. Det finns en mängd olika saker som kan hjälpa till att skapa och bibehålla rutiner, som dosetter, appar eller digitala påminnelser och larm i smartphones, scheman i pappersform eller som en whiteboard. Testa och se vad som passar dig.
• Hitta punkter
att hänga upp rutinerna på. Finns det minsta lilla rutin (och det finns det alltid), kan du till exempel försöka binda läkemedelsrutinerna till de rutiner som redan finns. ”Ibland behöver en person med adhd binda rutinen rent fysiskt. Jag vet människor som bundit fast sin medicin i datormusen med gummiband”, säger Tatja Hirvikoski.
• Ge inte upp! Våga be om hjälp av en arbetsterapeut på vårdcentralen eller inom psykiatrin. Om stödet inte finns på din vårdcentral, fråga då: ”Vart ska jag vända mig?” Alla har vi rätt att ringa 1177 och be om råd.