Otydlig märkning på GB Sandwich

Redan förra året uppmärksammades det i allergigrupper på internet att märkningen av den populära glassen GB Sandwich var inkonsekvent. Ibland uppgavs den innehålla ägg, nötter och soja, medan det ibland saknades i förteckningen. Företagets hemsida hade inte heller denna märkning. Många valde därför att avstå från att köpa glassen eftersom innehållet var oklart. Andra beställde den men vågade inte äta den när de fick den och såg de olika märkningarna.

Pia Nykänens elvaåriga son blev därför glad när de häromveckan hittade ett tiopack med olika GB-glassar i, däribland GB Sandwich, på sitt lokala ICA. Enligt innehållsförteckningen på utsidan innehöll inte GB Sandwich i kartongen dessa allergener.

– Min son är multiallergisk, han är bland annat allergisk mot ägg och soja, och själv är jag allergisk mot nötter. Vi läser därför alltid innehållsförteckningen på produkterna vi köper, berättar Pia Nykänen.

Sonen upptäckte emellertid att glassens innehåll inte stämde överens med texten på förpackningen när han skulle ta en glass på eftermiddagen, då han läste den lilla texten på baksidan av glasspappret och såg att det stod att glassen kunde innehålla såväl ägg och nötter som soja.

– Det skapar ju en väldig förvirring att det står olika överallt. Jag vet inte heller hur det ser ut med de glassar som säljs som stycksak. Vad innehåller de?

Kontaminering kan inte uteslutas

Allergia har kontaktat GB Glace, som uppger att konsumentsäkerheten alltid är Unilevers högsta prioritet, och att de vill vara tydliga med att förpackningens innehållsförteckning är godkänd och uppfyller alla lagkrav.

”Unilever arbetar kontinuerligt med våra leverantörer för att förbättra arbetet kring allergener och hur vi kan begränsa eventuell korskontaminering. Tillsammans med vår leverantör av GB Sandwich-kex, togs beslutet att korskontaminering av ägg, nötter och soja inte kunde uteslutas. Förpackningsdesignen för GB Sandwich-stycksak, GB Sandwich-flerpack och båda mixpacken Favoriter 15-pack samt Klassikerlådan 18-pack har därför uppdaterats i enlighet med detta”, svarar Victoria Gelmanovska på GB Clace i ett mejl till Allergia.

”På grund av en oförutsedd försening i produktion av förpackningen till de båda mixpacken (Favoriter 10-pack samt Klassikerlådan 18-pack) har dessvärre en tidigare förpackningsdesign fortsatt att användas. Vi har nu med anledning av detta infört ett stopp för utleveranser av Favoriter samt Klassikerlådan från vårt lager och de förpackningarna kommer att förses med förtydligande stickers. Produktion med korrekt märkt förpackningsdesign för mixpacken har redan startat och är på väg ut till butikerna.”

”Uppfyller alla lagkrav”

I barnfamiljer med allergier är det vanligt att föräldrarna läser innehållsförteckningen i butiken för att hitta säkra produkter, och sedan lägger glassförpackningen i frysen hemma, där barnen tar glass själva ur lådan.

Är det inte riskabelt att förlita sig på att konsumenterna läser både på inner- och ytterförpackningarna? Hur kommer det sig att man inte gått ut med en varning eller återkallat dessa produkter från marknaden?



”Vår erfarenhet är att konsumenter som har hög känslighet mot vissa ämnen är väldigt noga med att läsa på ingrediensförteckningen. I detta fall ligger eventuell risk för korskontamination och då är nivåerna av eventuella allergen mycket låg om ens befintlig. Som en extra åtgärd så har berörda förpackningar stoppats för leverans tills att de försetts med stickers. Vårt kvalitetsteam har gjort bedömningen att produkten är säker att konsumera och den uppfyller alla lagkrav”, uppger Victoria Gelmanovska.

Pia Nykänen är inte nöjd med det svaret. Hon anser att konsumenten har rätt att veta vad det ligger i lådan redan i butiken, för att kunna avgöra om det är en produkt den vill köpa, eller om det vore bättre att välja något annat alternativ.

– Det här handlar ju inte om hur allergiker beter sig. Det handlar om att man som konsument ska kunna lita på att det som ligger inuti den förpackning man köper också är detsamma som står på förpackningen. Annars väljer man att köpa andra saker. Men i och med att det inte står på ytterförpackningen att produkten kan innehålla spår kan jag inte välja bort det. 

Hon ställer sig också frågande till hur länge lådorna varit felmärkta, då det trots att det var ett känt problem redan förra sommaren fortfarande inte har åtgärdats.

– Man hoppas ju att det ska vara ett misstag, men av deras beslut att döma har de ju känt till det här ett bra tag. Det får mig att undra hur länge den här “förpackningsförseningen” pågått. Och någon eller några har ju någonstans fattat ett beslut om att “okej vi får inte fram rätt typ av förpackningar i tid, då kör vi på de gamla”. Det kanske är rätt juridiskt, men det är ett väldigt märkligt sätt att tänka, säger Pia Nykänen.

Anmält till kommunen

Pia Nykänen kontaktade också sin lokala ICA-butik för att påtala riskerna med att innehållsförteckningen skiljer sig mellan ytterförpackning och innerförpackning. Detta resulterade i en anmälan till Livsmedelsinspektörerna i Solna, där Unilever som äger GB Glace har sitt säte.

– Jag har talat med Unilever, som uppger att de har en diskussion med sin leverantör om att ta bort den här märkningen. Unilever vill inte skriva att det kan finnas spår av dessa allergen om det inte verkligen finns spår av dem, men leverantören tycker inte att de kan garantera att det inte finns spår, förklarar Victor Muñoz, livsmedelsinspektör vid Solna Stad.

Är det någon skillnad på formuleringarna “kan innehålla spår” och “kan innehålla”?



– Nej, det är ingen skillnad.

Får man märka ytterförpackningen annorlunda än innerförpackningen, och förvänta sig att konsumenten läser båda texterna?



– Nej, det får man inte göra. Det ska vara rätt markerat från början på den förpackning som konsumenten ser vid köpet. Man ska inte behöva öppna lådan. Pojken som läste innehållsförteckningen och upptäckte det här var superduktig, barn läser vanligtvis inte på innerförpackningen, säger Victor Muñoz. Problemet är att märkningen “kan innehålla spår av” inte är lagstiftad, utan snarare ett ansvar den som tillverkar produkten har att ange om innehåller eller inte innehåller spår av olika allergen.

Vad krävs för att en produkt som är felmärkt ska återkallas?

– Vi brukar återkalla produkter när de utgör en hälsofara, och den här märkningen har bedömts som hälsofarlig. Sedan kan företaget avgöra vad det blir för åtgärd utifrån egna bedömningar. De vet ungefär hur många produkter som finns kvar på marknaden, hur långt bäst före-datum de har och så vidare, och så gör de en riskanalys utifrån det, men vi kan även ifrågasätta de bedömningarna. Jag kommer att följa upp detta och fråga dem varför de inte har återkallat de här förpackningarna. När den nya förpackningen kommer ut på marknaden kommer vi även att verifiera att den faktiskt är ändrad, det räcker inte att de bara säger att de åtgärdat felet, säger Victor Muñoz.