Mer kunskap behövs om melaninrik hud

Hälsa september 2021. Melaninrik hud har länge varit underrepresenterad i medicinsk forskning, utbildning och litteratur. Det finns en risk att vården missar eksem som behöver behandling. Men nu satsas det såväl nationellt som internationellt på en förändring för att säkra en jämlik vård.

Drygt två miljoner svenskar är utlandsfödda, varav över en miljon är födda i Afrika, Asien eller Sydamerika. För att kunna erbjuda en jämlik vård i Sverige är kunskapen om hudsjukdomar och reaktionsmönster i melaninrik (mörk) hud viktig. Melaninrik hud är dock underrepresenterad i medicinsk litteratur, forskning och utbildning.
– Detta har uppmärksammats såväl i Sverige som internationellt det senaste året av både läkarstudenter, patienter och vården. Det gäller inte bara inom dermatologin utan även andra sjukdomar som kan synas på huden, som till exempel infektionssjukdomar och internmedicinska sjukdomar, berättar Maria Bradley, professor och överläkare vid Hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.
– När det gäller atopisk dermatit finns risk att ett ovant öga underskattar allvarlighetsgraden av eksemet, med konsekvensen att patienten inledningsvis inte får tillräcklig behandling och därmed onödigt lidande.

Nationell bildbank

I den dermatologiska litteraturen som rekommenderas som kurslitteratur på grundutbildningen för läkarstudenter, utgör bilderna på melaninrik hud endast några få procent av alla bilder.
– Vi reviderar just nu den svenska läroboken i dermatologi och vi håller även på att ta fram en ny nationell bildbank med hudsjukdomar i melaninrik hud. Det är jätteviktigt att under utbildningen få möjlighet att träna ögat för att kunna ställa rätt diagnos och ge patienterna den hjälp de behöver, säger Maria Bradley, som ansvarar för den dermatologiska delen av läkarutbildningen på Karolinska Institutet.
Även det klassifikationssystem som används inom medicinsk litteratur och forskning för att beskriva människans olika hudtyper anses av många vara bristfälligt och inte anpassat för melaninrik hud.

Rodnad syns inte

Maria Bradley berättar att brist på kunskap om och erfarenhet på reaktionsmönster i melaninrik hud kan bidra till missbedömning av allvarlighetsgrad vid atopisk dermatit samt förlänga tiden till korrekt diagnos.
– Många av de diagnostiska verktygen och skattningsskalor som bedömer svårighetsgraden av eksemet har rodnad som en viktig komponent, men då rodnad inte syns på melaninrik hud kan eksemets svårighetsgrad underskattas. Patienten kanske då inte får tillräcklig behandling, vilket kan innebära onödigt lidande, förklarar Maria Bradley.  Rodnad uppstår bland annat av inflammation i huden och kärl som vidgas. I melaninrik hud framträder rodnad i mindre grad på grund av att den döljs av ökad mängd bakgrundsmelanin. Huden kan i stället få en mörkare, grå eller lila ton.
– För att träna på att avgöra om det finns en färgförändring kan man först titta på patientens friska hud och sedan på den inflammerade huden för att jämföra. Som patient har man ofta också koll på om hudens färg har förändrats och då kan det vara bra att berätta det för sin läkare.

Eksemet tar sig olika uttryck

Maria Bradley berättar att det som ytterligare kan försvåra diagnostisering av atopiskt dermatit på melaninrik hud är att det trots att det är en och samma sjukdom kan ta sig olika uttryck i huden beroende på hudtyp.
– Eksemet framträder ofta mer ”småknottrigt” i mörk hud och kan läka både med mörkare områden i huden, så kallade postinflammatoriska hyperpigmenteringar eller ljusare områden, så kallade postinflammatoriska hypopigmenteringar. Eksemet sitter oftare på sträcksidorna, medan det i ljusare hud är vanligare i böjvecken. Det kan göra att det även för dermatologer kan vara svårt att känna igen atopisk dermatit i melaninrik hud.

Läkemedel utifrån hudtyp

Maria Bradley, som har arbetat i Afrika, i bland annat Etiopien, Zambia och Malawi gjorde sin avhandling om atopisk dermatit och ärftlighet, så ämnet ligger henne varmt om hjärtat.
– Atopisk dermatit är en multifaktoriell sjukdom som beror på flera olika genförändringar i kombination med flera ännu okända miljöfaktorer, beskriver Maria Bradley och fortsätter:
– Det kan vara så att behandlingen behöver anpassas beroende på vilka genetiska varianter och vilken hudtyp man har. Men hittills har de flesta läkemedel testats på och tagits fram för icke melaninrik hud. Det behövs därför mer forskning och läkemedelsstudier på melaninrik hud för att kunna optimera behandlingen bättre och mer individspecifikt, menar Maria Bradley och tillägger att detta nu är på gång.

Jämlik vård

Det är inte bara inom atopisk dermatit som okunskapen om hur hudsjukdomar yttrar sig i melaninrik hud kan ställa till med problem. Det har till exempel förekommit fall där en, på mörkhyade barn mycket vanlig, så kallad mongolfläck misstolkats som blåmärken och barnmisshandel misstänkts.  På frågan om hon tror att personer med melaninrik hud kan dra sig för att söka vård för hudproblem på grund av att de vet att kunskapen och erfarenheten är sämre, svarar Maria Bradley:
– Jag hoppas verkligen inte att det är så, men jag tror faktiskt att det händer. Förhoppningsvis blir det ändring på det framöver nu när det uppmärksammats mer inom såväl forskning som utbildning.
– I strävan efter jämlik sjukvård är det viktigt att belysa att hudåkommors utseende och frekvens kan variera beroende på vilken hudtyp patienten har. Och då krävs både utbildning och mer forskning. Tillsammans kan vi se till att det blir bra.

Fakta/Melanin

Melanin är det ämne som ger huden pigment. Det finns två typer av melanin, ljust feomelanin och mörkare eumelanin. Hudfärgen bestäms av hur mycket som finns av varje sort och det bestäms av dina gener. Melaninet i huden produceras av en celltyp som kallas melanocyter. Människor med olika hudfärg har samma antal av melanocyter i huden, men hos dem som har en mörkare hudton producerar melanocyterna mera melanin och det bryts ner långsammare.