Fotbollsproffset Simon stoppar inte längre undan medicinen

Han trodde att det handlade om värme och luftföroreningar. Men efter att ha hostat så han spydde fick fotbollsspelaren Simon Sandberg veta att han har ansträngningsastma. Skulle han behöva lägga av med sin
älskade sport? Nej, det går bra att elitidrotta med astma.

Första gången ansträngningsastman slog till med full kraft glömmer BK Häckens Simon Sandberg aldrig. Ögonblicket är som en filmscen. Han hade återvänt till Sverige efter ett par tuffa år i fotbollslaget Levski Sofia i Bulgarien och gjorde sin premiärmatch för Hammarby 2018, mot Sirius inför en publik på 30 000 personer.

Då slog hostan till.

– Jag spydde mitt på planen när vi hade gjort mål och jag skulle springa fram för att fira.

Jag var helt ensam på mittplanen – klart att folk såg det och undrade om jag var nervös och vad jag höll på med, berättar Simon Sandberg.

Men det var inte nervositet, det var ansträngningsastma.

Det visste han inte ännu, men där på mittplanen insåg Simon att den jobbiga hostan som dykt upp under åren som proffs i Bulgarien inte handlade om att det var 40 graders hetta under matchen eller kraftiga luftföroreningar som retade luftrören. Det måste vara något annat.

Talang för bollsporter

Men mer om detta senare. Vi måste ju ta det från början.

Fotbollsspelaren Simon Sandbergs bana började i handbollens mecka Partille, där Sävehof har sin hemvist. Det föll sig naturligt att Simon spelade handboll som barn, men eftersom många av hans kompisar spelade fotboll började han också spela i Björndammens BK i sjuårsåldern.

– Det fanns en fotbollsplan mellan husen i Furulund där vi bodde, så vi var ett gäng kompisar som gillade att sticka ut och spela efter skolan, berättar Simon. Då spelade jag bara för att det var kul, men jag kände snart att jag var bra på det. Jag har alltid haft talang för bollsporter överlag.

Länge var det både handboll och fotboll som gällde, men när träningar och matcher började ta allt mer tid i 14–15-årsåldern insåg Simon att han måste välja. Sävehof lockade med att Simon skulle få träna med juniorerna och A-laget samtidigt som BK Häcken sa ”vi vill ha dig”.

Är man fotbollsspelare på elitnivå är dagarna strikt inrutade. Simons vardagar börjar med frukost på Häckens träningsanläggning vid niotiden. Klockan tio är det möte med genomgång av dagens träning, sen uppvärmning på gymmet i en halvtimme innan det är dags för 1,5 timmes fotbollsträning och därefter ytterligare tid i gymmet. Det gäller att ta hand om kroppen, hålla sig skadefri och tänka på både kost och träning.

– Jag försöker vara noga och inte slarva med de bitarna, säger Simon. Det handlar om saker som att lägga bort telefonen när jag ska sova och lägga mig en viss tid varje kväll. Sömn är väldigt viktigt. Det tar på en när man är uppe sent. Man är ju inte ung längre …

Slut av värmen

Men att vara proffs och ha ansträngningsastma då, hur går det ihop? Att orka springa, inte tappa andningen och ha krafter kvar hela matchen är ju grundläggande för en fotbollsspelare, så astmatiska reaktioner som retas av ansträngning är ingen önskesits. De första tecknen på Simons ansträngningsastma kom under tiden som proffs i Levski Sofia.

– I Bulgarien var det extremt varmt, ofta kring 35 grader, vi spelade matcher i 40 graders värme. Jag blev helt slut, men då tänkte jag att jag inte var van vid värmen. Det var senare, när jag kom tillbaka till Sverige, som jag insåg att något faktiskt inte stämde, säger Simon.

Ja, det var ju debutmatchen för Hammarby mot Sirius som blev en ögonöppnare. Den där hostan behövde kollas upp. Hammarby hjälpte till med läkarkontakter och kontroller. Simon gjorde många tester och spirometriundersökningar för att försöka reda ut vad hostattackerna handlade om. Och under en period där misströstade han.

– Ett kort tag funderade jag över hur jag skulle orka med fotbollen om det här skulle fortsätta.

Nu för tiden är han lugnare inför sin ansträngningsastma. Han har lärt sig förstå sig på sin kropp och sina reaktioner, även om de inte alltid är logiska och förutsägbara. Den jobbiga hostan kan komma även av ganska små ansträngningar, som efter att han ätit och kroppen jobbar med att smälta maten. Den kan dyka upp under träning, när det är kallt ute eller när de spelar på gräs, men problemet är att man aldrig vet. Det går inte att förutse när det ska hända och alltså inte helt att förebygga.

Hostan påverkade prestationen

– Jag hostar så tårarna rinner och får dimmig syn. Det är tufft under match när man har bollen. Jag spyr ju av det, så mycket hostar jag. Nu har jag haft det så länge att jag inte tänker på det, men i början var det jättejobbigt. Jag tror det påverkade min prestation ganska mycket då, säger Simon.

– I dag brukar jag tänka: ”Vad kan jag göra för att det ska bli bättre?” I början blev jag stressad av hostattackerna, men nu är det lugnt, nu har jag accepterat det. Jag tänker inte så mycket på det som tidigare och det har hjälpt. Nu försöker jag ta det lugnt när det väl sker.

Han har provat flera olika mediciner, från luftrörsvidgande inhalator till tabletter och gjort det vanliga misstaget att tro sig vara ”botad” och slutat med mediciner som fått honom att må bättre. I dag kör han med en vanlig inhalator för astma. Han har lärt sig att en medicin som fungerar ska man fortsätta med och inte lägga undan.

– Ansträngningsastman påverkar mig inte så att jag blir sämre. Jag känner inte att jag inte orkar springa på grund av hostan, jag spelar på som vanligt. Det är en helt normal grej för mig nu, så det påverkar inte längre min prestation, säger Simon.

Har hittat ett lugn

Men det handlar inte bara om att han har hittat rätt mediciner, utan också om att han accepterat situationen och hittat ett lugn i det hela. Får han en hostattack under träning eller match är det bara att rida ut den. Han kan inget göra för att förhindra den eller förkorta förloppet. Det är som det är. Det är bara att köra på som vanligt ändå.

– Jag har alltid varit lugn av mig, har aldrig varit nervös inför en match. Jag känner mig väldigt bekväm med att spela fotboll, jag vet vad jag ska göra på planen.

Fotboll är mitt jobb och jag har aldrig varit stressad över att göra en dålig match, säger Simon.

Det lugnet har också varit till hjälp när det gäller ansträngningsastman och att inte stressa upp sig inför tanken på att en hostattack ska komma vid något olägligt tillfälle.

Efter fem år i Hammarby återvände Simon 2023 till BK Häcken och Göteborg. Det var inget svårt val. Familjen bor i stan och BK Häcken känns som hemma. De senaste åren har laget utvecklats stort och bland annat spelat i Europa League – det som han drömde om när han blev proffs i Levski Sofia.

– Det var riktigt häftigt, säger Simon. Skillnaden mot då är att nu kan jag gå hem till familjen efter träningen. Vi bor precis intill varandra. Jag kan hänga med mina gamla barndomsvänner, de från fotbollsplanen.

Simons proffstips:

  1. Acceptera läget.
  2. Sluta inte med de mediciner du fått även om du känner dig bättre.
  3. Hitta lugnet när det ändå sker. Acceptera och låt det hända. Det är okej.

Vad är ansträngningsastma?

  • Ansträngningsastma är väldigt vanligt och innebär precis som det låter att besvären visar sig när du anstränger dig.
  • När man anstränger sig andas man genom munnen i stället för genom näsan. Den torra luften får luftrören att dra ihop sig, vilket kan ge hosta och svårigheter att andas.
  • Eftersom problemen uppstår i samband med fysisk ansträngning kan man bli orolig för att träna. Träning brukar dock hjälpa. Bättre kondition minskar ansträngningsastman och ökar syreupptagningsförmågan.
  • Dykning med dykutrustning är den enda träningsform som man avråder från vid ansträngningsastma.

Vanligt hos elitidrottare

• Det är betydligt vanligare att elitidrottare har en astmadiagnos än bland befolkningen i stort, speciellt inom uthållighetsidrotter och simning. Bland längdåkare är det till exempel åtta gånger vanligare än hos befolkningen i övrigt.

Text Marie Oskarsson Foto Nicke Messo

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php