Många symtom kan följa med astma
Patienter med astma har inte enbart problem med luftvägarna och lungfunktionen. Många upplever även symtom från andra delar av kroppen. Och ju fler sådana symtom, desto större risk att dö i förtid. Det finns även ett samband mellan låg livskvalitet och ökad risk att utveckla astma.
– Det instrument som användes för att mäta den hälsorelaterade livskvaliteten kallas för Göteborg Quality of Life, GQL. Det är ett enkelt instrument som bara tar fem minuter att besvara, förklarar sjuksköterskan och forskaren Mai Leander, verksam som lärare vid institutionen för vårdvetenskap på Ersta Sköndal högskola i Stockholm.
Patienten får först ta ställning till en lista med 30 olika symtom genom att kryssa i ja- eller nej-rutor. Symtomen handlar om allt från hosta och ryggont till spänningstillstånd och utmattning. Den andra delen rör välbefinnandet. Här finns 18 frågor där patienten får ange hur nöjd respektive missnöjd man är med till exempel arbete, hälsa, ekonomi och sömn.
Postenkät
I den nu aktuella studien har man utgått från data som samlats in i samband med ett annat stort svenskt forskningsprojekt som startade 1990. I detta projekt ingick ursprungligen 11 300 personer som fick besvara en postenkät. Utifrån svaren valde man ut 1 800 personer med luftvägssymtom och 600 utan symtom. Dessa erbjöds en undersökning med spirometri, allergitest och mätning av livskvaliteten med hjälp av GQL-instrumentet. Av de 1 800 med luftvägssymtom visade sig 600 ha astma.
En uppföljning gjordes 2003, men då ställdes enbart frågor om astma. 2008 kartlades dödligheten, och dödsorsakerna hämtades ut från socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Många olika symtom
Mai Leander och hennes medarbetare har nu tittat närmare på de olika grupperna. Bland annat kan man konstatera att personerna i astmagruppen upplevde mycket symtom 1990 när GQL-skattningen gjordes – 28 av 30 möjliga symtom. Astmatikerna skattade också genomgående sitt välbefinnande lägre än icke-astmatikerna.
– Det var överraskande att astmatikerna kände av så många olika symtom, och symtom som man traditionellt inte kopplar samman med sjukdomen, säger Mai Leander.
Vid uppföljningen 2003 hade 50 procent av astmatikerna fortfarande kvar sin astma, medan 25 procent blivit bättre.
– När vi gick tillbaka i materialet kunde vi se att personer med kvarstående astma hade sämre hälsorelaterad livskvalitet 1990, än de som förbättrades under perioden, berättar Mai Leander.
Under de 13 åren hade också ett tjugotal personer utvecklat astma. Även här kunde forskarna se en koppling till låg livskvalitet.
– Ja, det tycks finnas ett samband mellan låg livskvalitet och ökad risk att utveckla astma. Det som framför allt kännetecknade den här gruppen vid GQL-skattningen 1990 var sömnproblem, depression, bröstsmärtor och svårighet att slappna av, säger Mai Leander.
Dödlighet
Enligt forskarna kan GQL-instrumentet ge prognostisk information också om dödlighet. Ju fler symtom en person upplevde, desto större risk att dö i förtid. För personer som kryssat för mer än tio olika symtom var denna risk fördubblad. Men sambandet kunde enbart ses för symtomdelen. Hur personerna upplevde sitt välbefinnande påverkade inte dödligheten.
– Det var när vi studerade hela gruppen som vi såg ett statistiskt säkert samband mellan antal symtom och dödlighet. När vi enbart analyserade astmagruppen kunde vi däremot inte se detta, vilket vi tror beror på att underlaget var för litet. Det var bara ett 80-tal astmatiker som avlidit under perioden, berättar Mai Leander.
Mai Leander menar att studien väcker frågor om hur patienter med astma ska vårdas.
– Vi vet till exempel att många astmatiker behöver bättre läkemedelsbehandling. Men vi måste också se bakom själva sjukdomen, fånga upp personer tidigt och sätta in stödjande åtgärder av olika slag så att sjukdomen inte försämras, säger hon.