Korsreaktioner ger oftast milda symtom

Pollenallergi är den vanligaste allergiformen i Sverige. Cirka fjorton procent av barnen och 25 procent av de vuxna reagerar på pollen i någon form. Strukturen på de allergiframkallande ämnena (allergenen) i pollen liknar ibland dem som finns i frukter, bär och grönsaker. Därför händer det att pollenallergiker även får symtom när de äter dessa saker, så kallade korsreaktioner. Den vanligaste korsreaktionen är mellan björkpollen och nötter, äpplen och stenfrukter. Korsreaktioner ger oftast milda symtom och därför behöver pollenallergiker sällan avstå från att äta viss mat.
– Nej, det är inte säkert. Men det är också en mängdfråga. En liten mängd ger kanske inga symtom, medan en större mängd ger milda symtom. Möjligen blir det en naturlig vaccination när man äter små mängder, men det vet vi inte. Vi brukar dock inte rekommendera strikt elimination vid korsreaktioner, säger Ulf Bengtsson, som är docent i allergologi.

Skala och värma

Symtomen vid korsreaktioner består ofta av svullna läppar samt klåda i mun och svalg. Det senare kallas ibland för det orala allergisyndromet. Allvarligare symtom som nässelutslag, mag-tarmproblem och andningsbesvär finns också rapporterade.
Vilken mat en pollenallergiker reagerar på är dock väldigt individuellt. Under pollensäsongen kan korsreaktionerna förvärras, eftersom immunförsvaret då redan är påverkat. Risken för korsreaktioner minskar dock ofta om maten tillagas först, även om det finns undantag.
– Främst de björkrelaterade födoämnena ger inga symtom vid tillagning. Kör man exempelvis äpplen i mikrovågsugnen i en minut på högsta effekt, får man i regel inga symtom i munhåla eller svalg. Det går också att göra frukter mindre allergena genom att skala dem, eller låta dem ligga framme ett tag så att allergenen oxideras, fortsätter Ulf.

Undantag finns

Det är alltså björkpollenallergiker som oftast får korsreaktioner. Ungefär sextio till sjuttio procent av alla som är allergiska mot björk reagerar på något födoämne. Vanligast är hasselnöt, kiwi, persika, körsbär, päron och äpple. Olika äppelsorter kan dock ge olika mycket besvär, så det kan vara bra att prova sig fram. Sorter som ofta tolereras bättre är Signe Tillisch, Gloster, Jamba och Macoun, medan vanliga Golden Delicious och Granny Smith orsakar fler reaktioner.
Det björkbesläktade allergenet är värmekänsligt och förstörs oftast vid uppvärmning. Nötter kan dock ge besvär även i tillagad form, särskilt hasselnötter. Symtomen är oftast milda, men enligt Ulf finns det ett undantag.
– Vissa sojaallergen är besläktade med björk, framför allt proteinet Gly m4. Den som dricker större mängder sojamjölk i samband med fysisk ansträngning kan få kraftigare allergisymtom. Trots detta brukar de björkbesläktade födoämnesallergenen anses vara ”snälla” allergen.

Selleri bör undvikas

Gråbo tillhör de växter som blommar sent under pollensäsongen, men som orsakar många korsreaktioner. Ungefär 25 procent av de som är allergiska mot gråbopollen reagerar även på någon form av mat. Gråboallergiker kan bland annat reagera på grönsaker och kryddor som tillhör samma eller närbesläktade växtfamiljer, till exempel rölleka, malört och cikoria. Dessa förekommer i vissa spritdrycker och som smakbrytare i en del kaffesorter. Det förekommer också reaktioner mot persilja, morot, vitlök, paprika med mera. Selleri är dessutom något som gråboallergiker bör se upp med lite extra.
– De gråbobesläktade födoämnena kan vara värmelabila. Men de kan även vara värmestabila, det vill säga ge symtom även i tillagad form. Selleri är ett sådant födoämne, som har visat sig kunna ge kraftiga reaktioner efter uppvärmning. Den som är allergisk mot gråbo och får symtom av selleri bör utesluta det helt ur kosten, påpekar Ulf.

Gråbos avlägsna släkting

Ragweed är det engelska namnet på släktet ambrosior. Det omfattar ett fyrtiotal arter, varav de flesta har sitt ursprung i Nordamerika. I Sverige betraktas endast sträv ambrosia som inhemsk. Ytterligare fyra arter har påträffats, där hästambrosia och malörtsambrosia är de vanligaste. Ambrosia är en avlägsen släkting till gråbo och kan orsaka liknande korsreaktioner som vid gråboallergi. Samband har bland annat konstaterats med vattenmelon, cantaloupe, zucchini, gurka och banan.

Al och hassel ökar

Gräs tillhör de tre vanligaste pollenallergierna. I Sverige är det dock inte vanligt att gräspollenallergiker korsreagerar mot födoämnen. Det finns rapporter om reaktioner mot vete och andra sädesslag, tomat, jordnötter, ärter, soja, lök och melon. Oftast kan dock gräsallergiker äta dessa livsmedel, även om de har allergiantikroppar mot dem.
Många är också allergiska mot al och hassel, men dessa allergen har inte studerats särskilt mycket.
– Vi har inte särstuderat al och hassel. Båda är nära besläktade med björk och ger samma korsreaktioner som vid björkpollenallergi. De flesta som är allergiska mot björk har också allergiantikroppar mot al och hassel. Allergi mot al- och hasselpollen ökar dock i södra Sverige. Men det finns inga studier kring detta, det är mer en klinisk iakttagelse, avslutar Ulf Bengtsson.

Korsreaktioner vid björkpollen
•    Aprikos
•    Bigarråer
•    Hasselnöt
•    Jordgubbar
•    Jordnötter
•    Kiwi
•    Körsbär
•    Mandel
•    Morot (endast rå)
•    Nektarin
•    Persika
•    Plommon
•    Potatisskalning
•    Päron
•    Selleri
•    Sojaböna
•    Valnöt
•    Äpple

Källa: Dietistenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Korsreaktioner vid gråboallergi
•    Anis
•    Basilika
•    Bockhornsklöver
•    Chilipeppar
•    Curry
•    Dill
•    Dragon
•    Fänkål
•    Honung
•    Jordärtskocka
•    Kamomill
•    Koriander
•    Kronärtskocka
•    Kummin
•    Körvel
•    Malört
•    Mango
•    Melon
•    Morot
•    Muskot
•    Oregano
•    Paprika
•    Pepparmynta
•    Persilja
•    Purjolök
•    Sallad av olika slag
•    Selleri
•    Senap
•    Solrosfrö
•    Svartrot
•    Vitlök

Källa: Dietistenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset