Kan oljebad stoppa barns allergi?

Det har visat sig vara komplicerat att bli av med allergier när de väl har utvecklats, särskilt matallergier. Därför har drömmen funnits där länge bland forskarna – tänk om vi visste mer om varför vissa barn blir allergiska? Då kanske vi även skulle veta hur vi kan hindra allergierna från att utvecklas från allra första början?
För Björn Nordlund, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet i Stockholm, väcktes intresset för barnastma och allergier när han arbetade som barnsjuksköterska på barnakuten.
– Det absolut vanligaste som föräldrar med framför allt små barn sökte för var obstruktiva, alltså astmatiska, besvär i samband med förkylningar. Jag märkte att det skapade mycket oro bland föräldrarna och att de hade svårt att veta när de skulle söka vård, säger han när vi träffas en onsdagsmorgon inne på hans arbetsrum på Karolinska Institutet.
– Jag läste till sjuksköterska i Stockholm och till barnsjuksköterska i Malmö. När jag arbetade på barnakuten i Stockholm blev jag tillfrågad om att vara med i flera forskningsprojekt. Under en tvåårig utlandsvistelse i Nicaragua insåg jag att jag inte bara ville forska åt andra, så hemma igen började jag doktorera och studerade svår astma hos skolbarn. Senare har jag och en kollega skapat ett digitalt egenvårdsstöd för astma, Asthmatuner. Efter disputationen fick jag också en möjlighet att starta upp PreventADALL i Stockholm – ett otroligt spännande projekt.

Rekryteras under graviditeten

PreventADALL är ett nordiskt samarbetsprojekt där huvudsyftet är att undersöka om det går att förebygga allergier hos barn med hjälp av två enkla åtgärder – tidig smakintroduktion av vissa födoämnen och förebyggande skyddande hudbehandling.
– Astma, allergier och eksem hör ofta ihop. Vi vet att eksem drabbar upp till 20 procent av alla barn redan första levnadsåret. En del av dessa utvecklar födoämnesöverkänslighet, vilket senare även ökar risken för annan allergi som hösnuva och astma. Med den här studien får vi möjlighet att både studera allergiutveckling tidigt i livet och hur vi kan förebygga sjukdomarna, säger Björn Nordlund.
I studien följs 2 397 mammor och barn från Stockholm, Oslo och Fredrikstad. De har rekryterats i samband med det första ultraljudet som görs under graviditeten och efter det har mammorna fått lämna prover och fylla i enkäter om hälsa, miljö och livsstil. Vid förlossningen har även barnen inkluderats och prover har tagits med hjälp av förlossningsklinikerna. Barnen har sedan lottats till fyra olika grupper.
En grupp får vid tre månaders ålder börja med små smakprov av mjölk, ägg, vete och jordnötssmör, en annan grupp få bada oljebad flera gånger i veckan, en tredje grupp får både introducera mat tidigt och bada oljebad och en fjärde så kallad kontrollgrupp har lottats till att inte följa någon åtgärd alls utöver det som barnavårdscentralen rekommenderar.
Sedan följs barnen upp vid tre, sex och tolv månaders ålder till att börja med, bland annat genom allergitester.

Stärkt hud och tidig matintroduktion

Forskarnas tanke med oljebadandet är att stärka hudbarriären och därmed hindra ämnen som kan ge allergiska symtom från att tränga in i huden och påverka immunförsvaret. Tidigare studier har nämligen visat att barn med en defekt hudbarriär löper ökad risk för att bli allergiska. En förklaring skulle kunna vara att deras hud har lättare att släppa igenom allergena ämnen från till exempel mjölk, ägg, vete och jordnöt.
Den andra idén är att tidig introduktion av mat kan hjälpa barn att utveckla tolerans och därmed förebygga olika typer av födoämnesallergier – även det något som tidigare studier pekat på. Målet i PreventADALL är att barnen innan fyra månaders ålder ska ha introducerats till alla fyra födoämnen som är med i studien.
– Forskningen visar att om vi ska kunna förebygga allergier så måste det göras tidigt i livet, innan allergierna har hunnit utvecklats. Det är det som gör det här projektet så spännande. Det finns nämligen få andra studier som samlat in lika mycket detaljerad data från graviditeten och barnets första levnadsår, säger Björn Nordlund, medan vi promenerar vidare mot projektets eget forskningsrum på KI.

Hjälp för andra

Hit in kommer föräldrar med sina barn när det är dags för de kontroller som ingår i studien. Björn Nordlund småpratar med sjuksköterskorna och hälsar glatt på ettåriga Stella som tålmodigt prövar balansen mot ett bord med leksaker i väntrummet. Hon är ett av de 523 barn som rekryterats till studien i Stockholm. Medan hon väntar på att få göra ett allergitest berättar mamma Liselott Dahlberg hur hon tänkte när hon fick frågan om att delta.
– Både min syster och mina föräldrar har allergier, så jag tyckte att det lät intressant. Kanske kunde vårt deltagande vara till hjälp för både Stella och andra barn? Så vi bestämde oss för att vara med, berättar hon.
När Stella var nyfödd fick Liselott Dahlberg och hennes man veta att de skulle börja introducera mat redan vid tre månaders ålder. Vid sexmånaderskontrollen visade blodprovet att Stella hade antikroppar mot äggprotein och alltså är sensibiliserad mot ägg.
– Men än så länge äter hon ägg utan att reagera mot det. Om hon får symtom ska vi höra av oss, säger hon.
Precis som de andra barnen i studien fick Stella det första smakprovet jordnötssmör i samband med tremånaderskontrollen här inne i forskningsrummet.
– En del föräldrar upplevde oro inför att ge jordnötssmör till sina barn så tidigt, så därför gjorde vi så. Men vi har också berättat om en studie av israeliska barn som visade att de barn som tidigt fick äta jordnötssnacks utvecklade allergier i mindre utsträckning än dem som inte fick det, säger Björn Nordlund.

Följs till vuxen ålder

I dag är det äldsta barnet i PreventADALL två år och det yngsta sex månader. De första resultaten från enkäter och annan information från mammorna ska snart analyseras. När alla barn varit på ettårskontroll kommer hudbehandlingen att utvärderas och matintroduktionen kommer att utvärderas efter treårsuppföljningen. Barnen kommer sedan att följas upp när de är fem och åtta år. Projektet avslutas när de är vuxna.
Utöver själva huvudstudien vill Björn Nordlund och hans forskarkollegor även försöka förstå hur allergisjukdomar uppstår genom att titta på faktorer hos mamma och barn som rör miljö, genetik, immunologi och livsstil. Till exempel har det under graviditeten tagits prover på mammornas saliv, för att man ska kunna se om det finns ett samband mellan stresshormonet kortisol och allergier hos barnet. Dessutom ska forskare i Schweiz och Nya Zeeland titta på prover från barnens hud och mikrofloran i deras magar, för att se hur mixen av mikroorganismer kan påverka immunförsvaret.
I dag är Livsmedelsverkets rekommendation att låta barn smaka på mat vid tidigast fyra månaders ålder. Vilken betydelse kan resultaten från den här studien få på de allmänna rekommendationerna?
– När det gäller jordnötter finns det redan ett par tidigare studier som tyder på att tidig introduktion minskar risken för allergier och att risken ökar ju längre man väntar. Så om den här studien visar sig ha positiv effekt kommer nog riktlinjerna för matintroduktion att behöva diskuteras. Men där är vi förstås inte riktigt ännu, säger Björn Nordlund.
Och för möjligheterna att förebygga allergier överlag?
– De åtgärder vi testar är både billiga och enkla för föräldrar att utföra hemma. Därför kan resultatet komma att få stor betydelse för arbetet med att minska utvecklingen av allergier i framtiden, säger han.

Namn: Björn Nordlund
Ålder: 46 år
Familj: Fru, tre döttrar och en hund
Bor: Bromma i Stockholm
Gör: Forskare vid Karolinska Institutet (KI), FOU-ansvarig och barnsjuksköterska vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB).

FAKTA

Projektnamn: Prevention of Atopic Dermatitis and Allergy in Children (PreventADALL)
Huvudansvarig: Björn Nordlund och Gunilla Hedlin, barnläkare och professor i barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska institutet.
Medverkande: Cilla Söderhäll, Anna Asarnoj, Nora Nilsson, doktorand Caroline Aleksi Mägi Olsson, blivande doktorand Sandra Ganrud Tedner, blivande doktorand Sandra Olsson, sjuksköterskorna Ellen Tegnerud och Ann Berglind samt administratören Natasha Sedergren.

Beviljades anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 2015, anslaget sträcker sig tre år framåt.