Fodmap kan hjälpa hitta magproblemen

Många svenskar upplever dagligen problem med mage och tarmar. Mellan femton och tjugo procent av dessa kopplas till diagnosen IBS. Allt fler dietister använder det som kallas Fodmap för att komma till rätta med problemen.

Fodmap omfattar kolhydrater som inte tas upp fullständigt av våra tarmar. Istället används de som en energikälla av bakterier, som genom en jäsningsprocess orsakar gasbildning. Processen är helt naturlig och fyller möjligen någon funktion i kroppen. Men den som har IBS upplever mest besvär, särskilt om kosten innehåller en stor mängd Fodmap. Med hjälp av en dietist kan IBS-patienter behandla sina symtom genom att utesluta vissa Fodmap ur kosten. Laktos och fibrerna i sädesslagen finns bland dessa, men behandlingen ska inte användas av dem som är intoleranta.
– Den som inte har IBS ska inte använda Fodmap. Däremot kan den som är intolerant mot laktos, gluten eller soja anamma själva tänkandet. Fodmap kan vara ett verktyg för att hitta vad som orsakar symtomen och ta bort det som stör magen. Då blir det också lättare att nysta i andra intoleranser, säger dietisten Sofia Antonsson, som bland annat driver webbplatsen ibsfri.se.

Inte experimentera själv

En Fodmap-behandling börjar med att patienten för mat- och symtomdagbok under en normal vecka. Därefter följer en elimineringsfas i två till sex veckor. När magen har lugnat ner sig och symtomen är bättre, börjar man återinföra vissa livsmedel i kosten för att se vilka som tolereras bättre. Syftet är att undvika att utesluta livsmedel i onödan. Enligt Sofia är det inte att rekommendera att experimentera själv, utan att alltid ha stöd av en dietist.
– Det finns alltid risker med att testa för mycket själv. På nätet finns det mycket märklig och felaktig information, och det är inte värt att lägga tid på något som inte fungerar. Innan man inleder en Fodmap-behandling ska man dessutom alltid först kolla så att man inte har andra intoleranser. Glutenprov är ett måste, men gärna även laktos.

Påverkar tarmens bakterieflora

Tarmens bakterieflora och dess betydelse för olika sjukdomar har varit i fokus den senaste tiden. Många Fodmap-ämnen stimulerar tillväxten av nyttiga tarmbakterier och anses ha antiinflammatoriska effekter. Vissa hävdar till och med att de kan motverka uppkomst av cancer. Studier visar att dieter där vissa Fodmap utesluts har tydliga effekter på tarmflorans sammansättning och storlek, något som Sofia är medveten om.
– Vi vet att bakteriefloran förändras om man utesluter till exempel sädesslag eller lök. Men om det är bra eller dåligt vet vi inte lika säkert. Om uteslutning av vissa Fodmap ger färre IBS-symtom är det i alla fall bra. Fibrer i lök och vitlök är prebiotiska och gör gott för dem som kan äta det. Men för den som har IBS fungerar de som skräpmat för bakterier. Fodmap handlar om att identifiera det fåtal livsmedel som man reagerar kraftigt på och utesluta dem. I övrigt ska man äta så allsidigt man kan. Det går också att komplettera kosten med probiotiska preparat.

Kolla kolhydrater med FODMAP

FODMAP står för Fermenterbara Oligo- Di- och Monosackarider och sockeralkoholer (Polyols på engelska). 
FODMAP delas upp i dessa kategorier:

  • Fruktos – fruktsocker, finns i frukter, grönsaker och honung.
  • Laktos – mjölksocker, finns i mejeriprodukter från ko, får och get.
  • Oligosackarider – kostfiber som finns i kål, ärter, bönor, linser, lök, vitlök, vete, korn och råg.
  • Sockeralkoholer – sötningsmedel i tuggummi och halstabletter.

Källa: ibsfri.se

Text Niclas Samuelsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php