En vecka med matombudsmannen

På måndagar är det alltid möten hela förmiddagen, först med hela kanslipersonalen sedan med oss handläggare. På handläggarmötet diskuterar vi aktuella frågor inom det intressepolitiska arbetet. Det är frågor som hur vi ska driva kampanj för rökfria uteserveringar eller hur Riktlinjer för astma och KOL ska implementeras inom vården.
På mötet diskuterar vi också hur vi ska få fler restauranger att ta vår nya restaurangmärkning i Frivilligt egenkontrollprogram för restauranger. Här kan restauranger eller restaurangkedjor skriva avtal med Astma- och Allergiförbundet om att de följer alla krav som förbundet har satt upp för allergivänliga restauranger. Ännu så länge är det bara Ågrenska utanför Göteborg som har vår restaurangmärkning, men vi har förhandlingar med McDonalds, IKEA och Scandic. När det gäller restaurangkedjor så kräver det långa förhandlingar innan ett avtal kan skrivas.
På eftermiddagen skriver jag färdigt de utskick som vi ska göra till nationella tåg- och bussbolag inför parfymfria veckan. Här ska vi driva kampanj mot prioriterade miljöer att de ska skapa parfymfria miljöer på tågen och bussarna, så att personer med doftöverkänslighet ska kunna resa utan att bli sjuka.

Tisdag

Hela dagen är jag på Livsmedelsverkets Måltidsdag på Münchenbryggeriet i Stockholm. Här samlas 430 personer som jobbar med offentliga måltider på något sätt. Det är personer från myndigheter, patientorganisationer, kommuner, landsting, skolor, förskolor och företag som träffas för föreläsningar, seminarier och montrar med information på området.

Ofta glöms allergier bort när man jobbar med offentlig mat

Här är det viktigt att knyta många bra kontakter liksom att vara med och tala om hur förbundet tycker att man ska jobba med allergiaspekten på matområdet. Ofta glöms allergier bort när man jobbar med offentlig mat så vi behöver vara med och lyfta fram de aspekterna.
Livsmedelsverkets generaldirektör inleder och sedan sköter Arbetsgruppen för offentliga måltider programmet för dagen. Det är information om hur Livsmedelsverket jobbar med offentliga måltider i många olika sammanhang. Nytt är ett samarbete med Upphandlingsmyndigheten om att ställa rätt kriterier vid upphandlingar. Där vill vi få in att man tänker på allergiaspekten vid offentliga upphandlingar, tänker jag.
Flera valbara seminarier erbjuds under dagen. Jag deltar i ett seminarium om samarbete mellan köken och pedagogerna på skolor och förskolor samt ett där lösningar för specialkosten diskuteras. Jag ställer frågan om man kan kräva läkarintyg för specialkost och om föräldrarna måste betala för dessa då skollunchen ska vara gratis. Jag får svar från Skolverket att det inte finns stöd i någon lag att kräva läkarintyg och att varje kommun måste hitta lösningar så att alla barn får mat de kan äta för att klara skolarbetet.

Onsdag

På förmiddagen sitter jag och svarar på frågor per mejl och telefon från medlemmar, företag eller offentliga verksamheter. Det är mycket frågor på mina områden och att svara på frågor tar periodvis en ganska stor del av min arbetstid, medan det ibland är lugnare. Jag ska i första hand svara på frågor från medlemmar, men pratar ibland med personer som är intresserade av att bli medlemmar. Jag har värvat en del medlemmar när jag får telefonfrågor.
En förskola som har nötförbud undrar om de kan använda marsipan när de bakar med barnen. Jag måste då svara att de tyvärr inte kan använda marsipan. En engagerad person som utvecklat en ny app för att kolla allergener i mat när man handlar i butiker vill diskutera sin idé.
En förälder till ett barn som har fått en allergisk reaktion på restaurang undrar hur mycket de kan begära i skadestånd från restaurangen. Jag svarar att vi har hört att andra begärt 2000 kronor från restaurangen när de fått en allvarlig allergireaktion av deras mat.
På eftermiddagen är det möte med Gruppen för allergi och överkänslighet för mat på Svensk Dagligvaruhandel i Stockholm. Denna grupp tog 2015 fram nya branschriktlinjer för allergi och överkänslighet som gäller livsmedelsbranschen. Representanter från Livsmedelsverket, Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen, Visita, Livsmedelshandlarna, Svenska Celiakiförbundet med flera sitter med på mötet.
I dag diskuteras den nya nordiska studie som visar att 10 procent av livsmedlen som har samlats in i studien har fel märkning av allergener. Samtliga anser att detta är ett stort problem och att vi måste hitta sätt att få det bättre på området.
Jag efterfrågar de riktlinjer för märkningen ”Kan innehålla spår av…” som är utlovade från EU. Det kommer troligtvis komma ett nytt förslag under hösten om denna märkning. Sedan föreslår jag att gruppen skriver en debattartikel som belyser hur det ser ut på området samt förslag på hur detta kan åtgärdas. Gruppen är positiv till att skriva en gemensam sådan artikel med planen att försöka få den publicerad i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet innan årsskiftet.
Denna grupp har möten två gånger per år och nästa möte bestäms till mars 2017.

Torsdag

På torsdagen kommer det frågor både per telefon och mejl under dagen. En skolsköterska från en skola ute i landet undrar om deras arbete med allergener i skolmaten. En måltidsansvarig på en kommun vill ha råd vid ombyggnad av köket och vad de behöver anpassa i köket för att tillagning av specialkost ska fungera bra. Ett mejl från en förälder till ett barn med hästallergi är orolig då grannen ska skaffa hästar och undrar vilka regler som gäller för att anlägga en hästgård.
Mellan mejl och telefonsamtal jobbar jag undan ärenden som blivit liggande. Ett möte med ledningsgruppen för Bra mat för alla bokas in och en politisk uppvaktning av Utbildningsdepartementet förbereds.
Bra mat för alla är en agenda som har tagits fram i ett projekt med finansiering från Vinnova. Agendan beskriver brister, behov och lämpliga åtgärden för att få det bättre för personer med allergi och överkänslighet för mat, omkring två miljoner personer i Sverige.
Agendan föreslår ett samarbete mellan olika sektorer samt att man behöver skapa ett nationellt centrum för matallergi. För att förverkliga agendan har en ledningsgrupp skapats bestående av Astma- och Allergiförbundet, Centrum för allergiforskning och Livsmedelsföretagen. Jag ingår i denna ledningsgrupp som har uppvaktat Socialdepartementet och Näringsdepartementet samt har skickat iväg en projektansökan till Allmänna Arvsfonden om ett treårigt projekt.

Fredag

Hela fredagen sitter jag och förbereder en utbildningsdag då de godkända utbildarna för materialen Hurra, en allergisk gäst! och Säker mat i förskola och skola ska träffas i Stockholm. Utbildarna träffas varje år för att få inspiration från en intressant föreläsning, gå igenom utbildningsmaterialen och hur de ska genomföra utbildningarna. Det är precis klart att kocken och matinspiratören Rune Kalf-Hansen kan komma och berätta om hur de jobbar med allergimaten på deras restauranger. Till lunchen ska catering tas just från Kalf & Hansen. Jag förbereder min egen power point-presentation för dagen och förbereder gruppdiskussionerna som ska avsluta dagen.
Under dagen har jag en mejlkonversation med inblandade inom förbundet om nötförbudet i Region Gävleborg som vi för några veckor sedan hade möte om uppe i Gävle. Gävleborg är den första regionen som har beslutat om nötfritt inom vården och för oss blir det ett principiellt viktigt beslut som behöver följas upp så att alla vet hur de ska arbeta med detta. Till exempel så diskuterades hur man ska göra vid nötprovokationer på patienter. Vi kom fram till att provokationer kan genomföras utan problem även vid ett nötförbud.
Västra Götalandsregionen har istället tagit beslut om att alla leveranser av mat till sjukhusen ska vara fria från jordnötter, nötter, mandel och sesamfrö. Då man ändå köper in produkter med märkningen ”kan innehålla spår av” så ges riktlinjer om hur man ska säkerställa rätt kost till rätt patient.
I regionens restauranger används inte jordnötter, nötter, mandel eller sesam i varmrätterna, vilket är helt i linje med Astma- och Allergiförbundets nya nötpolicy. Det är då viktigt att kunna informera de som äter att livsmedel med märkningen ”kan innehålla spår av” används på restaurangerna, att sesam kan förekomma i bröd, hamburgerbröd och sallader samt att konditorivaror och kalla tillbehör kan innehålla nötter och mandel.
I den nya policyn för jordnötter och nötter som jag varit med och tagit fram under 2016 står det hur förbundet tycker att man ska jobba med jordnötter och nötter inom olika offentliga miljöer som skola, vård, restaurang och äldreomsorg. Vi har också med ett stycke om att man bör tänka på allergiaspekten vid offentliga upphandlingar.