Kan din astma sitta i näsan?
Har du astma och svårt att sova? Då kan du ha ”astma i näsan”. Näspolypos är ett dolt problem som drabbar många astmatiker och saboterar sömnen. Nu lyfter forskare fram vikten av att behandla näsan för att få lungorna att må bättre.
Att ha besvär med sömnen är ett trist fenomen som känns igen av många astmatiker. Och kan man inte sova ordentligt sänks ju också livskvaliteten avsevärt.
Vad som ligger bakom astmatikers sömnbesvär har forskare vid Uppsala universitet tittat närmare på i en långtidsstudie. Orsakerna är väldigt många – och oftast är det också en kombination som ställer till det, med sömnproblem som följd.
Det kan vara till exempel kronisk bihåleinflammation, hösnuva, kronisk nästäppa, övervikt, sura uppstötningar, ångest eller depression. Allra värst tycks det enligt studien vara för astmatiker som trots behandling inte slipper undan svåra symtom och dessutom har sömnapné med andningsuppehåll under natten.
Viktigt utreda näsproblem
Forskarna rekommenderar att såväl nästäppa som sömnapné inkluderas när patienter med trolig astma ska utredas.
Det finns starka skäl att ta med också det som öron-näsa-halsläkaren och forskaren Petter Olsson kallar för ”astma i näsan” – eller näspolypos. Han forskar på just näspolypos, en kronisk inflammatorisk sjukdom, vid Karolinska institutet och möter många patienter på mottagningen i Stockholm som haft långvariga besvär med nästäppa och rinnsnuva, försämrat luktsinne och tryck i skallens bihålor. Sjukdomen är betydligt vanligare hos astmatiker än hos andra.
En okänd folksjukdom
– Polyper i näsan är ett väldigt luddigt begrepp för gemene man. Många lite äldre tänker nog på hur det var när man som barn hade polyper, men det är en helt annan sak. Näspolypos debuterar vanligen hos vuxna mellan 30 och 60 års ålder, och polyperna sitter i själva näsan och bihålorna. Det är dubbelt så många män som kvinnor som drabbas och vi vet fortfarande inte riktigt varför, berättar Petter Olsson.
Näspolypos är faktiskt lite av en okänd folksjukdom. Polyper, eller utväxter i näsans slemhinna, ger ibland inga symtom alls, men andra kan få nästäppa, nysningar, hosta, förlust av luktsinnet och svullnadskänsla i bihålorna. Det som händer är att polyperna blockerar näspassagen och följden blir andningssvårigheter och djupt störd nattsömn eftersom du inte kan andas ordentligt genom näsan.
Svårt att upptäcka
– Den viktigaste frågan till patienten är om det finns en luktnedsättning. Det har ju tyvärr blivit lite svårare nu efter pandemin eftersom många som hade covid också fått försämrat luktsinne. Det gäller också att vara uppmärksam på att patienten kan ha vant sig vid nästäppan och inte ens nämner den trots att man som läkare kan se att det är fullt av polyper i näsan, säger Petter Olsson.
Troligen är näspolypos en underdiagnostiserad sjukdom i Sverige eftersom många drar sig för att gå till doktorn med ”enkla” symtom som nästäppa och rinnsnuva. En uppskattning som kan göras är i alla fall att minst
200 000, kanske upp till 300 000, svenskar lider av näspolypos. Och andelen med astma är mycket stor.
– Varannan svår näspolypospatient har också astma. Och det är för få astmatiker med näsbesvär som använder kortisonsprej i näsan, många är underbehandlade och negligerade av vården, säger Petter Olsson.
Behandling och ojämlik vård
Kortisonsprej minskar inflammationen och storleken på polyperna, och är den första behandlingen som sätts in. Vid svårare fall kan det bli aktuellt med kurer av kortisontabletter också. Hjälper inget av detta är operation en möjlighet. Men numera finns också tre så kallade biologiska behandlingar godkända i EU.
Sverige ligger efter på den här fronten – någon subvention för de här läkemedlen finns fortfarande inte. Hittills finns det bara ett tidsbegränsat avtal mellan de svenska regionerna och ett av läkemedelsföretagen. Det innebär att vissa svårt drabbade patienter ibland kan erbjudas behandling med medicinen. Något som innebär att vården blir ojämlik för dem med riktigt besvärlig näspolypos som bor i ”fel” region.
Borde prioritera de sjukaste
– För oss engagerade läkare är det väldigt frustrerande att svenska patienter inte får tillgång till subventionen för biologiska läkemedel vid näspolypos när majoriteten av EU-länderna har det. Man måste ju kunna prioritera svårt sjuka svenska patienter, säger Petter Olsson.