Experternas bästa knep inför skolstarten

De två experterna svarar i kör:

– Ja, ja, absolut!

Enstämmigt och med eftertryck.

Jag har ställt frågan till två som verkligen vet, Marina Jonsson och Leena Oscarson. De arbetar på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Region Stockholm. Marina är allergisamordnare och forskare och leder det allergiförebyggande arbetet och Leena är en av Sveriges tio allergikonsulenter (ja, bara tio) varav två finns i Stockholm.

De har mött både glädjande framsteg och riktiga skräckexempel när det gäller kombinationen att ha allergi och gå i skolan.

Allergier hela året

– Det blir ju väldigt tydligt när en del barn är helt besvärsfria hela sommaren och sedan sätter det i .gång när skolan börjar, säger Marina

– Jag brukar säga till skolpersonalen att om ett barn har flera olika allergier så kan det vara så att astman, pälsdjursallergin och matallergin finns hela året. Pollenallergin får barnet kanske slippa under tiden oktober till mars. Det tar på immunförsvaret och krafterna i en liten kropp, säger Leena.

Ibland blir svaret: ”Jaha, det har vi inte tänkt på.”

Nu försöker de få alla i skolan att ibland ta på sig allergiglasögonen, gå en allergirond och hjälpas åt att göra skolan till en säker, trygg och rolig plats även för den som har astma och allergi. Den stora CAMM-rapporten ”Att göra skillnad i vardagen för barn och unga med allergi”* visade att det brast i kunskaperna i skolan. Personalen kände ibland inte ens till om det fanns några rutiner gällande allergier, och nej, man visste inte riktigt hur man skulle göra vid en kraftig allergisk reaktion

Men det visade sig också att efter utbildningsinsatsen blev det mycket bättre. Även om resultatet beror på hur intresserad ledningen är och vilken erfarenhet man har av elever med svår allergi.

Viktigt att inte blir särbehandlad

Det föräldrar oftast klagar över är att rutinerna inte fungerar, att barnen inte blir inkluderade och att man som förälder inte blir lyssnad på.

– Informationen flödar inte alltid inom skolan. Det finns risk att adrenalinpennan inte kommer med på utflykten, säger Marina.

Skollagen säger att det är rektor som bär ansvaret för att skolan är en trygg och säker plats för alla elever. Men nästan lika viktigt är inkludering. Att inte bli särbehandlad i onödan. Det skär i mamma- och pappahjärtat att komma och se alla andra barn sitta och dricka smoothie tillsammans utomhus medan det egna barnet sitter ensamt med en pedagog vid ett annat bord.

Ofta saknas förståelsen för att allergi kan vara ett handikapp i skolan. Ett barn kanske inte alls är ouppmärksam på matten, det är bara att det är lätt att tappa koncentrationen när det hela tiden kliar i näsan.

– Man måste få till en bra dialog så att det blir tryggt, säkert och roligt att gå i skolan, säger Marina Jonsson.

* Rapporten ”Att göra skillnad i vardagen för barn och unga med allergi – Allergiförebyggande arbete i Stockholms län”, Marina Jonsson et al, 2024. Googla på att-gora-skillnad-i-vardagen-for-barn-och-unga-med-allergi-tillganglig.pdf (regionstockholm.se)

Grundtipset: fixa möte med skolan

1. Om du bor i en region där allergikonsulent finns

• Kontakta barnets läkare och be hen att skriva en remiss till allergikonsulentmottagningen. Det kan fungera på lite olika sätt i olika regioner. Ni som föräldrar ska också ge ert tillstånd till att konsulenten får kontakta skolan. Börja dra i detta i god tid, typ terminen innan barnet ska börja i skolan eller ska byta skola – så fort ni vet vilken skola som blir aktuell.
• Allergikonsulenten kommer att ta kontakt dels med er, dels med skolan.
• Ni kallas till ett förberedande möte på skolan. Dit kallas också rektor eller biträdande rektor. Det måste alltid vara någon medsom har ansvar för verksamheten. Sedan kallas andra lite beroende på barnets behov i skolan och vad mötet ska fokusera på, är det till exempel för att visa adrenalinsprutan för ett barn med matallergi eller är det så att barnet har ansträngningsastma och har svårt med idrotten? Det kan till exempel vara mentorn för klassen, kökspersonal, städpersonal, skolsköterskan, fritidspersonal, gymnastiklärare, slöjdlärare, personal på fritids.
• På mötet får ni som föräldrar berätta om ert barns behov och alla diskuterar vad som kan göras för att skolan ska bli så trygg och säker som möjligt för just ditt barn. Vid mötet görs en genomgång av barnets allergi/astma, behandling och förebyggande råd (så att ingen allergisk reaktion uppkommer) av allergikonsulenten i samråd med föräldrarna.
• Sedan är rektor eller biträdande rektor den som ansvarar för att en individuell handlingsplan görs och att alla berörda känner till rutinerna.
• En överlämning av ansvaret till skolan görs genom att vårdnadshavare, rektor och allergikonsulent skriver på ett egenvårdsdokument.

2. Om du bor i en region där det inte finns någon allergikonsulent

• Kontakta barnets läkare och ta ett rejält snack inför skolstarten. Vilka råd kan läkaren ge? Om det inte finns någon allergikonsulent, finns det någon annan som kan hjälpa till? Läkaren ska skiva ett intyg om ditt barns astma och/eller allergier, och se till att du har en skriftlig behandlingsplan för medicinerna som du kan lämna till skolan, ett egenvårdsintyg ska också finnas med. Det är alltid bra att ha ett papper att visa upp.
• Kontakta rektor på den skola där ditt barn ska gå. Gör det i mycket god tid. Och begär att få ett planeringsmöte med berörd personal så att ni tillsammans kan göra en handlingsplan för hur skolan ska kunna bli trygg och säker för just ditt barn. Ge förslag på vilka som ska kallas, självklart rektor och mentor för klassen, skolans kock om det är matallergi, gymnastiklärare om det gäller astma som kan utlösas av ansträngning, slöjdlärare, städpersonal, personal från fritids och så skolsköterskan, som är högst medicinskt utbildad på skolan.
• Ibland kan det vara idé att också kontakta skolsköterskan direkt. Det ingår inte i hens arbetsuppgifter att ansvara för egenvården, men hen kan vara med och planera så att det blir säkert och tryggt för ditt barn. Här kan du hitta en bra bundsförvant, en klippa som har koll på det mesta.
• Gå till mötet väl förberedd, berätta om typen av allergier, om vad som kan hända akut, om särskilda tider på året som kan vara extra jobbiga.
• Följ upp efteråt, finns det en skriftlig handlingsplan för ditt barns tid i skolan, är alla som behöver känna till den är informerade.

Det här är ditt föräldraansvar

• Du äger ditt barns mediciner och har fått utbildning i hur de ska användas. Det är du som måste instruera lärare och annan berörd skolpersonal om vad de ska göra om något händer.
• Se till att akutväskan inte glöms hemma utan alltid finns med.
• Håll koll på hållbarhetsdatum, kontrollera adrenalinsprutorna och rengör inhalator. Alla mediciner ska vara märkta med för- och efternamn samt personnummer, så att personalen kan vara säkra på att de ger rätt medicin till rätt barn.

Det här kan du INTE kräva av skolan

Du kan inte kräva åtgärder som inte har medicinsk evidens. Till exempel om du har ett barn med luftburen allergi och kräver att barnet ska få sitta i ett eget rum och äta för säkerhets skull. Faktum är att det är jätteovanligt att man reagerar på något i luften, och även om man gör det så blir det aldrig en svår anafylaxi, en allergisk chock. Du kan heller inte kräva ”äggfri skola” för att minimera riskerna för ditt barn med äggallergi.

Det här kan du kräva av skolan, eller i alla fall föreslå

• Att utomhus-konditionstestet på våren görs en regnig dag när pollenhalterna är låga.
• Vid svår astma och pälsdjursallergi – fråga när gymnastiksalen städas och be att idrottslektionen läggs direkt efter städning. Städas den varje morgon kanske gympan bör vara första timmen. Eller kanske går det att bestämma att salen städas mitt på dagen så att klassen kan gympa efter lunch.
• Att tennisbollar som finns på stolsben för att dämpa ljudet byts ut mot möbeltassar som byts regelbundet alternativt att tennisbollarna dammsugs dagligen.
• Att dammsamlande föremål i skolsalen stängs in i skåp med dörrar eller i lådor med lock.
• Att stoppade möbler byts ut till avtorkningsbara möbler. Att mattor och textilier byts ut.

Vid utflykter

Ansvariga pedagoger ska ta med akutväskan när de lämnar skolans område. Akutväskan ska placeras i en särskild ryggsäck eller väska som personal tar hand om. Alla pedagoger och all personal ska veta var akutväskan finns och kunna hantera adrenalinsprutan.

Märk matlådorna

Många skolor har tagit bort att elever tar med matsäck hemifrån vid utflykter. Alla får med sig matsäck från skolköket. Eleverna får lära sig att inte bjuda varandra även om det annars är fint att vara generös och dela med sig. Märk matlådor med för- och efternamn. På själva lådan, inte på locket då det lätt kan flyttas.

När ska man ge en spruta?

– Jag brukar säga att om man frågar sig ”Ska vi ge sprutan?” (vid en allvarlig reaktion), då ska man ge den, säger Marina Jonsson. Det är bättre att ge den än att avstå. Snacka med din tonåring De riktigt farliga, dödliga, fallen i Sverige bland barn och unga med allergi eller astma hittar man bland tonåringar, även om det även här är mycket ovanligt. Tonåringar vill testa sina gränser. Försök få din tonåring att inse att hen kan testa andra gränser än att sluta ta sin livsviktiga astmamedicin. En obehandlad astma kan göra att reaktionen på ett födoämne blir mycket värre.

Kolla guldgruvan elevhälsoportalen

Gå in på elevhalsoportalen.se, klicka på ”skola” och sedan på ”allergi”. Där har du en guldgruva av evidensbaseraderåd och kunskap att ösa ur för hur personalen kan arbeta förebyggande med allergier.

Be skolan gå allergironden

Allergironden. se är en digital checklista som Astma- och Allergiförbundet tagit fram.