Astman värre i värmen

– Först trodde jag att jag inbillade mig att astman var sämre, men sedan hörde jag att många andra upplever samma sak. Då förstod jag att det faktiskt kunde vara så, berättar Helene Åström.

Helene Åström fick sin astmadiagnos för några år sedan, men har troligen haft problem ända sedan barnsben.

– Det var ofta tungt att andas redan som barn. Men omgivningen tog inte det på allvar och därför gjordes ingen utredning då.

Fick diagnos

Men för några år sedan reagerade omgivningen på att hon gick långsamt och verkade ha dålig kondition trots att hon promenerade mycket. Hon gick till en allergisköterska och undersökningarna visade på både astma och allergier. Det var ett under att hon inte fått ett astmaanfall, tyckte sköterskan.

– Lungorna var så pass dåliga och astman så undermedicinerad. När jag tog medicin första gången blev det sådan skillnad. Det blev lätt att andas. Jag var ju så van vid känslan av att andas genom ett sugrör. När medicinen slutade verka senare på kvällen kunde jag känna hur luftrören svällde igen.

Rök, kyla och dofter försämrar hennes astma. Förra sommaren märkte hon att även värme gör att det blir svårare att andas och att orken försvinner. Det märks inte minst på promenader.

– Jag använder en app när jag går för att se hur långt och hur snabbt jag har gått. Men på sommaren orkar jag inte alls på samma sätt. Det blir stor skillnad. Så fort det blir en svalare dag så känns det bättre, särskilt om luften är torr. Men det är jobbigare att andas när det är varmt.

Luftvägarna torkar ut

Hög värme under flera dagar kan göra att luftvägarna torkar ut och bronkerna drar ihop sig. Samtidigt finns många frågetecken kring astma och värme. Forskarna vet ännu inte exakt vad som orsakar försämringen.

– I en liten pilotstudie såg vi att de små luftvägarna påverkades av bastubad. Det kan alltså vara en lokal inflammation. Senare i år påbörjar vi en större studie, berättar Anna-Carin Olin, professor och överläkare vid Göteborgs universitet.

Det är framför allt hög värme i kombination med fuktig luft som är skadligt för hälsan. När det är varmt och fuktig har kroppen svårare för att göra sig av med överskottsvärme. Om värmen inte svettas bort stiger kroppstemperaturen och kroppen kan bli överhettad. I hög luftfuktighet klarar inte kroppen 35 graders värme i mer än sex timmar. Är luften däremot torr kan kroppen lättare svettas och då kan kroppstemperaturen hållas nere.

– Å andra sidan kan torr luft göra att slemhinnorna torkar ut mer, säger Anna-Carin Olin.

Längre pollensäsong

Testerna hos sjuksköterskan visade också att Helene Åström är allergisk mot bland annat gräspollen. Förra året behövde hon medicinera från april till oktober. Det märks att pollensäsongen blivit längre, tycker Helene Åström.

– I fjol var det riktigt illa. Medicinerna hjälpte inte utan jag behövde öka dosen. Juli brukar vara värst, tycker hon.

Det varmare vädret påverkar pollensäsongen. Redan nu startar blomningen två veckor tidigare samtidigt som gräs- och gråbosäsongen slutar ett par veckor senare. Rapporter visar att allergi mot malörtsambrosia kommer att fördubblas till år 2050.

– En längre pollensäsong försämrar förutsättningarna för den som har allergiska astma, säger Anna-Carin Olin.

Enligt studier från Kalifornien ökar mängden ozon i luften under värmeböljor. Det kan också påverka astman.

– Vi vet ännu inte om mängden ozon även ökar i Europa när det är varmt. Men man kanske inte ska ge sig ut i trafiken de varmaste dagarna. I nyligen publicerade studier från Kalifornien ser man att värme ökar hälsoriskerna med luftföroreningar, säger Anna-Carin Olin.

Välmedicinerad astma

Under en värmebölja är det viktigt ta det lugnt, vistats på så svala platser som möjligt samt dricka mycket vatten. Det finns i dagsläget inga rekommendationer om att öka medicineringen under värmeböljor. För att kunna medicinera optimalt specifikt mot värmeutlöst astma krävs mer forskning. Men astman bör vara så välkontrollerad som möjligt.

– Om det är de så kallade ”komplement- och koagulationssystemen” i små luftvägar som sätter igång inflammationen som orsakar försämring kanske man kan använda andra läkemedel vid värmeböljor än i dag. Detta ligger ännu i framtiden men är en av de mekanismer vi vill undersöka i vår kommande studie. När luftvägen väl är inflammerad krävs alltid antiinflammatorisk behandling, säger Anna-Carin Olin.

Längtar ändå till sommaren

Varje morgon och kväll inhalerar Helene Åström kortison. Hon har också en behovsmedicin som hon tar till exempel innan fysisk aktivitet. Snart ska Helene göra en ny spirometri för att se så att astman är rätt medicinerad. Hon har hittills aldrig haft något astma-anfall, men när det är varmt har behovsmedicinen inte samma effekt.

– Allt blir så mycket tyngre. Samtidigt vänjer man sig snabbt vid att det känns tyngre att andas. Det blir normalt. Jag skulle nog behöver medicinera mer, men jag vågar inte öka dosen innan jag träffat astmasköterskan.

Sommaren är i antågande och trots att det kan bli en tyngre period så ser Helene fram emot den.

– Snart kommer värmen, getingarna, myggen, gräset och pollen. Men när det är vinter och kallt så längtar man ändå, säger hon.