Dyrt att vara allergisk mot mat

Man räknar med att cirka fyra till tio procent av världens befolkning har någon form av matallergi. Studier visar dels att detta kostar samhället mycket pengar, men också är kostsamt för den enskilda individen/familjen.

Olika typer av kostnader

När man pratar om hushållens kostnader för matallergi brukar man dela in det i tre kategorier: direkta, indirekta och intangibla, icke mätbara, kostnader. Direkta kostnader är saker som mat, receptfria läkemedel, transportkostnader till och från vårdbesök, avgifter vid vårdbesök samt förlorad arbetsinkomst vid dessa tillfällen.

Indirekta kostnader handlar om förmågan att fungera, till exempel hur man klarar av att sköta sitt arbete, om man stannar hemma mycket på grund av oro för allergin och om man behöver lägga mycket tid på att leta efter information. För att räkna ut indirekta kostnader multiplicerar man förlorad tid med genomsnittslönen i landet.
Intangibla kostnader går inte att omräkna i reda pengar då det rör livskvalitet och hur matallergin påverkar livssituationen. Med andra ord: hur mycket besvär man har i livet på grund av sin sjukdom.

Svenska studier under de senaste tio åren har uppskattat de ökade årskostnaderna för hushåll med matallergi till cirka 40000–48000 kronor för barnfamiljer. För vuxna ligger motsvarande siffra på 80000 kronor extra per år.

Barnfamiljer studerades

Staffan Ahlstedt är professor emeritus vid Karolinska institutet. Han har deltagit i de få studier som finns i ämnet.

I en studie från 2015 tittade han och hans forskarteam speciellt på vilka kostnader barnfamiljer med allergi mot baslivsmedel som mjölk, vete och ägg har i Sverige, samt vilken betydelse allergins allvarlighetsgrad har. Man försökte också ta reda på vad som orsakar de ökade kostnaderna.

70 familjer deltog i studien, där majoriteten var en familj om fyra personer med barn mellan 0–17 år. De flesta barn hade fått sin diagnos i småbarnsåren, före två års ålder, och i många familjer fanns mer än en person med matallergi. I genomsnitt fanns allergi mot tre baslivsmedel, men en fjärdedel hade allergi mot så många som fem allergen. Vanligast var milda symtom, men nära hälften av deltagarfamiljerna hade upplevt anafylaxi.

–Allergifamiljerna har högre direkta och indirekta kostnader, framför allt de med yngre barn. Man kunde däremot inte se att det var kopplat till allergins svårighetsgrad, vilket var oväntat. Inte heller antalet livsmedel man är allergisk mot hade någon större inverkan.

Att man valde att studera just baslivsmedel var viktigt, då de är svårare att undvika än till exempel jordnötter som får anses vara lättare att välja bort och inte påverkar ekonomin lika mycket.

Dubbel orättvisa

Varför blir det dyrare med små barn som är matallergiska än med tonåringar? Förklaringen kan ligga i att små barn kräver mer kontroll från föräldrarna och orsakar mer oro medan äldre barn och tonåringar har lärt sig att hantera sin situation mer självständigt. Den värsta oron har då lagt sig och man behöver som vårdnadshavare inte stanna hemma från jobbet lika mycket, eller uppsöka sjukvården lika ofta.

– I frågeformuläret har vi också försökt mäta stressnivåer och kan se att föräldrarna påverkas mer av stress när barnen är yngre, och då framför allt mödrarna. Tonåringarna kan som regel klara av sin situation bättre och på egen hand.

Frågan om stress är relevant eftersom det kan ge den ekonomiska aspekten en annan dimension, menar Staffan Ahlstedt. Om du har ont om pengar och stressar över din ekonomi så att det i sig blir en form av trauma, kan det inte bara utlösa astma och allergi – det gör också att du svarar mycket sämre på behandling. Ett slags dubbel orättvisa, skulle man kunna säga.

– Det behöver inte vara inbillningssjuka utan det kan faktiskt vara så att man blir sämre i sin sjukdom om man lever under stress, som att inte ha pengar att klara en normal livsstil. Det finns alltså psykologiska aspekter som är värda att beakta när man pratar om matallergi. Det har hänt mycket inom forskningen på det området bara de senaste åren.