Så påverkade covid personer med astma
Det har nu gått snart tre år sedan covidpandemin bröt ut. Vad har vi lärt oss om kopplingen mellan covid och astma under denna tid? Professor Christer Janson berättar mer om kunskapsläget.
– Vi gick ut med det bland annat via Astma- och Allergiförbundet. Med facit i hand var det rätt att göra det, eftersom senare undersökningar visade att välbehandlade personer med astma klarade sig bättre om de fick covid-19 än de som inte var välbehandlade, säger Christer Janson, professor i lung-, allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet.
Generellt ingen ökad risk
Under pandemin studerades kopplingen mellan lungsjukdomar och coronaviruset. Forskning visade då att för de flesta var astma ingen riskfaktor för allvarlig covid-19. Men för den med en svårare form av astma fanns en viss ökad risk.
– Det beror troligen på att deras lungor redan är skadade och därför mer mottagliga för lunginflammation. Men de allra flesta löpte ingen större risk än den som inte har astma.
Forskarna hade förväntat sig att astman skulle försämras under sjukdomstiden – precis som den vanligtvis gör av virusinfektioner. Men så var det inte. Tvärtom var det ovanligt att astman förvärrades under covidsjukdomen.
– Vi vet inte varför den inte blev sämre.
En annan studie visar tecken på att inhalationskortison kan minska risken för allvarlig covidsjukdom för den med astma. Medicinen verkar ha en viss skyddseffekt.
– Men vem som helst kan inte medicinera i förebyggande syfte. Det skyddar bara om man har astma.
Friskare av social distansering
Studier visar också att vissa patienter, inte minst de med lungsjukdomen kol, mådde relativt bra under pandemin. Den sociala distanseringen minskade exponeringen för infektioner.
– Att slippa infektioner var en intressant effekt. Många kunde också jobba hemifrån i stället för på sin arbetsplats. Därigenom blev man mindre utsatt för damm och andra irriterande ämnen och det bidrog också till att man mådde bättre. En del personer har ångest över att behöva gå tillbaka till arbetsplatsen igen.
Fokus på post-covid
Nu forskas inte lika mycket på kopplingen mellan astma och covid. Fokus ligger istället på post-covid generellt. Ungefär en av tio som insjuknat i corona har fått långvariga symtom, såsom trötthet, balans- eller minnessvårigheter, problem med blodtryck och puls samt symtom från luftvägarna.
– Man kan få väldigt många olika besvär av post-covid och det är mycket vi ännu inte vet om diagnosen. Vi lär oss mer och mer, men kunskapsluckorna är stora. Det finns inte så mycket forskning än.
Utifrån den forskning som gjorts verkar astmatiker inte ha ökad risk att få post-covid. Det finns heller inga studier som visar att sjukdomen kan utlösa astma eller allergier. Resultat från Bamse-studien visar också att covid-19 inte innebar risk för att astman skulle försämras efteråt. Vissa astmatiker upplever sig ändå ha blivit sämre.
– Men om det hade varit vanligt med försämrad astma borde vi ha sett det i studier. Astma är dessutom en variabel sjukdom som går upp och ner. Den kan förvärras av sig själv. Att den blir sämre behöver alltså inte bero på covid-19, men det kan vara lätt att göra den kopplingen.
Tar tid att bli bättre
Studier visar att den med post-covid mår bättre med tiden. Små studier har visat att rehab-träning kan ha en positiv effekt.
– Vi vet inte riktigt vad som hjälper ännu, men det verkar rimligt att fysisk träning kan hjälpa
Astmatiker, som inte rehab-tränar, kan försöka träna själv.
– Så länge man är rätt medicinerad finns inga rekommendationer för hur mycket man kan träna.
Även om det fortfarande cirkulerar covid-19 i samhället kan man leva som vanligt igen, tycker Christer Janson.
– Men det är alltid viktigt att astman är så välbehandlad som möjligt.