Växtmjölk – en marknad som blomstrar

För tjugo år sedan fick landets mjölkproteinallergiker hålla till godo med sojamjölk som alternativ till komjölk. I dag är utbudet av alternativa mjölkdrycker enormt – mataffärernas kyldiskar och butikshyllor dignar av så kallade växtmjölker av olika slag.
Den mjölkdryck som det säljs allra mest av i Sverige är havremjölk. Förra året såldes 5 600 000 liter havremjölk enligt branschens egna siffror, 20 procent mer än året innan. Alla större butikskedjor har en egen variant och det företag som står för den största delen av försäljningen, Oatly, erbjuder även havremjölk i flera olika smaker.

Ekologiskt är inte alltid bäst

Den stora uppstickaren efter havremjölken är mandelmjölk. Försäljningen av mandelmjölk ökade med hela 400 procent förra året jämfört med året innan, även om det fortfarande handlar om ganska små mängder jämfört med havre- och sojamjölk. Dessutom finns numera mjölkdryck baserad på allt från kokos och cashewnötter till sesamfrön och quinoa.

Stort utbud
Mjölkdisken har med andra ord blivit ett himmelrike för många mjölkallergiker. Enligt butikernas egna analyser beror det stora utbudet på att det just nu finns ett stort fokus på hälsa och miljö från konsumenternas sida. Utöver veganer, mjölkallergiker och laktosintoleranta har en helt ny målgrupp fått upp ögonen för de nya alternativen – och det har branschen sett till att utnyttja.
Nu kan förstås inte alla allergiker ta del av det växande utbudet av mjölkdrycker, eftersom merparten av dryckerna är baserade på mandlar och nötter. Å andra sidan kan de nötbaserade dryckerna vara ett alternativ för den som utöver komjölk inte heller tål veteprotein, eftersom den havremjölk som säljs kan innehålla spår av veteprotein. Även personer med celiaki kan reagera på havremjölk.
Hur bra är då de olika mjölkalternativen för någon som av allergiskäl inte dricker vanlig mjölk? Får man i sig de näringsämnen som behövs genom att byta ut komjölk mot havre-, soja- eller mandelmjölk?
Enligt Johanna Blum, barndietist som bland annat jobbar med födoämnesallergier, beror detta helt på vilken typ av mjölkdryck det handlar om, hur mycket du dricker av den och hur varierad kosten är i övrigt.
–– Den största skillnaden mellan de olika dryckerna är om de är berikade eller inte. För att få i sig så mycket näring som möjligt och undvika kalciumbrist är det viktigt att i första hand välja berikade produkter, särskilt till barn, säger hon.

Ekologiskt inte alltid bäst
Som barndietist har hon träffat många föräldrar som valt att ge sina barn ekologiska alternativ.
–– Men för att de ska få kallas ekologiska får dryckerna inte innehålla några tillsatser, inte ens vitaminer. Därför är de ekologiska mjölkdryckerna inte berikade. Så jag brukar avråda från dessa, åtminstone när det gäller barn.
Det är framför allt kalcium och D-vitamin som bör ingå i de berikade produkterna. Det är dessa ämnen som finns i vanlig komjölk och som barn med mjölkproteinallergi kan ha brist på. Flera mjölkdrycker innehåller även andra ämnen, som exempelvis vitamin B12. Men det är i princip bara veganer som löper risk för B12-brist, eftersom de inte får i sig några andra animaliska produkter, menar Johanna Blum.
–– Något annat som kan vara bra att tänka på är att en del av mjölkdryckerna har ett ganska lågt energi-innehåll. Om man dricker dem som måltidsdryck tappar man en hel del energi jämfört med vanlig komjölk eller andra drycker med större energimängd. Även detta är extra viktigt att tänka på när det gäller barn, eftersom de behöver mycket energi.
Det viktigaste för den som inte tål mjölkprodukter är annars att försöka äta en så varierad kost som möjligt och att inte exkludera mer från kosten än det man vet att man är överkänslig eller allergisk mot.
–– När det gäller mjölkdrycker går det givetvis att växla mellan olika alternativ, man kanske vill ha mandelmjölk i pannkakorna och havremjölk i gröten. Bara man ser till att de drycker man använder som standardalternativ är berikade och har ett bra näringsinnehåll. Det är också bra att tänka på en del drycker är sötade, inte bara de smaksatta.
Samtliga mjölkdrycker kostar mer än en liter mellanmjölk – en del av dem till och med dubbelt så mycket. Vill man komma undan lite billigare går det även att göra sin egen havremjölk, genom att mixa havregryn med vatten, rapsolja och en nypa havssalt och sedan sila i en nätpåse eller silduk. Men eftersom hemgjord havremjölk inte är berikad, så blir inte heller detta ett bra standardalternativ, tycker Johanna Blum.

Hur näringsrika är växtmjölkerna?
Allergia har låtit barndietisten Johanna Blum gå igenom näringsinnehållet i de mest populära växtbaserade mjölkdryckerna och jämföra detta med vanlig mellanmjölk. Vi har i den mån det funnits i första hand valt berikade och osötade produkter. I övrigt bygger urvalet på de märken och drycker som förra året sålde mest.

Oatlys havredryck original: ”
Exakt samma mängd energi och fett som i mellanmjölk, men lite lägre proteinhalt samt högre kolhydrathalt. Berikad med kalcium, D-vitamin, B12 och riboflavin, där D-vitaminhalten till och med är något högre än i mellanmjölk. Ett bra alternativ till vanlig komjölk!”
Oatlys havredryck ekologisk: ”Denna dryck innehåller bara havre, vatten och salt. Den är inte vitaminberikad och har lägre fetthalt. Jag skulle inte rekommendera den till barn som behöver extra tillskott.”

Icas havredryck Solhavre:
”I stort sett identisk med Oatlys havredryck. Lite mindre D-vitamin, men det är ändå mer än i vanlig mellanmjölk. Även detta är ett bra alternativ!”
Coops havredryck: ”Innehåller något mer energi än mellanmjölk. Den har lägre fett- och proteinhalt och en högre halt kolhydrater. Mindre D-vitamin än i Oatlys även här, men mer än i mellanmjölk. Denna dryck står sig också bra jämfört med vanlig komjölk, även om Oatlys och Icas ligger närmare innehållsmässigt.”

Garants havredryck: ”
Hyfsat lik Oatlys havredryck, men lägre andel proteiner och högre andel kolhydrater. Lika hög andel D-vitamin som i Oatlys dryck.”

Alpros sojadryck, osötad: ”
Här är proteinhalten högre, eftersom sojabönor är mer proteinrika än havregryn. Därför är sojadrycken mer lik mellanmjölk i proteinmängd. Kolhydrathalten är lägre än i både havredrycken och komjölken. Lite mer D-vitamin än i mellanmjölk. Ett bra alternativ till komjölk.”

GoGreens sojadryck osockrad: ”
Samma innehåll som i Alpros sojadryck, men skillnaden är att denna dryck inte är berikad med D-vitamin.”

Alpros mandeldryck, osötad: ”
Lägre i energimängd, fett och protein. Berikad med bland annat kalcium och D-vitamin. Ett light-alternativ, kan man säga. För barn är det dock bättre med högre energi-innehåll, så om man vill använda denna dryck som ett standardalternativ måste man justera upp energin i resten av kosten.
GoGreens mandeldryck: ”Inte berikad och dessutom sötad. Denna dryck skulle jag inte rekommendera som ett standardalternativ till mjölk för den som annars inte får i sig några mjölkprodukter.”

Alpros risdryck: ”
Barn under sex år bör inte dricka risdrycker, eftersom dessa ofta innehåller tungmetallen arsenik. I övrigt är risdrycken lik mellanmjölk i energimängd och berikning. Den innehåller dock mindre fett och väldigt lite protein, men ligger högst i kolhydrater av alla undersökta drycker. Ett hyfsat alternativ för en vuxen, men inte för ett litet barn.”

GoGreens kokosdryck: ”
Även här är energihalten låg och det beror på att drycken innehåller mycket vatten. Lite högre andel fett än mellanmjölk och mycket mindre protein. Den är dock inte berikad och detta tillsammans med den låga energihalten gör den till ett mindre bra alternativ för barn med allergi.”