Nya riktlinjer för astmavården

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom området.
–– Det finns flera bra saker i de nya riktlinjerna, som till exempel vikten av en tidig diagnos, behandlingsplan och uppföljning, säger Astma- och Allergiförbundets vårdombudsman Eva-Maria Dufva. En annan positiv förändring jämfört med tidigare riktlinjer är att patientutbildning ska prioriteras.
–– Men för att förbättringarna ska komma patienten tillgodo krävs nu att landstingen tar till sig och implementerar de nya riktlinjerna.
Ett nytt begrepp har införts; interprofessionell samverkan. Det innebär i detta fall att astma/KOL-mottagningar bör samarbeta med olika yrkesgrupper, till exempel allergikonsulent, fysioterapeut (tidigare sjukgymnast), dietist, psykolog och arbetsterapeut. Som exempel är det vid ansträngningsutlöst astma extra viktigt att få kontakt med en fysioterapeut för att hitta bra fungerande träningsformer.

Besparing på sikt

Medelsvår och svår astma ska ha en skriftlig behandlingsplan för att lätt kunna se hur man ska ändra medicinering vid till exempel infektioner. Återbesök i större omfattning än tidigare nämns också som viktigt för att följa upp att ordinerad behandling har effekt.
Personer med misstänkt astma ska erbjudas allergiutredning med blodprov eller pricktest.
Patientutbildning ska erbjudas i grupp eller individuellt. När det gäller barn ska föräldrarna erbjudas utbildning.
Hänsyn ska tas till varje patients särskilda förutsättningar, alla är inte stöpta i samma form.
–– De föreslagna åtgärderna kommer att innebära att kostnaderna initialt kommer att öka. Bland annat måste personal utbildas och rekryteras. Men på längre sikt kommer rekommendationerna att leda till kostnadsbesparingar, bland annat på grund av att fler personer med astma eller KOL upptäcks och behandlas i en tidigare fas av sjukdomen, säger Eva-Maria Dufva.
Socialstyrelsen räknar med att riktlinjerna kommer att leda till en minskning av akutbesök och sjukhusinläggningar, vilket också innebär en besparing.

För patienternas bästa

I en debattartikel i Dagens Samhälle framförde Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson och Riksförbundet HjärtLungs ordförande Inger Ros gemensamt följande förslag till landstingen för att riktlinjerna ska komma patienterna tillgodo:
1. Se till att prioritera människor med kronisk sjukdom.
2. Upprätta en genomförandeplan för hur implementeringen ska gå till.
3. Inför en permanent funktion för uppdatering, uppföljning och utvärdering av riktlinjerna.
4. Ställ krav på att patienter ska registreras i Luftvägsregistret.
5. Ta vara på goda exempel – 21 landsting/regioner med olika förutsättningar innebär att samverkan också måste gälla politiker.

Möjlighet att påverka

De nya riktlinjerna finns att läsa på www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer. De är nu ute på ”öppen remiss”, vilket betyder att alla som vill kan lämna synpunkter, senast den 30 april 2015. Synpunkterna lämnas via e-post till nr-astma-kol@socialstyrelsen.se eller via vanlig post till myndigheten. Den slutliga versionen ska vara klar hösten 2015.
Socialstyrelsen kommer att genomföra sex regionala konferenser för att informera vårdregionerna. Sveriges kommuners och landstings, SKL:s, nationella råd för astma/KOL, där Astma- och Allergiförbundet är med, har också till uppgift att jobba med att förankra riktlinjerna regionalt. På sikt kommer det även att bildas regionala astma/KOL-råd där lokala astma- och allergiföreningar får möjlighet att vara med och påverka.