Miljön stor betydelse vid barnastma
Fler men lindrigare. Risken för astma och astmasymtom påverkas både av rökning och fukt i inomhusmiljön, samt av närheten till trafikerade gator. Det konstaterar Martin Andersson i en avhandling vid Umeå Universitet.
Studierna baseras på frågeformulär som fylldes i av föräldrar till totalt 6 000 skolbarn i Norrbotten 1996 och 2006. När frågeformulären fylldes i var barnen i de båda grupperna sju till åtta år gamla. De barn som undersöktes 1996 följdes upp årligen till 19 års ålder.
Martin Andersson har även studerat hur barns luftvägshälsa påverkas av exponering för trafikavgaser. I denna studie granskades enkätsvar från 2006 som gällde barn boende i Luleå. Barnens hemadresser koordinatsattes i ett geografiskt informationssystem (GIS) där avstånd till närliggande vägar och trafikmängder kunde mätas.
Avhandlingen visar att barn, som var sju till åtta år gamla 2006 oftare hade en astmadiagnos, men mildare symtom, jämfört med barn i samma ålder 1996. Parallellt med denna utveckling förbättrades omgivningsmiljön och medicineringen med inhalationskortison ökade. Enligt Martin Andersson har sannolikt även synen på astmadiagnosen förändrats och medvetenheten om sjukdomen ökat.
Vidare visar avhandlingen att bland barn med astma vid sju till åtta års ålder blev 21 procent fria från astma, 38 procent hade astma periodvis och 41 procent hade fortsatt astma fram till 19 års ålder.
Den grupp som hade störst risk både att drabbas av, och få kvarstående problem med, astma under tonåren var flickor och barn med positivt pricktest mot pälsdjur. Miljöfaktorer som rökning och fukt i inomhusmiljön ökade risken för tonåringar att få astmasymtom.
Vi såg även ett samband mellan fordonstrafik och astmasymtom bland barn. Därför kan en möjlig väg att minska astmaförekomsten bland barn vara att förebygga att barn utsätts för tobaksrök, fuktskador i hemmet och att placera bostäder långt från intensivt trafikerade vägar, säger Martin Andersson.
Studierna baseras på frågeformulär som fylldes i av föräldrar till totalt 6 000 skolbarn i Norrbotten 1996 och 2006. När frågeformulären fylldes i var barnen i de båda grupperna sju till åtta år gamla. De barn som undersöktes 1996 följdes upp årligen till 19 års ålder.
Martin Andersson har även studerat hur barns luftvägshälsa påverkas av exponering för trafikavgaser. I denna studie granskades enkätsvar från 2006 som gällde barn boende i Luleå. Barnens hemadresser koordinatsattes i ett geografiskt informationssystem (GIS) där avstånd till närliggande vägar och trafikmängder kunde mätas.
Avhandlingen visar att barn, som var sju till åtta år gamla 2006 oftare hade en astmadiagnos, men mildare symtom, jämfört med barn i samma ålder 1996. Parallellt med denna utveckling förbättrades omgivningsmiljön och medicineringen med inhalationskortison ökade. Enligt Martin Andersson har sannolikt även synen på astmadiagnosen förändrats och medvetenheten om sjukdomen ökat.
Vidare visar avhandlingen att bland barn med astma vid sju till åtta års ålder blev 21 procent fria från astma, 38 procent hade astma periodvis och 41 procent hade fortsatt astma fram till 19 års ålder.
Den grupp som hade störst risk både att drabbas av, och få kvarstående problem med, astma under tonåren var flickor och barn med positivt pricktest mot pälsdjur. Miljöfaktorer som rökning och fukt i inomhusmiljön ökade risken för tonåringar att få astmasymtom.
Vi såg även ett samband mellan fordonstrafik och astmasymtom bland barn. Därför kan en möjlig väg att minska astmaförekomsten bland barn vara att förebygga att barn utsätts för tobaksrök, fuktskador i hemmet och att placera bostäder långt från intensivt trafikerade vägar, säger Martin Andersson.