Vad gömmer sig i vinet och tandkrämen?

En produkt som många av oss inte brytt oss särskilt mycket om vad den innehåller är vin. De flesta känner kanske till vilka druvsorter vinet är gjort av – och sedan en tid tillbaka har även intresset för om vinet är ekologisk odlat vuxit. Men för ett par år sedan uppdagades att det också finns spår av animaliska produkter i många viner, såsom mjölk, ägg, fisk och räkor. För att rena och klarna vinet från döda jästceller, tanniner och andra orenheter som bildas vid tillverkningen används nämligen ofta ämnen som till exempel äggalbumin, kasein (mjölkprotein), husbloss (gelatin från fiskars simblåsor) och kitosan (framställs från bland annat räkskal).

Det är förstås små mängder det handlar om som bara kan påverka mycket känsliga personer. Eftersom det inte är ingredienser som funnits med från början behövde de dock inte deklareras på vinflaskan tidigare. Men de reglerna har ändrats, om druvorna har skördats 2012 eller senare måste allergener märkas ut.
Frågan om allergiframkallande ämnen i vin kommer då och då upp i Facebooks allergigrupper, just eftersom det är så få som ens tänkt på att vin skulle innehålla något annat än druvor. Numera går det att söka efter veganska viner på Systembolaget.se. Och den som vill veta mer detaljerat vad ett vin har klarnats med kan söka bland över 40 000 olika vin- och ölsorter på den kanadensiska webbsidan Barnivore.com.

En annan produkt som innehåller små mängder mjölk- och äggprotein är tandkräm. Det brukar ofta överraska föräldrar till nyblivna matallergiker och den tandkräm som det varnas för i olika allergiforum är barn- och vuxentandkräm av märket Zendium. Informationen finns på tuberna, men varken företaget självt eller återförsäljare som till exempel Apoteket skriver något om det på sin hemsida/webbutik.
Nätapoteket Apotea.se är dock duktiga på att lista innehåll på hemsidan och där varnas för spåren av mjölk och ägg, som döljer sig bakom namnen colostrum och lysozym. Det är troligtvis bara de allra känsligaste som kan reagera även här – men informationen kan förstås ändå vara bra att få. Just lysozym, som framställs ur ägg, finns även i flera hår- och hudvårdsprodukter. Inte heller det ett ställe där man som matallergiker läser innehållsförteckningen så noga.

Sedan finns det förstås även en stor mängd livsmedel som kan innehålla allergener utan att man tänker på det. Som mjölkprotein i köpemaränger, äggvita i sorbet, ägglysozym som konserveringsmedel i ost och mjölkprotein i ströbröd, buljonger och kryddblandningar. För att inte tala om alla tillsatser som utvinns från sojabönan och andra baljväxter, som en del reagerar på. Och så spåren av mjölkprotein, nötter och jordnötter som uppmätts i choklad- och bageriprodukter utan att det ens står att det finns spår av det på förpackningarna.
Så det finns nog egentligen bara ett sätt att veta vad det du köper innehåller, vare sig det är mat, dryck eller andra produkter – att alltid läsa igenom de listade ingredienserna. Och för den som är riktigt känslig – att kontakta företaget. För det är ju bara de som vet exakt vilken risk för kontamination, kontakt med allergener, som finns för olika produkter. Eller vad som till exempel döljer sig bakom märkningen ”spår av”, där det i dagsläget inte finns några gränsvärden för hur stora spåren får vara.
Jobbet vi alla lägger på att lusläsa innehållsförteckningar känns ibland ändlöst – men visst är det värt det de gånger då det ändå dyker upp något oväntat!